✓
D I S S E R T A T I O D E
P O E T I S S V E C A N I S
C A R M I N U M S U O R U M E M E N D A T O R I B U S .
c======*===«===o
Q UAM
V E N I A A M P L . O R D , P H I L O S . U P S .
P R Æ S I D E
OOCT. ERICO M. EANT,
R E G . O R D . D E S T E L L A P O L A R I M E M B R O
H I S T . P ROF. R E G . E T O R D . SOC. R E G . S C I E N T . U P S . E T A C A D . R E G . L I T T . H U M . H I S T . E T A N T I Q U 1 T . S T O C K H O L M . S O C I O ,
P . P.
M A R T I N U S E P H R . S I L F V E R B R A N D ,
N O B I L I S S U D . N E R . S T I P . O R D . E Q U E S T .
I N A U D . G U S T A V I A N Q D I E X I I D E C E M B . MDCCCX.
H . A . M. S .
U P S A L I Æ ,
L I T T E R I S T Y P O G R A P H O R U M A C A D E M I Æ St e n h a m m a r e t Pa l m b l a d.
H A N S E X C E L L E N C E E N A F R I K E T S H E R R A R
F . D. C A P I T A I N - L I E U T E N A N T E N V I D K O N G L . L I F * D R A B A N T E R N A
R T D D A R E N OCH C O M M E N D E U R E N A F KGL. MA J I TS O R D E N H O G V Å L B O R N E H E R R G R E F V E
i d j u p a s t e ö d m j u k h e t t i l l å g n a d t
M A R T I N E P H R A I M S l L F V E R B R A N D .
I N
S A C R A M R E G I A M M A J E S T A T E M M A G N Æ F I D E I V I R O
D I O E C E S E O S S T R E N G N E S E N S l S E P I S C O P O R E G I I O R D I N I S D E S T E L L A P O L A R I C O M M E N D A T O R I
A C A D E M I Æ S V E C A N Æ O C T O D E C I M V I R O
R E V E R E N D I S S I M O D O M I N O D O C T O R I
JOHANNI ADAMO T I N G S T A D I O
S A C R U M ./
M A R T I N . E P H R . S I L F V E R B R A N D .
P O E T I S S V E C A N I S
C A R M I N U M S U O R U M E M E N D A T O R I B U S .
( ^ u o d ampullas projicit et fesquipedalia v e r b a , infe
l i c i t a t e folum fu a cel ebr e, q uo v i v i m u s , S ec ul um i nt er aliia fe j a f t a t miris e t o m n e ant eadtum aevum fuperanti- b a s in li tteris p r o g r e s f i b u s , q u i b u s , fi mi nus a n i m o r u m v i g o r e e t f orti tu dine, fe faltim ma jor es vinc ere n o f tr at e s g l o r i a t u r . A r q u e talia in me diu m p r o f e r r e a u d e t , c um adi h uc fuper fli tes f unt, qui me di um p r o x i m e pr æte rl apf i Steculi in m e m o r i a m r e v o c a r e posfunt. Quis L innao in n a t u r æ S c i e n t i a , Ktingenjiierme in M a t h e m a t i c i s , lhrio in C r i t i c i s , Gyllcnborgio P o ë f æ a t que HSpkenio Or at or i jam efi:, qui pal mam praeripiat? A t q u e hi magni viri u n o e o d e m q u e f lo ruere t e m p o r e . P raete rlapf um hoc e f i , e t l i c e t a d h u c n on d e f i d e r e n t u r , qui veftigia illorum c um l a u d e p r e m a n t , v e r e o r t a m e n , ne e v e n t u s aliquando com*
p r o b e t lhrianum vat icinium: Hos ofs fr u k ta r ja g , at VdU j enlighet och forefldllningskonß eft er lnand int ager de a f vikande
y'eten/kapernas fldlle.
D o l e n d u m v e r o e f i , illuflria i ng e n i a , ubi fequenti- b u s annis limam fuis adjiciunt o p er i b u s , p r im um illorum f piri tum fuffocasfe, id quod conf labit, ubi inter illa, q ua lia p r i m u m edita f u e r e , et e m e n d a t i o n e m infl ituamus c o m p a r a t i o n e m .
Illa-
Illuftris Gyllenborg in P o ö m a t e cjuod Tnfcribifcur:
AUnniJkans Elände.
Vi vat idr e n a t t e t i d , då d ö d f e n s bilder f vafva — V i vandre i en n a tt, der dödjens bilder fv ä fv a
H v a r t i l den ö m a v å r d , fom å t v ar b a r n d o m l å i i m a s H vad båtar det beikydd, fom ät o
D e n ö m h e t för e t t lif, fom docK at f o rg er å m n a s — H vi underhalls et lif-, fom blott^ dt
Sin m a g t en vredgad G u d ej l a n g t e flråcka k a n S itt flr d jf en —
D e t mifter blott fitt lif, d e f t våf en ej f ö r a k t a s E j Jer at det fö ra kta s.
D e t år d e t fria va l , du n y t t j a r f r a m f ö r d j u r e n — Dm d°er fra m fö r djuren.
I H j e r t a t ingen frid, i t a n k e n ‘ingen reda I H jertat utan f r i d , i tanken- utan reda —
År det n a t u r e n s K u n g , en me nnf fka , min l i k e ? Nej! död och afgrund ha dig n t v r ’akt n r fitt r i k e .
A t lifvets fafa bli — Rys d u , Som dåren f e r , vet ai din tankegåfva
Blott på en tråd beror. Hvem d r , fom kan dtg lå fv a 7 At ej hans like bit.
'V er fu s 33 et 42 integri eliminantur. A l t e r . Med noga efterfyn Du dina pligter mäter öcc.
Alter. A t dödens hårda flrid med nya plågor oka &c.
B e g å r ej i ditt lif, u t a f dig fjelf och andra Begär ej a f dig fje lf, och mindre u ta f andra.
In Ode öfver Själens fiyfka . J å l d e r d o m e n s L j u s , J Höga H j e l t e f j å f a r ! L å t mi g a f E d r a na mn en nplyft anda^ få
Er anda kallar j a g , att gjutas i rnitt brSß. ^
A t fôr et låttfint folk, för N d r en flrg dten dygd, för vekveklfngar och trålar —lingar och trdlar J a g en i'ôrgaten dygd, med D u m o d , fom åran endaft fkOch får et Idttfmt folk Jkail tolkf tyrka tolka må ånker at a f min röfi D u mod\ jom Jjdlens flyrka födD u finneskratt, fom af d;g fer ,jelf beftår
Och frihet y dygd, förem e Gudab/ofs J a g mig i åldrens mörker fån k er — 'Jag föker E r, J mina Bröder,
A t finna Edra dolda fpår Hos ålderdomen, ej hos ofs.
H v a d åra kan en vekling hyfa ,
H a n s fvaga grund ej något driftigt b år*
H a n fynas vill ^ han kan ej lyla H a n år ej hög, han fåfång år.
Gån ) Svage at Ert offer bära För lyckans Sol och köpen utan Med feghet en föragtad dra ' blygd Mcn vetgen aldrig ndmna dygd.
In G raffkrift ôfver Uranie.
H o n a f fitt ädelmod et offer måfte vara — A f alt hvad Uranie i verlden f å t t förfara —
H a r hvad man fkattar högft, des ftörfta plåga gjort.
Et offer mäße hon för hopens tadOch oron imom fig af famma eldel vara fö rfara Som Skaldeärans lif och vdnners Jdgnad gjort.
Illuftrisfimi Comitis Oxcnflicrnx O de, edita primum in Folio. Hebdomadario Aftonbladet v dein in Colleétione Knößana: Samling af bitterhets*-Arbeten^ revi fa jam, fed in multis mutata comparet in operibus hujus Comitis, fub
s
fub t i t u l o : Oßuldens Religion. In verficulo p r i m o l o c o , L d t ock min vördnads roß med deras blanda fig , legitur L d t m itt tillbedjande &c. Ve rf u 2. Kärleken r e fpo nd et in R y t h - d)o v diger ningen, acc en tu in u lt i ma m S yl la b am ab a n t e p en ul t im a migrato.
V erfu 3. Sök M ig i mildheten: J a g fkapte dig at n ju ta , J a g /kap te dig ej at fôrflâ.
V e r f u 4. J tankans njutningar ! J fdllheter ! fôrkunnen , loco: Er ro ß , E r milda roß betygar ß r m itt Hjerta A t Han dr d/ven lika god.
V e r f u s 5. M d han a f laßen fe s; p r o Dig andra teckna må &c.
V e r f u s 6. Den trolöshet, Jom löjtens vå rd bedrar, p r o Den fal/ka f j d l , fom Eders helgd bedrar.
Den fj å l, fom minns et fel loco:
D en, fom en fvaghet minns och en velgerning glömmer.
In verfibus 7 e t 8 exc l ud it ur :
H v a r dag han mildhets p r o f förnyar och mennfkan tv ifla r om hans nåd.
D in höghet ej förm år at dlfkad bli tilbaka a f den din God
het lycklig gör — Den Vife har blott ßaplat m inß, p r o
Och Sdllaß den, fom ßaplar minß
A t D u ej fkdnkte mig Din kunfkap och E tt H je r ta , B lott fö r at lida och förgås : p ro
Och at Du ej D itt verk har kunnat blott bereda, A t lida fö r fl och fen förgås.
V id D in medvetenhet, trygg att m itt Samvet fråga paul o dur iu s nobis videtur. D e f i d e r a m u s etiarn
N d r jag med drens flygt — Som ej fö rfld tt men dl/kat dig.
L e & o r i et iam dijudicandum r el i n q u i m u s , an e m e n d a t i o finis P o e m a t i s :
Sd g d r ett trÖttadt barn med menlôfl rdckta händer, A t lyftas i fm Faders fam n. melior fit priori
E tt Barn ej frü ckta kan, fom trott a f dagens moda , Får Jomna t fin Faders fam n.
Ode öfver Hoppet. Olim in locis fupra citatis é di t a, n o v a p r o r fu s elf in collectione laudata. U t r a q u e v e r o ita de palma c e r t a t , u t dubii h æ r e a n t l e t t o r e s , quae prae
f e r a t u r . Illa fimplicior umi fice fe a ni mo infinuat. H æ c
fublimior fententiar um p o nd e r i b u s , s uentem f emper fu*
fpenfam tenet. No nn ul la e x illa in hac r e t i n e n t u r , fed c u r non o m n i a ? A n rejici m e r e n t u r ! Hon i ett band dem fd /fa v ill, men når hon trycker knuten t i l l , de under hennes hand for/vinna. D dr vijas den forfölgda fkygd &c. E t finis v i x imi ta n du s: Du dr Gudomliga ndr du fy lls ; Men dyr
bar ån , ndr du be dr c ger.
Ce l e b e r r i m u s Leopold etiam in fuis colleCtis car mini
b us c or r e x i t nonnulla in an t ea e di tis , q u æ libenter r e t i n e r e n t u r . In O d e in p u g n a m ad H ö g la nd Berômda Mo- narkinna pr o fô rm d tn a , förtjente Greigh p r o förm ätne y fri
gidiora nobis videntur. H ans fôrjla kall dr altid honom kdrt j fine ratione adjicitur: S je I f qvinna rdds en P rin s ui ut at ur in
B d r agtning fo r en Prins ;
V afa dygd, fom dn med blodet fprider ia V 'afa blod, fom ån med iifvet fpt ider
Den fö rfia Svenfken kdnt in Den dldfia fom v i kdnt Så lyfte Gufiafs arm in Så jô li for Gufiafs arm
Integra per iodus e x Epi cedio in f u n u s Gunillce L ind
blom e x c l u d i t u r :
Hvem /kulle ej din klagan röra ? Och denna hand, Jom va r dig (kdnkt9 Skull ej u tn f din g) åt befldnkt,
Din kdrlcksed förnyad gö>ay Som döden, endajl döden kränkt.
B f a
/
I o
In recentisfima colle&ione Franzeniana quis non de*
fiderat in immortali P oëmate Mennijkans Anlete hos ver
i u s ?
J , fom fdgen*. det år ingen, Som i ordning fatte tingen, Slumpen fidlde dem mutatos in J , fom ropen i det dr ingen, Ingen fjd l fördold i tingen, A lt dr ß o ft, ej mer
Qui s æ q u o tulerit animo Den Gamla Knekten novo p r o r fu s habitu prodiisfe? Quis non friget ad finem P oe
ma tis : T il en Ung Flicka, dum loco.
Rojorne i Hymens bddd Taggar ha, fom ßieka ,
B ättre dock dn tvdr och hådd>, Tråna bort, fom flicka.
legit :
Sina taggar hyfa
V drre dock at tv d r och hddd, Som Duenna fr y fa .
H a s v er o obfervationes tantum abfit, ut quis teme
r itatis indicia exiftimet, ut potius follicitæ, qua Divina h æ c P o ëm a ta verfavimus, curæ fpecimina esfe venera
b undo in A u & o res animo exoptemus.
