Frithiof Engzell Waldén
Handledare/ Måns Tham Supervisor
Examinator/ Erik Wingquist Examiner
Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits
30 maj 2016
”Grumbons Näste – Examensarbete”
”Nest of the Grumbo – Degree Project”
Gemensamma verksamhetsrum Avdelning A, 1-3 år
Övrigt Kök Personal Avdelning C, 3-5 år Avdelning B 3-5 år
Fläktrum 30,5 kvm
RWC, 4,8 kvm
Allrum/matsal 39 kvm Toaletter 15 kvm Lekrum
30,8 kvm Dokumentations-
skrubb 2,8 kvm
Installations- schakt
Vilrum 19,5 kvm
Kapprum 13,1 kvm Vilrum
10,3 kvm Toaletter
15 kvm
Allrum/matsal 42,5 kvm
Dokumentations- skrubb 2,8 kvm Vilrum
9,5 kvm
Kapprum 14,7 kvm
Lekrum 31,6 kvm
Vilrum 14,6 kvm
Toaletter/skötbord 16,2 kvm
Vilrum 8,6 kvm
Kapprum 14,6 kvm
Samlings- och rörelserum 45,5 kvm
Allrum/matsal 35,9 kvm Lekrum
30,9 kvm
Vagnförråd 12,5 kvm
Ateljé 39,6 kvm
Tvättrum 5,1 kvm
Förråd 5,1 kvm RWC
4,8 kvm
Undercentral 5 kvm
Förråd
2,5 kvm Disk
5 kvm
Varumottagning 5 kvm Kök
32,9 kvm
Personalrum/mötesrum 32,4 kvm
Personalvilrum 8,9 kvm Städrum
5,5 kvm
Förråd 5,1 kvm
Soprum 5,3 kvm
Personalkapprum 4 kvm Mathiss
Hiss Ljusschakt
Mathiss Hiss
Hiss Hiss
Plan -0,5 Plan 0
Plan 0,5 Plan 1
Plan 1,5 Plan 2
Vad är en grumbo?
Jag hade som barn en lekstuga i trädgården. På en bräda i denna stod en lösryckt fras, nedskriven för länge sedan av något storasyskon med Ƥltpenna.
'Om din vän är en grumbo, gråt inte. Spring för livet!'
Så fort jag läst det fanns grumbon i mitt huvud, såsom den nu Ƥnns i ditt. Dessa elva ord säger precis så mycket att man skall vilja veta vad grumbon är, men så lite att svaret är upp till en själv. Har min vän alltid varit en grumbo, eller blev hen förvandlad till en? Är det grumbon i sig som är farlig, eller risken att jag själv blir en? Och hur vet man vem som är eller ej är en grumbo?
Min förskola är utformad för att fungera på samma sätt. Den är inte avsedd att få folk att gråta och springa för livet, men väl att väcka fantasin utan att styra den. Byggnadens form och organisation kommer ur praktiska tankar kring verksamhetens behov, men är samtidigt skulpterad för att skapa en mängd olika lekmiljöer, inne och ute.
Tydliga nog att föra fantasin framåt, men alltid öppna för tolkning. Platser där grumbon kan härja fritt.
Övergripande organisation
Byggnaden inhyser tre barnavdelningar. En avdelning för barn i 1 till 3 års ålder, och två för äldre barn. De tre avdelningarna ligger skilda från varandra, så att kommunikation i största möjliga mån hålls utanför de rum där barnen vistas, och så de äldre barnens lek inte stör de yngres vila. Tomtens småskalighet gör en ƪerplanslösning närmast ofrånkomlig, men genom att trappa upp gården i takterasser ger jag ändå varje avdelning en direkt väg utomhus.
Byggnadens olika delar förenas också internt i ett trapphus med hiss. Detta ligger i direkt anslutning till kapprummet på bottenplan, för att man som rörelsehindrad skall kunna nå alla plan utan att tvingas passera genom någon avdelning.
De olika nivåerna fördelar sig som halvplan för att göra den utvändiga terassgårdens upptrappning smidigare och skapa intressanta rumsliga samband. Ett halvplan under marknivån ligger köks- och personaldelen vilken försetts med en egen – lite diskretare – ingång från gatan så personalen kan hänga av sig, ta en kopp kaơe och liknande innan de möter barnen och föräldrarna, och så att varuintaget ej inkräktar på barnens gård. De yngsta barnens avdelning ligger i markplan, medan de två avdelningarna för äldre barn ligger ett halv- respektive helplan ovan mark. Trapphuset fortsätter uppåt ytterligare två halvplan för att man inifrån skall nå terasserna på de senare avdelningarnas tak.
Internt disponeras avdelningarna enligt en kronbladsprincip, där de olika rummen strålar ut från ett centralt allrum.
Förskolebarns val av aktiviteter bestäms till stor del vad de ser, och med denna planlösning kan barnet lätt upptäcka när något pågår som det vill vara med i. Den gör också avdelningarna mer överskådliga för pedagogerna, och undviker sekvenser av stressande genomgångsrum. I avdelningarnas utformning har jag gjort två ändringar av programmet.
Jag har lagt till ‘dokumentationsskrubbar’, dit pedagoger snabbt kan slinka in för att ostört arbeta med dokumentation av verksamheten eller bara pusta ut. Jag har också utökat allrummens areor något och låtit dem ersätta den
gemensamma matsalen. Detta för att undvika den stökiga, svåröverskådliga miljö som skapas i gemensamma matsalar, och för att minska behovet av att springa i trappor. Mat och disk hämtas och lämnas via en mathiss i trapphuset.
Det gemensamma samlings-/rörelserummet och ateljén är kvar: det förra i bottenplan, där det kan öppnas mot gården och bilda ett stort inne-/uterum, det senare på det sänkta köks- och personalplanet, där det får en spännande underifrånvy mot gården och en lugnare, grottliknande karaktär.
Utformning av gården
Byggnadsvolymen öppnar sig mot tomtens södra hörn, dit jag också förlagt tomtentrén. Detta för att skolans ‘ansikte’
skall vara en öppen, solig gård, samt för att detta hörn ligger i riktning mot de två lekparker dit den beƤntliga förskolan regelbundet gör utƪykter. Förgården leder vidare i två riktningar: nordväst rund A-avdelningens fasad till
gårdens baksida, samt nordöst parallellt med Gustafsvägen där den trappas upp till B-avdelningens entréterass.
Följer man den förra vägen ställs man vid tomtens västhörn inför ett nytt vägval. En utvändig trappa leder upp till ett rundat bröstvärn längs C-avdelningens fasad, som sedan via en kort träbro över markplansentrén förenas
med samma avdelnings entréterass på samlings-/rörelserummetsrummets tak. Men den naturliga gården forsätter också som en diskret passage längs tomtens nordvästra långsida. Först genom en tunnel där C-avdelningen skjuter ut och vilar på tomtgränsmuren. Bortom tunneln ligger en grotta instucken under ett parti av B-avdelningen. Förbi denna trappar gården upp på ateljéns tak och öppnar sig i tomtens norra hörn. En träbrygga utgår från ateljétaket, omkring en meter ovanför marken, och bildar ett tvåskiktat gårdsrum med denna. Gradvis delar de sig sedan, då marknivån längs tomtens nordöstra kortsida gradvis sjunker mot förrådet (som utgör en 'hemlig' passage från gården till personaldelen) medan träbryggorna fortsätter i samma höjd och ansluter till förrådets tak. Detta förenas med en sekvens av terasser i något skiftande höjd, ovanpå parkeringen längs Gustafsvägen. Därifrån når man via en nedtrappning B-avdelningens entréterass och via en kort träbro C-avdelningens, och vi är således tillbaka där vi började. Här leder dock ƪer vägar vidare. En kort, brant slänt förenar B-avdelningens entréterass direkt med C-avdelningens och utgör den kortaste vägen dit. Längs med denna, åt motsatt håll, leder en motsvarande kort trappa från C-terassen till B-avdelningens tak och skapar samtidigt ett pergolaliknande rum vid
B-avdelningens entré. En längre, något ƪackare upptrappning löper från B-terassen runt B-avdelningens sydöstfasader och förenas med takterassens östra sida. Denna takterass utgör – i kontrast till de många vindlande passagerna – en större solbelyst yta, endast uppbruten av en sexkantig lanternin. C-avdelningens tak har en liknande ƪack terass men med annorlunda form. Denna kan endast nås från trapphuset och är tänkt att fungera mer som en avgränsad enhet, vilken kan tas i anspråk av lärarledda barngrupper för särskilda aktiviteter.
Men vad ÄR en grumbo, egentligen?
Ett decennium senare lärde jag mig att grumbon – också känd som squonken – är en varelse i nordamerikansk mytologi.
Den har en mopsliknande kropp med mycket löst, veckat skin täckt av skavanker och vårtor. Alla som ser den dör av förskräckelse, och den lever på att äta dessa oơer. Grumbon gråter oavbrutet över sin fulhet, och om den hamnar i fara kan den upplösas till en pöl av tårar, ƪyta iväg och återuppstå på någon annan plats.
Men detta är blott standard-grumbon, den gängse grumbon, som står alla till buds. Vill du i ditt huvud skaơa din alldeles egna grumbo kan ingen hindra dig!
Skala 1:2000
Jag har under mina platsbesök studerat siktlinjerna från de olika vägarna dit, för att undersöka när tomten blir synlig och vilka delar som då uppenbarar sig först. Dess södra partier är i princip synliga från korsningen
Gustafsvägen-Vasavägen, men till stora delar skymda av träd. Närmar man sig norrifrån längs Charlottenburgsvägen träder gårdens sydvästsida gradvis fram bakom villan på 22A. Söderut
längs samma väg löper en lång
obruten siktlinje ända till den lilla lekplats som ligger placerad i mötet
Charlottenburgsvägen-Frösundaleden.
Går man från den större lekplatsen och vid Charlottenburgs gård skymtar det beƤntliga husets topp ovanför slänten då man korsat St.Ansgars väg och tagit till vänster.
Jag har orienterat min byggnad så att de högsta delarna ligger i tomtens västra delar, där de blir ett riktmärke för barnen under utƪykter, hämtning och lämning.
Gårdens entré har jag förlagt till tomtens södra hörn, huvudsakligen
i syfte att skapa en samlande, solig förgård, men även för att rikta utträdet från gården mot de två lekplatserna, vilka för den beƤntliga förskoleverksamheten utgör viktiga utƪyktsmål.
Skala 1:20 Byggnaden har bärande väggaroch skalmurar av återvunnettegel, vilket i kombination med lös isolering möjliggör denformmässiga friheten i plan. Den drygt halvmetertjocka väggen skapar djupa, inbjudande nischer i allafönsteröppningar. Den utgör också en formidabel termiskmassa, som i samspel med detnakna fasadteglets mörkbrunafärg och byggnadskroppensvindlande mantelarea låterbyggnaden absorbera stora mängder solljus och bidra till enjämn inomhustemperatur underåret.Bjälklagen består av platsgjutenbetong infästa i den bärandemuren. Vid upptrappningarnavilar betongplattornas inre, fria, kanter på stålbalkar som löperfrån vägg till vägg.
Husets innerväggar är (med undantag för ett fåtal strategisktutplacerade bärandetegelpartier) icke-bärande ochutförda i trä. Detta för att erbjuda rikligt med upphängningsytor för dokumentation samt för att planlösningen utan större problem skall kunna förändrasmed verksamhetens behov.
Tak:- Platsgjuten betong 125 mm,infäst i bärande väggar direkteller via I-balk(spännvidd ϐ 7 m)- Cellplastisolering ϑ 140 mm- Gummiduk- Makadam- Markbeläggning alterneratmed gräsbevuxen mineraljord
Mellanbjälklag- Platsgjuten betong 125 mm,infäst i bärande väggar direkteller via I-balk(spännvidd ϐ 7 m)- CNC-fasad spånskiva- Spridningsplåt- Vattenburen golvvärme- Golvpanel
Grund- Cellplastisolering 100mm- Platsgjuten betong 150 mm- CNC-fasad spånskiva- Spridningsplåt- Vattenburen golvvärme- Golvpanel
Yttervägg (ovan mark)- Bärande murverk 245 mm- Ångbroms- Linisolering 150 mm- Vindskiva- Luftspalt- Skalmur 120 mm
