Dagsversens politiska innebörd

Mastersuppsats

Dagsversens politiska innebörd

- hur dagsvers skapar betydelse

Författare: John Sjösten Handledare: Erik Erlanson Examinator: Peter Forsgren Termin: VT 19

Ämne: Litteraturvetenskap

Abstrakt

This study investigates the production of political meaning in the Scandinavian tradition of the dagsvers (newspaper poem), that is a particular kind of poetry published in daily newspapers, commenting on public debates and recent events. The dagsvers is a neglected literary genre in the history of Swedish literature. The often explicit political stance and message of the dagsvers separate this genre from many other forms of modern and contemporary poetry, and the present study focuses on this political dimension. I examine the uses of forms, themes and symbols in dagsvers published between 1949 and 2013 that give the poems their meaning and their political dimension.

Furthermore, I analyse how the very newspaper medium contributes to and directs the interpretation of the poems. The main questions pertain to how context, such as the newspaper´s political agenda, and elements in the text create the meaning and function of the dagsvers. Analysing verse examples with the help of theories of Jacques Rancière and Lars Furuland, the study demonstrates how the context and the literary forms, themes and symbols impact the shape of the political dimension of the dagsvers.

Nyckelord

Dagsvers, nyhetstidningar, tema, form, symbolik, Stig Dagerman, Caj Lundgren, Yngve Orrmell, Lotta Olsson, Victor Estby.

Tack

Kommentator Charlotta med sina synpunkter, examinator Peter med uppmuntran och till Erik för god handledning.

Innehållsförteckning

I

1. Inledning ___________________________________________________________ 4

1.1 Syfte ______________________________________________________________ 6

1.2 Frågeställning ______________________________________________________ 6

1.3 Metod _____________________________________________________________ 6

1.4 Disposition _________________________________________________________ 7

1.5 Material ___________________________________________________________ 8

1.6 Tidigare forskning __________________________________________________ 9

1.7 Teori _____________________________________________________________ 10

2. Hur påverkar Tidningsforumets politiska agenda den politiska innebörden av en dagsvers? ____________________________________________________________ 12

3. Hur påverkas den politiska innebörden av en dagsvers av ett återkommande Tema? ______________________________________________________________ 22

4. Hur påverkar traditionella former den politiska innebörden av en dagsvers? _ 27

5. Hur påverkar Symbolik den politiska innebörden av en dagsvers? __________ 34

6. Resultat ___________________________________________________________ 41

7. Referenser _________________________________________________________ 42

1. I

Om man slår upp ordet ”dagsvers” i Nationalencyklopedin får man följande definition ”Dikt i dagstidning som kommenterar aktuell händelse. Till versen fogas ofta en teckning. I Sverige lanserades dagsversen av Dagens Nyheter 1920”.¹ Genren kan ha anor längre tillbaka i tiden än 1920-talet men när Staffan Björck undersöker dagsversens tidiga historia i sin bok Dikter för dagen skriver han att ordet dagsvers inte fanns med i Svenska akademins ordlista år 1906, och att Dagens nyheters första dagsversförfattare Georg Paulson-Den blyge inte verkar ha använt sig av begreppet alls. Det tidigaste användandet av ordet ”dagsvers” daterar Björck till 1924 då Erik Lindorm i ett brev benämner sina dikter till Social-demokratens-kikar-spalt som dagsverser. Vid 1930 är begreppet vedertaget.²

Det händer ofta att dagsverser kallas för ”dagsländor”, vers skriven för dagen, likt

sländorna som bara lever en dag och sedan glöms bort. Det begreppet är från 1880-talet. Både författarna Volmar Lindman och Andreas Hasselgren skrev poesi där de använde detta

begrepp, åtminstone Lindman var utöver författare även journalist, senare har bland annat Lotta Olsson Anderberg kallat sina dagsverser för dagsländor. Stig Dagerman kallade sina dagsverser för dagsedlar, en ordlek där dagsedel är en lavett, den tänkta likheten mellan dagsversen och ett slag över ansiktet är att väcka läsaren ur dagdrömmeri, att få denna att tänka till, en hänvisning till dagsversens ofta politiska innehåll och betydelse.

I dagsversen Dagsländan beskrev Gunde Johansson dagsversens väsen i Värmlands folkblad 1983:

En dagsvers är en bräcklig slända spinnande kring sånt som hänt

och sånt som synes hända.

Dess liv är kort.

Det glimmar till och fladdrar bort.

Likt jordelivets stund Den är en kort sekund.

Till vad? vi frågar oss kanhända.³

Dagsvers kan kallas för tillfällesdikt, plakatpoesi eller opinionsbildande vers. Dagsversen är något annorlunda i den svenska litteraturhistorien och det gör den intressant. Det som avviker säger inte bara något om det avvikande i sig utan också något om normen. Det är framförallt

1 Nationalencyklopedin (”dagsvers”) NE vol 4 2009, s. 82

2 Björck Dikter för dagen. 1978 s. 9

3 Johansson 1983 s. 4

två saker som gör dagsversen avvikande, dels dess form, tillfällighetspoesin, dels dess ofta politiska dimension som opinionsbildare.

Jag har studerat dagsversen som genre i en kandidat- och en magisteruppsats. Min handledare till magisteruppsatsen Beate Schirrmacher hävdade att dagsversen var en

skandinavisk tradition som saknades i sin svenska form i Tyskland, vilket gör dagsversen än mer annorlunda i ett litteraturhistoriskt perspektiv, det är en skandinavisk tradition mer än en europeisk.

Det som intresserar mig med ämnet är dagsversens uppenbara och uttalade vilja att vara politisk. Evelina Stenbeck skriver i sin studie Poesi som politik, aktivistisk poetik hos Johannes Anyuru och Athena Farrokhzad om politisk poesi. Hon inleder sin studie med att berätta om en dikt av Farrokhzad som beställdes av Sydsvenskan i samband med en

antifascistisk demonstration. Dikten hette No pasaràn vilket betyder ungefär ”ingen ska passera”. Detta uttryck var från början ett slagord för den antifascistiska rörelsen under andra världskriget, det återanvändes i och med dikten av demonstranterna i Malmö året 2014, när en sådan rörelse var i stort behov av att få uttrycka sig efter ett våldsdåd med högerextremistiska motiv. Dikten berörde och nådde ut till många läsare.⁴ I det här exemplet visar Stenbeck att poesi kan vara betydelsefull och ha en samhällsverkan, att åtta rader kan ge röst åt en politisk rörelse.

Poesi har inte alltid setts som likvärdig med prosa. Därför är inte poesins politiska innehåll lika utstuderat som den politiska prosan. Stenbeck diskuterar den gräns som finns mellan prosa och poesi. Hennes exempel är taget ifrån Jean-Paul Sartres bok Vad är litteratur från 1964. Stenbecks tolkning av Sartres inställning lyder ”Prosan uttrycker det politiska engagemanget medan poesin bör förbli autonom i relation till samhället”⁵ Med detta lyfter Stenbeck fram den traditionella inställningen till poesi. Det handlar om något enklare och mindre omfattande än prosan, något mer tillfälligt och mindre nyanserat. Att studera politisk poesi hade enligt Sartres inställning kunnat ses som ointressant. Sartre går ännu längre utöver Stenbecks citat, han anser att poeter helt ignorerar innehållet i de ord de använder, att de arbetar med objekt snarare än betydelser.⁶ Det går att argumentera för att dagsversen som Sartre sannolikt inte var bekant med skulle kunna ha betraktat dagsversen som prosa snarare än poesi. Framförallt utifrån den beskrivning av innehåll och betydelse han gav.

4 Stenbeck Evelina Poesi som politik, Aktivistisk poetic hos Johannes Anyuru och Athena Farrokhzad. Tallinn:

Ellerströms 2017 s. 9 ff

5 Ibid., s. 19

6 Sartre Jean-Paul Vad är litteratur Halmstad: Partisanbiblioteket 1970 s. 18

Sartre är en röst, men han är inte ensam med att bortse från dagsverstraditionen. I den litteraturhistoriska handboken Litteraturens historia i Sverige av Olsson och Alguin står inte dagsvers med i registret. Endast Stig Dagermans Dagsedlar får en plats i antologin och då som diktsamling snarare än som dagsverssamling, vilket tyder på att Stenbeck kan ha en poäng i att lyfta fram Sartres perspektiv. Dikt och vers har en mer undanskymd plats i litteraturhistorien än exempelvis prosan.

Att en dagsvers med små medel kan förmedla ett politiskt budskap är det som intresserar mig med ämnet. Utifrån det intresset ställer jag mig frågan, hur skapar en dagsvers en politisk innebörd? Den frågan är vid, men med en avgränsning där fyra specifika aspekter som har en påverkan studeras så kommer studien nära ett svar på frågan.

1.1 S

Undersökningens syfte är att studera hur en dagsvers skapar politisk betydelse, dels genom inomtextuella faktorer som form, tema och symbolik, dels genom utomtextliga påverkningar som tidningsforumets påverkan på hur en dagsvers uppfattas. Om dessa faktorer kan tolkas på flera olika politiska sätt så betyder det också att de har en påverkan på den politiska

innebörden. Det skulle bevisa att innebörden är styrd av hur dessa faktorer uppfattas av en läsare.

1.2 F

1. Hur påverkar tidningsforumets politiska agenda den politiska innebörden av en dagsvers?

2. Hur påverkas den politiska innebörden av en dagsvers av ett återkommande tema?

3. Hur påverkar traditionella former den politiska innebörden av en dagsvers?

4. Hur påverkar symbolik den politiska innebörden av en dagsvers?

1.3 M

Arbetets metod kommer att vara kvalitativ. Ett par illustrativa och representativa exempel från det studerade materialet kommer att studeras för att besvara frågeställningen. Materialet i sig har studerats kvantitativt, medan metoden i analysen är kvalitativ.

Analysen är uppdelad i fyra olika områden som var och en för sig fokuserar på en specifik aspekt av hur dagsversens innehåll kan skapas. Hur fungerar en dagsvers och på vilket sätt används de? Det första området är fokuserat på dagsversens forum och kontext. Här väljs ett par politiska dagsverser ut och sedan undersöks om tidningsforumets politiska tillhörighet påverkar uppfattning av dessa.

Det andra området berör dagsversens behandling av jämställdhetsdebatten. Det som kommer att undersökas är hur ett tema påverkar den politiska uppfattningen av en dagsvers.

Det finns mängder av teman som hade kunnat analyserats, exempelvis miljöförstöring,

främlingsfientlighet och religionsintolerans, av avgränsningsskäl har enbart ett tema lyfts fram men detta representerar väl hur olika dagsverser använder sig utav ett tema.

Det tredje området berör dagsversens form. Två formexempel kommer att analyseras, dels nationalsången, dels böner som Gud som haver barnen kär och minnestal. Dessa former leder tankarna och kan ha en påverkan på upplevelsen av en dagsvers. Hur formen skapar betydelse kommer att undersökas. Det finns många fler möjliga former som kunnat analyserats, dikter, sånger och böner som är kända hos läsare är det som denna fråga intresserar sig för, och i förlängningen hur det påverkar en upplevelse av en vers om läsaren redan är bekant med en föregångare. Av avgränsningsskäl har dessa två exempel valts ut men de representerar traditionen av återanvändning på ett tydligt sätt.

Det avslutande området berör hur dagsverser använder sig utav symbolik och hur denna symbolik skapar innebörd. Främst två typer av symbolik kommer att lyftas fram, kristen symbolik och nationell symbolik. Varje analysdel kommer att avslutas med en kort diskussion rörande vad undersökningen visat.

Nackdelar med den valda metoden är att stora delar av forskningsunderlaget som använts till undersökningen inte kommer fram. Av avgränsningsskäl har dessa författarexempel valts ut. Det hade varit möjligt att beröra andra aspekter än de valda, exempelvis hade en

undersökning av användandet av satir varit intressant för ämnet, men då satir och ironi är svårbevisade tendenser undveks denna aspekt. Vidare hade placering i tidningsforumet, dagsversernas omfång och användandet av titlar kunnat vara intressanta aspekter för hur en dagsvers skapar politisk innebörd.

En mer kvantitativ metod kan fungera som forskningsunderlag, men då aspekter som form och symbolik behöver mer av en närstudie så undveks kvantitativ metod annat än som

inläsning av ämnet.

1.4 D

I de inledande delarna kommer arbetets förutsättningar att presenteras. Syfte, frågeställning material, tidigare forskning, teori och metod kommer här att lyftas fram. Under rubriken teori kommer teorier rörande politisk litteratur i stort och politisk poesi specifikt att beskrivas. I metoden kommer arbetets tillvägagångssätt att lyftas fram.

I en analysdel kommer var och en av de fyra frågeställningarna att behandlas under varsin rubrik.

För att besvara hur tidningsforumet påverkar uppfattningen av en dagsvers betydelse så kommer dels politiska ideologier att presenteras, dels kommer dagsverser med tydlig politisk prägel att användas som exempel. Dessa exempel kommer sedan att värderas utifrån frågan om de skulle ha uppfattats annorlunda om de varit publicerade i en tidning med en annan politisk tillhörighet än de faktiskt gjorde? På så sätt undersöker analysdelen hur pass stor inverkan tidningsforumet har på tolkningen av versernas innebörd.

Under rubriken teman kommer exempel på dagsverser med likartade teman och hur dessa teman används av olika författare med olika inställningar presenteras. Hur ett tema kan

användas på olika sätt beroende på vilken författare som håller i pennan.

Det finns en tradition av återanvändning av former inom dagsvers genren som sånger, psalmer, böner och äldre poesi. Hur denna återanvändning påverkar uppfattningen av versernas innebörd kommer att visas med exempel där samma form kan användas på olika sätt.

Det finns ett stort användande av symbolik inom dagsverstraditionen, ett par av dessa symboler från var och en av de representerade författarna kommer att diskuteras och visa vad de gör med sina symbolval under rubriken ”Symboler”.

Under rubriken ”Slutsats” kommer en sammanfattning av analysen samt svar på frågeställningen att presenteras. Arbetet avslutas med en referenslista.

1.5 M

Uppsatsen kommer inte att fokusera på dagsversförfattare utan på traditionen i stort. Flera dagsverssamlingar från olika tidsepoker ligger till grund för traditionen. Enskilda texter kommer att representera genren. Som avgränsning kommer dessa vara tagna från fem författare utvalda från olika decennier och tidningsforum. De författare som utgör

forskningsunderlaget är Stig Dagerman, Caj Lundgren, Lotta Olsson, Victor Estby och Yngve Orrmell.

Utöver dessa har även dagsverssamlingar av Agneta Lagercrantz, Birger Eriksson, Conny Roth, Gunde Johansson, Bengt Lundberg, Britta Geijer-Lundberg, Bertil Langegård, Tage Danielsson och Lars Nordlander studerats för att få en bättre översikt av dagsvers genren och traditionen.

En av anledningarna till att dessa utgör ett representativt urval är deras roller som

stilbildande i sina respektive tidsepoker. De influerar varandra. Exempelvis inleder Estby en

dagsverssamling med en inledande hyllning till Stig Dagermans påverkan på hans egna

gärningar. De är alla aktiva någon gång mellan 1944 och 2013 i närapå obruten linje där de tar över efter varandra.

Den typiska dagsversförfattaren hoppar mellan mer traditionella författarskap och journalistik. Dagsversen kan ses som länken mellan litteratur och journalistik. Dagerman skrev reportaget Tysk höst 1947 och skrev för tidningen Arbetaren mellan sina prosaböcker där Bränt barn, 1945 Ormen 1948 och Bröllopsbesvär 1949 är kända skönlitterära verk han lämnat efter sig. Caj Lundgren var författare och journalist men har utöver sina dagsverser arbetat med ett stort antal svenska översättningar från engelska och tyska. Lotta Olsson, tidigare Olsson Anderberg är barnboksförfattare och poet men skrev dagsverser för främst Expressen. Yngve Orrmell har i första hand arbetet som jurist men arbetat som författare vid sidan av, han har bland annat skrivit låttexter och limerickböcker. Ett av hans tidningsbidrag var tjänsten som korsordskonstruktör åt bland annat Svenska Dagbladet. Hans dagsverser trycktes i Helsingfors tidningen Hufvudstadsbladet. Viktor Estby är journalist och författare, han har arbetat som redaktör och skrivit dagsverser för mängder av tidningar till skillnad från övriga författare i urvalet som skrivit för en eller två tidningar.

Det som de flesta av dessa dagsversförfattare har gemensamt är hoppen mellan litteraturen och arbetet med dagspressen. Urvalet bygger mycket på de två förstnämnda författarnas ställning inom dagsverstraditionen. De verkar ha influerat och påverkat övriga författare och nämns ofta som inspirationskällor av andra.⁷ De är dessutom av helt olika politiska åsikter.

Dagerman var exempelvis öppen med att tillhöra anarkosyndikalismen och stod långt till vänster medan Lundgren tog en konservativ ställning i sina dagsverser och skrev för SvD som kallar sig för en ”obunden moderat” tidning. Detta bevisar att dagsversen som genren inte var låst till en politisk rörelse utan var ett opinionsverktyg som var tillgängligt för alla åsikter.

1.6 T

Staffan Björck skrev 1977 boken Dikter för dagen som berörde ämnet dagsverser. Det är en omfattande studie men över 40 år gammal. Någon nyare forskning finns inte, detta trots att traditionen fortsatt under dessa årtionden. I det här verket tar Björck upp dagsversens historia, dess roll som satir och nyhetsförmedlare, dess utbredning och form. Denna studie kommer att ligga till grund för arbetet.

7 Estby Victor. Versting. Halmstad: Karnstedts förlag. 2013 s. 4 f

Att studera ett område som inte är välutforskat kan vara både intressant och problematiskt på samma gång. Det intressanta är att hitta resultat som få eller ingen tidigare hittat, det

problematiska är att söka utan hjälp av tidigare forskning och det kan vara lätt att gå vilse utan en tydlig röd tråd att hålla i.

Det finns många studier om Stig Dagerman, exempelvis Lotta Lotass studie Friheten meddelad, studier i Stig Dagermans författarskap men den nämner inte Dagermans

dagsversförfattande, studien av författarskapet bygger på de skönlitterära texterna och delvis de journalistiska reportagen mer än korttexterna som dagsverserna.

1.7 T

Arbetet kommer huvudsakligen att bygga på två teorier. Dels Jacques Rancière teorier kring den enskilda textens politiska dimension. Dels Lars Furulands teori kring författarens politiska inverkan på samhället.

Jacques Rancière skriver I sin bok Dissensus on politics and astethetics om politisk litteratur. Han nämner att han inte behandlar politiska författare utan litteraturens politiska funktion.⁸ För att förtydliga skriver han att majoriteten av alla studier rörande politisk litteratur handlar om ”sociala studier” och ”politiska tolkningar”, det problem han ser med detta är att det är svårt att särskilja begreppen ”förändra världen” och ”beskriva världen”. En författare gör sannolikt både och, men var gränsen går mellan dessa olika handlingar är något han vill diskutera.⁹ Oavsett så är han övertygad om att litteratur har en politisk funktion, det han ifrågasätter är hur denna ska studeras. Rancières teorier om att all litteratur har en politisk dimension oavsett en författares avsikt är värdefullt för den här undersökningen när

dagsverser studeras från olika perspektiv. Texten i sig innehåller politik oavsett vilken politisk ståndpunkt författaren eller för den delen dagstidningsforumet har.

I boken Litteraturscoiologi redigerad av Johan Svedjedal beskriver Lars Furuland hur dikten påverkas av författarens kontext, som social, ekonomisk och politisk påverkan, ”dikt är en produkt av samhällslivet”.¹⁰ Motsatsen tas också upp, Furuland beskriver diktens sociala och politiska funktion. Han skriver att litteraturens roll vid opinionsbildning är bunden av ett par förutsättningar för en lyckad påverkan av samhället. Författaren måste formulera sig på ett ständigt nytt sätt för att hålla igång debatten, författaren bör vara välkänd för allmänheten, författaren måste jobba envist och långsiktigt för frågan, författaren måste använda sig utav

8 Ranciere Jacques Dissensus on politics and aesthetics. London: Continuum 2011s. 152

9 Ibid., s. 167 f

10 Furuland Lars Litteratursociologi, texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur 2012 s. 26

rätt medier och forum för att nå ut med sitt budskap, författaren måste hänga med i utvecklingen och byta forum vid behov, författaren gynnas av ett visst samröre med en intresseorganisation kopplad till frågan. Samtidigt måste författaren vara obunden för att kunna driva sin fråga fullt ut.¹¹ Det exempel på ett författarskap som genomförde sociala förändringar med hjälp av texter som Furuland tar upp är Ivar Lo-Johansson i kampen för lantarbetarnas rättigheter och avskaffandet av statarsystemet. Här använder sig Furuland av begreppet dikt på ett brett sätt. All litteratur kallas för dikt i kapitlet.

De här båda teorierna argumenterar för olika aspekter kring politisk litteratur. Medan Rancière anser att texten är politisk oavsett författarens avsikt så hävdar Furuland att en författare kan bilda opinion och åstadkomma samhällsförändring med sina texter. Det betyder inte att de förtar varandra. Att en text kan uppfattas som politisk oavsett sin författares avsikt, och att en författare kan välja att vara politisk med sin text är på samma gång förenligt. Det ligger hos läsaren att tolka texten, men båda teorierna är betydelsefulla för arbetet då de båda lyfter fram hur litteratur kan vara politisk. Det som studeras är den enskilda textens politiska dimension, därför är Rancière viktig för undersökningen, men de sätt som en författare och i förlängningen en text kan påverka samhället och i praktiken vara politisk gör även Furulands teori intressant. Furuland lyfter dessutom fram forumets betydelse för innebörden av en dagsvers.

Utöver dessa för arbetet betydande teorier finns ytterligare en mängd teorier kring litteraturens politiska dimensioner. Att presentera området politisk litteraturs historia kortfattat kan fungera som en bakgrund till forskningsfältet. Även om dessa teorier inte kommer att ligga till grund för arbetet så visar de att forskningsfältet har en lång historia.

Bland de tidigaste politiska litteraturteorierna utmärks de marxistiska. Karl Marx och Friedrich Engels beskrev litteraturen som ett samhällsverktyg redan under 1800-talet. Dessa teorier beskriver hur ekonomin som bas påverkar litteraturen.¹² De hävdar också att ”den kapitalistiska produktionen är fientlig mot konst och poesi”.¹³

Paul Tenngart har beskrivit flera politiska litterära teorier i sin bok Litteraturteori.

Theodor W Adorno hävdade att det ”kapitalistiska varutänkandet präglar den moderna kulturen och det moderna livet”.¹⁴ År 1984 lade Louis Althusser fram en teori om politikens roll i litteraturen. ”Kulturen är en plats av betydelse och värderingar i konflikt, som

11 Furuland 2012 s. 35 f

12 Marx Carl, Engels, Friedrich Om konst och litteratur Lund: Arbetarlitteratur 1978 s. 27 ff

13 Ibid., s. 30

14 Tengart Paul Litteraturteori Malmö: Gleerups 2008 s. 101

representerar skilda klassintressen. Kulturen är alltså en plats för klasskamp”.¹⁵ Något som även den marxistiska teorin hävdat. Redan innan Althaussers teori hade ett nytt forskningsfält kallat ”cultural studies” förkastat idén om att kulturen är ideologiskt styrd av en elit som vill kontrollera massan,¹⁶ vilket brukade vara en marxistisk teori och kan ses som att

forskningsfältet kring litteraturens och kulturens roll i samhället utvecklades mot Althaussers håll i slutet av 1900-talet.

Tenngart beskriver också hur kulturkritikern F. R. Leavis ställde sig till den moderna journalistiken, denna ansåg att ”journalismen blivit så central i det moderna samhället har bidragit till att den gemensamma kulturen har förstörts, eftersom den har skapat olika

kulturella platser för olika smaker”.¹⁷ Något som är intressant för dagsversens förutsättningar som en del av journalistiken.

Gemensamt för marxismen, Frankfurtskolan och cultural studies är enligt Tenngart att litteraturen har en social och i förlängningen en politisk roll i samhället. Det är varken enbart konst eller underhållning utan en verklig aktör i samhällets konstanta utveckling. Detta studerades vidare inom fältet nyhistorism från och med 1980-talet, där tanken var att för att förstå ett litterärt verk så måste man rekonstruera den tidsepok och plats där verken blivit till.

Grundtanken är att ”man menar ändå att människan och hennes kulturyttringar är konstruerade av sociala och historiska krafter”.¹⁸

2. H

T

?

Inledning

Svenska tidningar har traditionellt en ledarsida med en politisk tillhörighet. Denna tillhörighet varierar mellan att vara en ideologi eller ett politiskt parti. En vanlig variant är att en tidning säger sig tillhöra ett politiskt parti men lägger till ändelsen oberoende, exempelvis oberoende Socialdemokratisk. Då är tidningen kopplad till den ideologi som ligger bakom partiets politik. En nyhetstidnings politik yttrar sig främst genom dess ledarsida, men utrymme för opinionsbildning finns i flera former i tidningarna, exempelvis genom dagsverser. Syftet med en tidnings politiska agenda är att bilda opinion och övertyga människor med en annan politisk inställning att de har en felaktig uppfattning, men också att övertyga läsare i de egna

15 Ibid., s. 104

16 Tenngart 2008 s. 103

17 Ibid., s. 101 f

18 Ibid., s. 105

leden om hur samhället ska optimeras. Eftersom man vänder sig till både de egna leden och försöker värva nya anhängare så leder detta till flera effekter för dagsversförfattare, dels kan en författare veta lite om vilken typ av värderingar läsarna har och kan använda detta för att tilltala läsarna, dels kan detta tidningsforum påverka sättet läsaren uppfattar en dagsvers på.

Begreppet ”ideologi” kommer från grekiskans ord för idé ”idea” och lära ”logi”. Det handlar om idélära och brukade historiskt stå i kontrast med teologin som behandlade det andliga medan ideologin behandlade det som berör människor. Nationalencyklopedin definierar begreppet som ett ”sammanhängande system av idéer och värderingar”.¹⁹ Det går att bryta ner en ideologi i tre delar, hur världen är, hur världen borde vara och hur man ska gå till väga för att nå den idealvärlden.

Följande är ett urval av dagsverser av de valda författarna där dessa tagit politisk ställning, antingen partipolitiskt eller ideologiskt. Det är inte traditionellt för poeter att arbeta med opinionsbildning, men dagsversförfattare drar sig inte från att vara politiska. Detta kan bero på tidningsforumets tradition av att vara politiskt.

En författare blev ofta uppfattad som partitillhörig av läsarna utifrån vilken tidning som författaren skrev för under 1900-talet. Det var vanligare att en socialist skrev för tidningen Arbetaren än för Svenska Dagbladet, på samma sätt som Expressen tilltalade liberala författare mer än Aftonbladet. Sannolikt har denna hårda uppdelning försvagats något i det nya århundradet, många dagsversförfattare skriver idag för flera tidningar, exempelvis Victor Estby som skrivit för en mängd olika tidningar, de flesta socialdemokratiska men några liberala som Uppsala nya tidning exempelvis.

Här presenteras fem dagsverser som kan tolkas som politiska utifrån partipolitik, men också med alternativa tolkningar för att visa hur tidningsforumet kan påverka hur en dagsvers uppfattas. De presenteras utifrån den traditionella politiska vänster till höger skalan.

Arbetaren, NSD och Sydöstran.

Stig Dagerman skrev för tidningen Arbetaren och kallade sig öppet för anhängare av

anarkosyndikalismen, en politik långt ut på vänsterkanten²⁰. Arbetaren som dagsversforum är betydelsefullt. Björck beskriver tidningens inflytande på fler sidor än övriga tidningar och traditionen börjar redan på 1930-talet. John Jönsson, Stig Dagerman och Tage Danielsson avlöser varandra över en 40-årsperiod som dagsversförfattare i tidningen. Den syndikalistiska rörelsens tidning var dessutom tidig med att trycka starkt politiska dagsverser. Björck skriver

19 Nationalencyklopedin (”Ideologi”) NE vol 8 2009, s. 167

20 Armas Sastamoinen, Stig Dagerman och syndikalismen, Stockholm 1974, s. 28 f

följande om forumet och Dagermans versförfattande ”I stor utsträckning är måltavlorna de klassiska i den radikala samhällskritiken: kunglighet och militär, kyrka, byråkrati och diplomati. Syndikalismen ser redan nu med samma misstro på Ryssland som på Amerika liksom på deras respektive anhängare i Sverige”.²¹

Anarkism saknar partiorganisationer men syndikalism har ofta varit en del av

fackorganisationer historiskt. Det kan kallas för ett socialistiskt ekonomiskt system snarare än en ideologi. Flera av Dagermans dagsverser riktar kritik mot auktoriteter, en koppling till den anarkistiska sidan hos författaren, exempelvis militär och polis har kritiserats.²² Följande exempel är en dagsvers där författaren kritiserar arbetarrörelsen för att vara ickerevolutionär. I dagsversen EFTER FÖRSTA MAJ från 1946 berörde Dagerman detta.

Så har vi knutit näven krytt i kraft av rikets lagar.

Nu kan vi stjälpa oss på nytt och sköta våra magar.

Borgarklassen mötte sjuk den blågulröda hären.

Nu väntar soffan skön och mjuk på revolutionären.

Borgaren blev blek och skraj.

Jo, det vill vi lova, men till nästa första maj hoppas vi få sova.

Till dess vi kräver för vår kropp en kudde under bollen

på det vi orkar lyfta opp revolutionsparollen. (2.5.46)²³

I den här dagsversen kan borgarklassen och borgaren tolkas som den huvudsakliga fienden, men arbetarrörelsen är sin egen värsta fiende och måste se upp med att inte bli för bekväm.

Om den här dagsversen hade tryckts i en tidning med en politiskt mer högerorienterad ledarsida så hade den också uppfattats som satirisk gentemot arbetarrörelsen. Medan en tidning med en socialdemokratisk ledarsida hade varit försiktig med att hantera första maj på det här sättet då det är en viktig symbol för rörelsen. Ett tydligt exempel på detta är raden ”Nu

21 Björck 1978 s. 73

22 Dagerman Stig. Dagsedlar. Falun: Litteraturfrämjandet. 1987 s. 12, s. 24

23 Dagerman 1987 s. 38

väntar soffan skön och mjuk/på revolutionären”. Att det är för jobbigt att vara revolutionär och att hellre spendera tid i soffan med en kudde under huvudet och hoppas att andra ska göra det grova fysiska jobbet. Att kalla arbetare för lata är en mycket hård kritik, framförallt år 1946 när en arbetare ofta hade ett mycket tungt fysiskt jobb. Att längta hem till soffan är något som arbetarrörelsen brukade vända mot kapitalister på 40-talet då det var nidbilden av en individ som inte arbetade med kroppen utan hade mer teoretiska arbeten. Att vara lata var dessutom något som högerpolitiken ansåg att arbetarrörelsen var då arbetarna vid tidpunkten arbetade för pension och förlängd sommarsemester, att vilja minska arbetstiden utan att förlora ersättning kan ses som lathet ur vissa perspektiv. Att tampas om vilken sida som var latast. Därför är det känsligt av Dagerman att kalla förstamajtåget för tandlöst då alla medlemmarna ändå hamnar på rygg dagen efter istället för att ta kampen vidare, och i förlängningen är det därför som den här dagsversen hade kunnat tolkas annorlunda om den placerats i ett annat tidningsforum än Arbetaren.

Victor Estby har frilansat och skrivit för mängder av tidningar men övervägande har dessa varit oberoende socialdemokratiska tidningar, med UNT som exempel på ett liberalt

undantag. Dagsversen Sa(m)hällssynen berör fördelningspolitiken. Följande

bakgrundsinformation ges till versen. ”LANDETS ARBETSLÖSA blir allt fattigare när ersättningarna sjunker kraftigt”.²⁴

Här uppe har vi svårt att se förtrycket, här ter sig inte allting upp och ner, när de som inget äger har för mycket och de som redan har allt ska ha mer.²⁵

Den här dagsversen trycktes den 5 maj 2012 i NSD och Sydöstran. Två tidningar med

socialdemokratisk koppling. NSD står för Norrländska Socialdemokraten, som getts ut i över hundra år och är Norrbottens största morgontidning. Sydöstran är en morgontidning med fokus på Blekingelän med en socialdemokratisk ledarsida och delvis ägd av den lokala arbetarrörelsen.

Det M som uppmärksammats med parenteser i titeln är en blinkning till partibeteckningen för Moderaterna. Det parti som varit det största högerpartiet i svensk politik de senaste 50 åren. Detta bör ses som att dagsversen riktar sin kritik gentemot detta parti specifikt.

24 Estby 2013 s. 65

25 Ibid., s. 65.,

Det är ett återkommande stilistiskt grepp som Estby använder sig utav är att placera en partiförkortning inom parantes i en titel. Exempelvis i dagsversen Den exporterade

(s)olidariteten, riktad till Socialdemokraterna, en vers som kritiserar partiet för att fortsätta sälja vapen till diktaturer.²⁶

Ett vanligt slagord för socialism är ”från var och en efter förmåga, till var och en efter behov”. Samma dagsvers tryckt i en högerinriktad tidning skulle kunna uppfattas som kritisk gentemot både socialism och kommunism, den tolkningen skulle bygga på att staten är de som redan har allt men ska ha mer, och de som inget äger är privatpersonerna som satts under ett starkt progressivt skattetryck. Där blir ”de” staten och totalitära vänsterpartier. Det går att hävda att hela anledningen till att denna dagsvers tolkas som kritisk mot moderat politik är dels symbolen i titeln, se kapitel 6 symboler, och dels de tydligt socialdemokratiska

tidningsforumen. Den inledande meningen trycktes i samlingsvolymen med Estbys dagsverser i syfte att skapa ett sammanhang, men även det förtydligandet kan ses som ett bevis på att dagsversen med titeln ”samhällssynen” kan tolkas på flera olika sätt, och att författaren känner att det behövs ett förtydligande.

Expressen och Hufvudstadsbladet.

Både Lotta Olsson och Yngve Orrmell skrev dagsverser för liberala tidningar. Det betyder inte att de var uttalat liberala i sina verser men uppvisar båda tendenser till att vara liberala i sitt diktande. Olsson är mer uttalat partipolitisk, Orrmell skrev för Hufvudstadsbladet i Finland vilket kan vara en anledning till detta då partipolitiken skiljer sig länderna emellan.

Liberalismens huvudsakliga slagord är ”Frihet, jämlikhet, broderskap”, ursprungligen ”frihet, jämlikhet, äganderätt”, liberalismens ekonomiska tanke är att statens inblandning i marknaden ska vara så liten som möjligt. Det första slagordet var ”Laissez faire!” vilket kan tolkas som antingen ”låt gå” eller ”låt oss vara i fred”.²⁷ Utifrån detta har både Olsson och Orrmell kritik riktad mot auktoriteter och statliga inblandningar vilket kan tolkas som liberala agendor.

Lotta Olsson skrev främst dagsverser för den liberala tidningen Expressen. Expressen fick sin dagsverstradition med födseln då många journalister flyttades över till tidningen vid dess start från Dagens nyheter 1944.²⁸ Den tidning som Nationalencyklopedin kallar för den första att använda dagsverser.

26 Estby 2013 s. 60

27 Nationalencyklopedin (”Liberalsim”) NE vol 11 2009, s. 79

28 Björck 1978 s. 91

Flera av Olssons dagsverser riktar kritik mot Socialdemokraterna och mot skatter.²⁹ I dagsversen Person v/s Bildt jämför Olsson partiledarna för de i slutet av 1990-talet största politiska partierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Bakgrunden till dagsversen är en opinionsundersökning där M ledaren vid val skulle fått 51 % av rösterna medan S ledaren bara skulle fått 25.³⁰

It is a dirty job, sa Bildt, men någon måste göra´t!

Där Bildt agerar mönstergillt, bör Persson tas i örat.

Den värld han gjort till sin, vår Bildt, har Persson blott föraktat.

Katrineholm är väsensskilt som utgångspunkt betraktat.

Vart än han for i kriget, Bildt, så hov han upp sin stämma!

Man vad har Persson gjort? Förspillt sin tid på freden hemma. (97.04.16)³¹

Här lyfts partiledarna fram snarare än partierna i sig. Satiren berör skillnaden mellan den globala Bildt och den mer lokala Persson. ”Kriget” är sannolikt en hänvisning till balkankriget som pågick på 1990-talet. Under samma tidsperiod var Persson statsminister för ett land i fredstid i form av Sverige.

Om samma dagsvers varit tryckt i Aftonbladet istället för Expressen hade den kunnat tolkas som kritisk mot Bildts utlandsintressen. Istället för att stanna hemma och sköta sina politiska åtaganden som svensk politiker valde han att arbeta i en krisregion. Att sätta andra länder och folk framför det egna. Under 90-talet var den här frågan mer aktuell än tidigare, EG omröstningen 1994 diskuterades ständigt och det fanns en växande oro inom

vänsterpolitiska rörelser efter Sovjets fall 1991 och globalismens krav på kapitalism framför alternativa ekonomiska system. Därför kan den här frågan ses som känslig, att moderaternas ledare var framåtskridande och orädd för den nya världen, medan den socialdemokratiska ledaren var fast i gamla hjulspår, i ”Katrineholm” där Bildt inte längre trivdes. Om motsatsen till globalism är nationalism så har nationalism skiftat från att vara ett vänster- till ett

högerideal på 20 år, det är betydelsefullt för den här dagsversen. Sovjet var en förebild för

29 Olsson Lotta. Dagsvers. Falun: Albert Bonniers förlag. 2000, s. 106 s. 118

30 Ibid., s. 41

31 Ibid., s. 41

både plan- och blandekonomi och ansåg att de egna resurserna räckte gott och väl, medan handel med andra länder på sin höjd var ett nödvändigt ont, i kontrast till USA, Storbritannien och EU som alla såg handel som en grundsten i ekonomin. Därför hade en vänstertidning kunnat trycka denna dagsvers som en satir gentemot den moderata ledaren vid tidpunkten.

Yngve Orrmell skrev för Hufvudstadsbladet, en liberal tidning. Staffan Björck beskriver att dagsverstraditionen har en lång och stark tradition i Hufvudstadsbladet. Han skriver ”Efter rundturen Stockholm-Göteborg-Malmö-Stockholm återstår det en fjärde storstad där

dagsversen har sin givna plats, nämligen Helsingfors”.³² På 1930 och 40-talet hade tidningen en sida som kallades för ”lätta sidan” där det förekom vers och poesi av olika slag. Författare som Benedict Zilliacus och Henrik Tikkanen arbetade som dagsversförfattare för tidningen på 1950 och 60-talet.³³ På 1980-talet tar Orrmell vid att skriva för tidningen och förlänga dess dagsverstradition.

Dagsversen LEENDETS LAND trycktes i oktober 1990 och berörde myndigheternas sökande efter effektivitet. Följande bakgrundinformation ges till versen. ”Humor ökar effektiviteten anser en statlig myndighet i Sverige och skickar sina anställda på utbildning i ämnet”.³⁴

Jag har så tråkigt, kan sällan skratta, jag avger utslag, förbud, diktat och har till uppgift att dej beskatta, jag är en ättiksur byråkrat.

Men nu har någon till toppen hunnen bestämt att skratt är en god resurs.

Jag ska få lära mej dra på munnen och gå igenom en humorkurs.

Det var så roligt, jag måste skratta, när jag kom hem från min kurs igår åt ett beslut, som jag då fick fatta i maktens milslånga korridor.

Nu tar jag emot dej med läppar löje, du stackars stammande supplikant.

Det blir ju då näst intill ett nöje

att höra avslaget – inte sant? 29.10 1990³⁵

Det Orrmell vill rikta kritik gentemot med versen är statsapparatens vilja att operera så effektivt som möjligt, även om det ibland blir på bekostnad av den lilla människans känslor

32 Björck 1978 s. 93

33 Ibid., s. 94

34 Orrmell Yngve Limbos rimbok. Stockholm: Författares bokmaskin. 1991.s. 63

35 Ibid., s. 63

och beteenden. Som när ett negativt budskap ska förmedlas från en statsanställd till en

ansökande medborgare, så är det bättre att göra detta med ett leende för då kommer budskapet att tas emot med glädje. Denna inställning till stat och byråkrati går att se i det liberala, ”låt oss vara ifred”. Det målas här upp en absurd bild där en auktoritet ler i alla lägen, även när sorgliga nyheter ska delges.

Kritik gentemot byråkrati kan man hitta hos flera andra politiska rörelser och ideologier.

Till viss del beror kritiken på när i historien den uttryckts. Exempelvis så är det sannolikt att de tidiga socialdemokraterna såg systemet som riggat gentemot arbetare, men efter ett halvsekel vid makten sågs byråkratin som en del av folkhemmet och ett samhällsverktyg då systemet blivit socialdemokratiskt. Att kritisera byråkrati som något krångligt och

svårbegripligt är vanligt, tidningen Arbetaren hade kunnat vädra samma kritik under

Dagermans år som dagsversförfattare. Det som tydligast ger dagsversen en liberal vinkling är raden ”har till uppgift att dej beskatta”, skattekritik är ett ingrepp i idealet ”Laissez faire!”.

Svenska Dagbladet.

Svenska Dagbladet är ett av de tidigaste tidningsforumen för dagsversskrivande. Tidningen hade på 1930 och 40-talet en tidningssida som kallades för ”I marginalen”. Till skillnad från många andra tidningar där några få författare stod för samtliga dagsverser arbetade Svenska Dagbladet med ett belöningssystem där en journalist fick 7.50 kr för en vers utöver sin vanliga lön. Den tidigaste versen som liknar en dagsvers i tidningen är tryckt 1920 men kallas vid tidpunkten för en sonett.³⁶

Tidningen har en traditionell konservativ politisk hållning. Konservatism kommer från latinets conservare vilket betyder att bevara. Ideologin har flera slagord men bland de vanligaste är ”En katedral tar ett århundrade att bygga, men den brinner ner på en natt”.

Ideologins syfte var att agera motreaktion mot den revolutionära franska revolutionen, den teknologiska förändringen av samhället i och med industrialismen och de nya ideologierna som liberalismen och socialismen.³⁷

Caj Lundgren skrev för Svenska Dagbladet. Flera av Lundgrens dagsverser kritiserar socialdemokratin och skattepolitik.³⁸ Istället för en traditionell partipolitisk dagsvers så är följande vers intressant ur ett ideologiskt perspektiv. OM FRAMÅTSKRIDANDET skrevs 1992.

36 Björck 1978 s. 48

37 Nationalencyklopedin (”Konservatism”) NE vol 10 2009, s. 96

38 Lundgren 1993 s. 83

Vid ideligen nya hot mot livet på vårt yra klot man vänjer sig, man vänjer sig och bristningsgränsen tänjer sig.

För ny teknik och nya krav på följsamhet som tidens slav man böjer sig, man böjer sig och toleransen töjer sig.

I själva utvecklingens nät vars snörpvad blir alltmera tät man snärjer sig, man snärjer sig hur mycket än man värjer sig.³⁹

Att avsluta en dagsvers med titeln om framåtskridande med uppfattningen att man snärjer sig är ett tecken på att författaren var kritiskt inställd till utvecklingen. Detsamma gäller hela sista stycket som berörde utvecklingen som ett nät som blir tätare och mer komplicerat. Caj

Lundgren har i flera dagsverser kritiserat den socialdemokratiska politiken, främst folkhemmet och skattetrycket.

I versen lyfts en värld fram som ”vårt yra klot”, det vill säga att världen är snurrig, det är förutsättningen för versen, denna värld är dessutom hotad och hoten är ständigt nya.

Människorna tvingas att vänja sig till dessa hot. Efter hoten kommer ”ny teknik” som ställer

”nya krav” på människorna. Dessa två förändringar, hoten och tekniken blir till

”utvecklingen” som beskrivs som ett nät där man riskerar att ”snärja sig” även om man anpassar sig eller ”värjer” sig. Det som versen oroar sig för är om man ska tänja

”bristningsgränsen” för långt och om ”toleransen” ska töjas för långt. Det finns en

uppgivenhet i versen. Syftet är sannolikt att få läsaren att ogilla och motarbeta utvecklingen, när det kommer till att avvärja nya hot som är den ena delen av det versen kallar för

utveckling så kan det vara positivt, men att motarbeta ny teknik är mer av en konservativ inställning. Teknik är något människor utvecklar när behov av ny teknik uppstår, att

motarbeta teknologiska framsteg är svårt i praktiken, även när det skulle kunna vara önskvärt, som exempelvis uppfinnandet av kärnvapen, men behovet av massförstörelsevapen var stort under andra världskriget och det ledde till snabb utveckling inom området. När behov uppstår utvecklar människor tekniken naturligt.

39 Caj Lundgren. Kajenns verser i tid och otid. Borås: Svenska dagbladets förlag. 1990. s. 26.

Dagsversen kan också ses som kritisk gentemot all form av utveckling. Även en

revolutionär politik som anarkosyndikalismen Dagerman förespråkade hade kunnat ta det här budskapet till sig. Den hade tolkats ha en vänstervinkel om den varit tryckt i Arbetaren istället för SvD.

Diskussion

Alla dessa exempel lyfter fram hur dagsverser kan fungera politiskt, men också hur de påverkas av sina kontexter. Det finns ett tolkningsutrymme som påverkas av tidningarnas politiska traditioner. Furulands teori rörande forumets betydelse, att en författare behöver välja forum med omsorg. Även Rancières teori om att texten är politisk i sig understryks av dessa exempel då de kan tolkas utifrån sitt forum snarare än sitt innehåll. Politiken finns i texter oavsett om de har en politisk författare och en politisk agenda. Exempelvis Lundgrens text som kan tolkas som konservativ men som också hade kunnat vara tryckt i syndikalismens tidning Arbetaren då båda dessa ideologier motsätter sig utveckling och framåtskridande.

Forumet påverkar uppfattningen av en text men det är texten i sig som är politisk.

Staffan Björck skrev i sin avhandling att dagsversen inte nödvändigtvis är en poesiform som söker sig till dagstidningar för att få spridning, utan är det som händer när det

”journalistiska intresset söker sig poetisk form”.⁴⁰ I många fall är det journalister som har en fast anställning på en dagstidning som står för dagsversförfattandet. Det är ett sätt att förmedla nyheter i poesiformat. Björck skriver också att en dagsversförfattare är en talang som

”metodiskt kan tas i tjänst av nyhets och åsiktsspridningen”.⁴¹ Det går inte att separera dagsverstraditionen från dagstidningsforumet. Lyrik och journalistisk har också gemensamt att de sysslar med att fånga tillfället. I och med att dagsversen historiskt ofta var kopplad till dagskrönikan blir det än svårare att särskilja de båda uttrycksmedlen. De är bundna till varandra.

Den metod Björck beskriver kan också hänvisas till Furulands teori. Att tas i tjänst för åsiktsspridningen. I Björcks beskrivning är det forumet som har ett intresse av att sprida åsikter snarare än författaren, men oavsett så är metoden densamma som Furuland beskriver.

40 Björck 1978 s. 13

41 Ibid., s. 16

3. H

T

?

Så gott som samtliga ämnen som tas upp i nyhetstidningar behandlas av dagsverstraditionen.

De flesta teman kommer och går cykliskt. För Dagerman var andra världskriget det största hotet, för Lundgren var det kalla kriget, för dagens författare som Estby är

klimatförändringarna det mest hotfulla. Ett tema som varit mer genomgående än andra är relationen mellan män och kvinnor och kampen för jämställdhet mellan könen. Följande är exempel på hur författarna kan vinkla ett gemensamt tema i olika riktningar. Stig Dagerman skrev dagsversen INLÄGG I PORNOGRAFI DEBATTEN år 1954.

Ensamma män sim ingen tittar åt.

När kvällen kommer är en ofta stum.

Ingen blondin förgyller deras enkla rum.

Man skrattar ej. Man håller sig för gråt.

Men just en sådan afton i ett kök,

när pipan slocknat och en grannfru fnissar så sker ett under, vilken ingen gissar:

Paris dansöser kommer på besök.

De flyr Champagne, juvel och miljonär och stiger in i trista rum på Söder

samt viskar ömt till våra sorgsna bröder:

Släck lampan! Vi är här, mon cher.

Ensamma män till vilka ingen kom agerar också med i rosa dramer.

Sådana män har också haremsdamer,

och det är väl ingenting att bråka om. (24.2.54)⁴²

Dagerman väljer här att visa på hur pornografi uppfattas som något farligare än han anser att det är. Avslutningsraden ”det är väl ingenting att bråka om” tyder på hans åsikt i frågan. Det är också intressant hur han väljer att lyfta fram en nära på konstnärlig inställning till ämnet.

”Paris dansöser” som agerar i ”rosa dramer”. Men han ser också prostitutionsaspekten i pornografin, genom raden ”De flyr champagne, juvel och miljonär”. Synen på lyxeskorter i mitten på 1950-talet verkar vara tagen från filmer som Gentleman prefer blondes. Filmen kom ut året innan dagsversen publicerades och utspelar sig i Paris, innehåller numret Diamonds are a girls best friend som sjungs av Marilyn Monroe klädd i en rosa klänning, en möjlig

42 Dagerman 1987 s. 187

hänvisning till ”rosa dramer”, med kvinnor som drömmer om ”juveler, champagne och miljonärer”, huvudkaraktären jagar efter en man som äger en juvelgruva.

Antagligen var det inte filmen i sig som var pornografin i dagsversen, utan bilder från filmen och liknande filmer. Det fanns få tekniska möjligheter att se rörliga bilder i hemmet 1954. Synen på mannen som betraktar en avklädd och objektifierad kvinna på ett fotografi är ett perspektiv som Dagerman inte tar upp i sin vers. Det verkar inte vara något han ser som ett problem. För honom var frågan inte så mycket att ”bråka om”. Men det kan också finnas en konflikt mellan den sekulariserade Dagerman och en mer religiös och traditionalistisk samhällsdebatt rörande ämnet. Den kampen kan ha varit viktigare för författaren än jämställdhetsdiskussionen.

I dagsversen MAKTMATEMATIK skriver Caj Lundgren om temat. Till skillnad från Dagerman som berör frågan om kvinnan ska betraktas som ett objekt eller inte skriver Lundgren om maktfördelningen mellan könen.

”Halva makten” vill i dag många kvinnor knipa.

Vad den makten är för slag söker vi begripa.

Vilken hälft av vad och hur önskar man bestämma?

Frågan är till sin natur ett konkret dilemma.

Törst till makten är som känt sällan lätt att släcka.

Endast femtio procent brukar inte räcka.⁴³

Lundgren verkar oroa sig över kvinnors makthunger. Han frågar sig hur det ska gå med

”makttörst”. Samtidigt motsätter sig inte författaren att män har en högre maktposition än kvinnor, det han bekymrar sig för är hur mycket makt som ska ges upp för

jämställdhetskampen. Att Lundgren lägger in raden ”frågan är till sin natur” är intressant då det alltid finns ett argument mot jämställdhetsarbetet i att det är naturligt att män har mer makt än kvinnor, exempelvis har naturen gjort män fysiskt starkare än kvinnor.

Författaren visar dessutom ett litet förakt mot kvinnokampens otydlighet. Han frågar sig vad det är för makt som kvinnor vill ha och på vilket sätt de vill utöva den. Titeln är

43 Lundgren 1993 s. 116

MAKTMATEMATIK och den matematiken har författaren förstått utifrån

jämställdhetskampen, att det handlar om hälften var, men det han oroar sig för är att denna hälft inte kommer att vara nog när den väl uppnåtts av den kvinnliga delen av befolkningen.

I dagsversen GRÄNSLÖST berörde Yngve Orrmell temat utifrån de fysiska skillnader som finns mellan män och kvinnor, och hur denna uppfattas av unga människor.

Redan före puberteten står emellan man och kvinna trots den vunna jämlikheten vissa skillnader att finna.

Men i svenska riksdagshuset, vet en nyhet att berätta, har man dragit fram i ljuset brist på kännedom om detta.

Ignorans får konsekvenser.

Insikt ger nationen vinster.

Visst har olikheten gränser

men – såvitt jag minns – den finns där.

Lär oss allt differensen.

Här som där. Skriv ut en blixtlag.

Annars står vi snart med svansen

mellan benen. – Utan riksdag. (8.12.1986)⁴⁴

Bakgrunden till den här dagsversen är osäkerhet gällande kunskap om hur skillnaden mellan könen faktiskt är enligt en riksdagsmotion.⁴⁵ Det som författaren är rädd för är att

befolkningen ska ta slut om inga nya människor tillverkas, detta kan riksdagen lösa med hjälp av en ”blixtlag”.

Orrmell anser att jämställdheten redan är vunnen, redan i tredje raden slår han fast detta.

Med stor sannolikhet är versens satir riktad mot riksdagens behandling av sina medborgare som okunniga, snarare än kritik gentemot jämställdhetskampen. Att staten lägger sig i könspolitik är och förblir en debatt mellan människor. Att nationen styr befolkningens förökning med olika fördelar som barnbidrag och föräldraledighet är exempel på detta. Hur får man folket att föröka sig? Med hjälp av information tror riksdagen i Orrmells vers. Det hela handlar egentligen om sexualundervisning.

44 Orrmell 1991 s. 87

45 Ibid.,

Att stå med svansen mellan benen kan tolkas på två sätt, dels att vara rädd som djur brukar vara när de lägger svansen mellan benen, dels kan det vara en omskrivning av det manliga könet som är overksamt som en undangömd svans om folket inte får veta hur man ska använda den.

I Lotta Olssons dagsvers Samliv berörs detta tema utifrån ett annat perspektiv än Orrmells och Lundgrens. Det hon skriver om är de traditionella könsrollerna i hemmet och hur dessa uppfattas.

Att hemmet är ljuvt kan man tycka!

Vårt hem är vårt äktenskaps borg.

Till gagn för vår äktenskapslycka är städningen kvinnans försorg.

Så kan man på förhand bestämma sitt kärlekslivs faktiska höjd:

den kvinnliga makten hör hemma där hemma, till kärlekens fröjd.

Det blomstrande samlivet hägrar, när könskampen tappar terräng.

för säg vilken kvinna förvägrar

sin man sen hon stupat i säng? (96.12.04)⁴⁶

Bakgrunden till dagsversen är följande ”En ny undersökning visar att det fortfarande är kvinnorna som sköter arbetet i hemmet – och att många män tycker att traditionell fördelning av hushållsbestyren främjar kärlekslivet”.⁴⁷ Detta vänder sig författaren emot. Hon anser att det inte ska få finnas något erotiskt över traditionella hemmafruroller.

Olsson lyfter fram att ”Könskampen tappar terräng”, hon anser dessutom att det inte finns något erotiskt för kvinnan i hushållssysslor då hon avslutar sin vers med att krasst konstatera att kvinnan ”stupar i säng” medan mannen ändå inte bör ”förvägras” hur trött kvinnan än är.

Det som inte ska förvägras är sexuellt umgänge, mannen blir upphetsad av att kvinnan städar.

Dessutom lyfter författaren fram att kvinnans makt anses vara begränsad till hemmet, det är där hon hör hemma och det är där hon ska arbeta för mannen och familjen.

46Olsson 2000 s. 33

47 Ibid., s. 33

Diskussion

Jämställdhetsfrågan är alltid aktuell, både 1954 och 1996 i de här exemplen. De här fyra exemplen visar alla upp olika sidor av samma tema, nämligen hur staten ska hantera jämställdhetskampen. Pornografi, maktfördelning, sexualundervisning och kvinnans roll i hemmet är de varianter av temat som presenteras här. Det går att kalla för antingen

könspolitik eller sexualpolitik men kan också ses som jämställdhetskamp diskuterad utifrån dagsverstraditionen.

Ungefär samma tema kan vinklas på många olika vis, Lundgren och Olsson står längst ifrån varandra. Det han beskriver som ett problem skulle hon se som en möjlighet, att dela makten jämlikt mellan könen, om det blir 51–49 hit eller dit är ändå bättre än att alla män har all makt. Medan det som Olsson beskriver som något negativt, kvinnan som maktlös och bunden till sitt hem skulle möjligtvis inte Lundgren se som lika problematiskt. Denna debatt mellan dagsversförfattare är också en debatt mellan de olika tidningsforumen och i

förlängningen de politiska rörelser de förespråkar. Det påverkar sannolikt dagsversens innebörd att en författare och en tidning behandlar ett tema och hur detta tema mottas.

Författarens könstillhörighet kan påverka läsarens uppfattning av en vers inom det här temat. Lundgren har makten då han är man, Olsson har inte makten då hon är kvinna. Temat gör att man förstår att det finns en jävighet hos de manliga författarna, men också en baktanke hos en kvinnlig författare.

Ett exempel på det är att om Lotta Olsson hade skrivit Dagermans dagsvers Inlägg i pornografidebatten så hade den sista raden ”Och det är väl inget att bråka om” sannolikt uppfattats som ironiskt. Vilket visar på författarens påverkan på hur läsaren uppfattar dagsversens innebörd.

Majoriteten av alla människor har en åsikt när det kommer till jämställdhet och maktpositioner mellan könen. Därför kommer alltid en läsare att gå in i en text som berör detta ämne med sin egen åsikt. Temat kan tolkas på olika sätt och vinklas av läsare. Om Olsson hade läst Lundgren hade hon sannolikt ansett att han hade en ojämlik uppfattning, medan Lundgren hade kunnat anse att Olsson sannolikt överdriver i sin dagsvers när hon hävdar att något litet som upphetsning av traditionella könsroller kan leda till att kvinnor ska tvingas tillbaka till hemmafrurollen. Temat påverkar innebörden av dagsverserna på det vis att de lyfter fram läsarens egna åsikter i frågan.

4. H

?

Det är en vanlig dagsverstradition att återanvända tidigare kända former. Estby brukar exempelvis ofta använda sig utav kända sånger och dikter, exempelvis Karin Boye, Nils Ferlin och Evert Taube. Även Orrmell brukar använda kända svenska tradsånger som form till sina verser. I det här analyskapitlet kommer den här traditionen att lyftas fram och

undersökas. Det som är intressant är vad det är de här kända formerna gör med den politiska uppfattningen av en dagsvers. Här följer två exempel på kända former som används för att skapa en politisk kontext till verserna.

Nationalsången som form

Här följer tre exempel där dagsversförfattarna valt att använda sig av nationalsången som form.

I dagsversen Mösskamp av Yngve Orrmell riktas en kommentar gentemot den svenska militärmakten. Följande bakgrundsinformation ges till versen. ”Om hur svenska värnpliktiga vill slippa bära mössa sommartid”.⁴⁸

Den svenska soldaten, ej van vid attack, från stridslarm sen länge förskonad, går nu ändå modigt med stöd av sitt fack till storms mot sin fälthuvudbonad.

Vi tronar på minnen från fornstora dar, från vikningar och karoliner,

men sommarn är svettig – nationens försvar behöver moderna rutiner.

Vår ande är villig men kroppen blir svag, vi orkar knappt lyfta en bössa

och kan bara utkämpa solvärmeslag om inte vi slipper vår mössa. 1.6 1983⁴⁹

I Caj Lundgrens NATIONALSÅNG berörs nationens socialdemokratiska tradition.

Du nya, du fredliga, jämlika land, mest jämställt av jämförbara riken!

Du ryser åt fornstora minnen ibland och hela den gamla retoriken.

48 Ormell 1991 s. 70

49 Ibid., s.70

Din kärlek till freden är starkast och bäst, du har bara trevliga kamrater.

Och inga nationer i öst eller väst har maken till vårdapparater.

Din budget är lagom, ditt avtal din gud, ditt fack det förträffligaste facket, och Fädernas kyrka på mödrarnas bud har slopat det faderliga snacket.

Ja här vill jag leva i alla mina dar, ty här i mitt folkhem hör jag hemma!

Det är som det är och förblir vad det var så länge halva folket får bestämma.⁵⁰

I dagsversen Berömvärt av Lotta Olsson används nationalsången för att kommentera Sveriges låga fattigdom. Följande bakgrund ges till dagsversen. ”Det har i veckan rapporterats att Sverige har minst andel fattiga bland de rika länderna: knappt sju procent av befolkningen”.⁵¹ Du gamla, du fria, förtjusande land,

du främsta nation bland nationer!

Här vacklar en bråkdel vid armodets rand av folkmängdens nio miljoner.

Det futtiga antalet fattiga här berömmer man oss för med rätta.

Här lider blott sju procent nöd och misär, i övrig är bördorna lätta.

Med sju procents fattigdom slår vi rekord!

Statiskt gör siffrorna susen.

I människor räknat är tillvaron hård för sexhundratrettiotusen. (980912).⁵²

Nationalsången är en symbol för en nation. Den svenska sången är skriven av Richard Dybeck 1844. Den har inte positionen som officiell nationalsång men används som officiell. Den skrevs delvis om 1858, exempelvis byttes inledningen ”Du gamla, du friska” ut mot ”Du gamla, du fria”.

Orrmell är satirisk mot den svenska armén. Han påpekar att armén är ”förskonad” från krig. Dessutom är de ”fornstora dar” tillhörande en mer krigisk del av den svenska historien, nämligen ”vikingar och karoliner”. Att soldater har ett fackförbund som ser efter

arbetsförhållandena för en yrkeskår som förväntas bli beskjutna är det versen riktar sig mot.

50 Lundgren 1993. s. 6.

51 Olsson. 2000, s. 83.

52 Ibid., s. 83

Att soldater gnäller över värmeslag när de ska vara beredda på krig. Då militären ofta är en lika stor nationssymbol som en nationalsång eller en flagga är sannolikt anledningen till valet av form för dagsversen.

Lundgren är satirisk mot det socialistiska Sverige, det folkhem som hans forum SvD ogillar och ogillade. Orden ”kamrater”, ”facket” och ”folkhemmet” är symboler för socialdemokraterna och arbetarrörelsen. Begreppet ”lagom” är ett exempel på en nationalistisk symbol då ordet ibland hävdats vara unikt för svenska språket.

Raden ” Du ryser åt fornstora minnen ibland” är ett exempel på den rädsla som Lundgren ser hos svenskarna vad gäller nationalism. Detsamma gäller hans kritik gentemot kyrkans avtagande roll som samhällsaktör, likaså raden ” Fädernas kyrka på mödrarnas bud, har slopat det faderliga snacket”, detta kan dels tolkas som att de äldre generationerna

ignoreras och glöms bort, ”fäder” är äldre än sönerna, dels kan det ses som en feminisering av retoriken i samhället, att mödrarna har ersatt fäderna. Dagsversen avslutas med en kritik gentemot styrelseskicket, då författaren anser att samhället ser ut som det gör därför att halva folket får bestämma. I en demokrati måste en majoritet till för att förändring ska kunna ske, därför kan raden tolkas som ett övergrepp på halva befolkningen. Att de är jämnstarka men ändå inte får komma till tals eller vara med och styra.

Olsson är kritisk gentemot svenskt högmod och skryt. Att se det som något bra att man är bäst i en negativ statistik som fattigdom. Titeln Berömvärt är ironisk. Hon räknar ut hur stor andel av befolkningen som är berörda och konstaterar krasst att det fortfarande är ett stort antal. Här används nationalsången som en nationskritik.

Gemensamt för alla tre exemplen är att Du gamla du fria används som en signal, att något riktas mot nationen snarare än mot individer, företag eller organisationer. Orrmell kritiserar en institution i form av försvaret, Lundgren kritiserar styrelseskicket i form av demokratin, och Olsson kritiserar nationen i helhet och framförallt nationens syn på sig själv som något framgångsrikt.

Alla dessa tre är exempel på hur formen påverkar uppfattningen av en dagsvers,

innebörden påverkas av det sammanhang som nationalsången skapar. Det är formen som ger dagsversen det större sammanhanget, utan nationalsången skulle nationen inte vara en del av kritiken på samma sätt. Orrmell skulle göra sig lustig över den svenska icke militanta armén, Lundgren skulle vara kritisk gentemot den socialdemokratiska politiken och Olsson skulle kritisera fattigdomen i Sverige, men inte nationen i helhet. Den nationella symbolen Du gamla du fria ger den större helhet, kritik gentemot något större, nationen, inte bara delar av den.