Att resa eller inte resa?
En kvantitativ studie om ungdomars resebeslut kopplat till riskuppfattning om terrorattacker och informationssökning
Anne Brink & Lovisa Ögren
Turismvetenskap GR (C), Självständigt arbete Huvudområde: Turismvetenskap
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT 21
Handledare: Lusine Margaryan Examinator: Maria Lexhagen
Kurskod/registreringsnummer: TR072G
Utbildningsprogram: Turism och Destinationsutveckling
Sammanfattning
Turistindustrin är känslig för externa risker och faror vilket medför att säkerhet blir en viktig faktor. Turister förväntar sig skydd och säkerhet av destinationer och turistindustrin, men måste stå ansvarig för sina egna beslut då de oftast struntar i sannolikheten att något kan hända. När situationen förändras och det inträffar en terrorattack förändras människors riskuppfattning drastiskt och kan påverka deras resplaner och syn på resandet generellt. Uppfattningen för terrorism kan även ge ett ökat behov av informationssökning, dessa begrepp spelar en viktig roll hos turisters beslutsfattande. Genom studien skapas ett teoretiskt ramverk där tidigare forskning kring bland annat terrorism, riskuppfattning, informationssökning och resebeslut presenteras. Vidare redogörs även en konceptuell modell som tydliggör grunden till studien.
Denna studie ämnar att bidra till den kunskapslucka vilket innefattar undersökningar kring relationen mellan begreppen riskuppfattning, informationssökning och resebeslut utifrån ungdomars synvinkel. Mer specifikt kommer studien att fokusera på sistaårs gymnasieelever, för att uppnå syftet styrs studien av ett kvantitativt angreppssätt där fyra hypoteser ställs och prövas mot datainsamlingen som sker genom en digital enkätundersökning. Resultaten redogör för hur ungdomars riskuppfattning, informationssökning och resebeslut ser ut samt relationerna mellan dessa begrepp. Slutsatserna dras genom att bekräfta och förkasta de ställda hypoteserna.
Nyckelord: Terrorism, turism, riskuppfattning, informationssökning, resebeslut
Abstract
The tourist industry is sensitive to external risks and dangers which means safety is an important factor. Tourists expect protection and safety from destinations and the tourist industry, but must be responsible for their own decisions as they usually ignore the likelihood that something might happen. When the situation changes and a terrorist attack occurs, people’s perception of risk changes drastically and can affect their travel plans and views on travel in general. The perception of terrorism may also increase the need to search for information. These concepts play an important matter in tourists’ decision making. The study creates a theoretical framework in which previous research on terrorism, risk perception and travel decision making, among other things, is presented. Furthermore, a conceptual model is presented which clarifies the basis of the study. This study intends to contribute to the knowledge gap which includes investigations into the relationships between the concepts of risk perception, information search and travel decisions, from the perspective of young adults. More specifically, the study will focus on last year high school students. In order to achieve the purpose. The study is guided by a quantitative approach where four hypotheses are set and tested against the data collection that takes place through a digital survey. The results describe what young people’s risk perception, information search and travel decision making looks like, as well as the relationships between these concepts. The conclusions are drawn by confirming and rejecting the set hypotheses.
Keywords: Terrorism, tourism, risk perception, information search, travel decisions
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte ... 3
1.4 Frågeställning ... 3
1.5 Avgränsning ... 3
1.6 Disposition ... 3
2. Teoretiskt ramverk och litteraturöversikt ... 4
2.1 Riskuppfattning ... 4
2.1.1 Risker inom turism och resande i ett historiskt perspektiv ... 4
2.1.2 Definition av risk ... 4
2.1.3 Riskuppfattning ... 5
2.2.1 Definition av terrorism ... 7
2.2.2 Terrorism och turism ... 7
2.3 Resebeslut ... 8
2.4 Den unga resenären ... 11
2.5 Informationssökning ... 12
2.6 Konceptuell modell ... 13
3. Metod ... 15
3.1 Vetenskaplig huvudinriktning ... 15
3.2 Val av metod ... 15
3.3 Datainsamling ... 16
3.3.1 Studiens urvalsstrategi ... 16
3.3.2 Enkätens utformning ... 17
3.4 Validitet och Reliabilitet ... 19
3.5 Källkritik ... 20
3.6 Etiska aspekter ... 20
4. Resultat ... 21
4.1 Beskrivning av resultat ... 21
4.1.1 T-test jämförelse mellan kön ... 25
4.1.2 Chi2 och korrelationer ... 25
4.1.3 Regression för relationen mellan riskuppfattning och resebeslut ... 27
4.1.4 Regression för relationen mellan informationssökning och resebeslut ... 28
5. Analys ... 31
5.1 Relationen mellan riskuppfattning och resebeslut ... 31
5.2 Relation mellan informationssökning och resebeslut ... 32
6. Slutdiskussion ... 33
6.1 Vidare forskning ... 34
Referenslista ... 35
Bilagor ... 40
Bilaga 1. Enkätfrågor ... 40
Bilaga 2. T-test ... 42
Bilaga 3. Simpel linjär regression & scatterplot ... 43
Bilaga 4. Övriga tester ... 44
Figur- och tabellförteckning
Figur 1. Konceptuell modell, modifierad från Garg (2015) ... 14
Figur 2. Riskuppfattning (1 är “mycket låg risk” och 5 är “mycket hög risk”) ... 22
Figur 3. Riskuppfattning (1 är “instämmer inte alls” och 5 är “instämmer helt”) ... 22
Figur 4. Informationssökning (1 är “instämmer inte alls” och 5 är “instämmer helt”) ... 23
Figur 5. Informationssökning (1 är “instämmer inte alls” och 5 är “instämmer helt”) ... 23
Figur 6. Resebeslut (1 är “instämmer inte alls” och 5 är “instämmer helt”) ... 24
Figur 7. Resebeslut (1 är “instämmer inte alls” och 5 är “instämmer helt”) ... 24
Tabell 1. Inledande frågor om ålder och kön ... 18
Tabell 2. Mätningar av respondenternas upplevda risk om terrorism ... 18
Tabell 3. Mätningar av respondenternas huruvida resebeslutet påverkas av den upplevda risken för terrorism ... 18
Tabell 4. Mätningar av respondenternas informationssökning ... 18
Tabell 5. Sociodemografisk beskrivning ... 21
Tabell 6. Sammanfattning ... 24
Tabell 7. Regressionsresultat Model Summary ... 28
Tabell 8. Regressionsresultat ANOVA ... 28
Tabell 9. Regressionsresultat Coefficients a ... 28
Tabell 10. Regressionsresultat Model Summary ... 29
Tabell 11. Regressionsresultat ANOVA ... 29
Tabell 12. Regressionsresultat Coefficients a ... 30
1. Inledning
Detta kapitel inleds med en bakgrund till uppsatsens valda ämne, dess samhällskontext och vetenskapliga förankring som sedan kopplas till problemformulering, syfte och frågeställningar. Studien avgränsningar beskrivs sedan och kapitlet avslutas med en disposition.
1.1 Bakgrund
Tusentals turister är samlade på barerna och nattklubbarna på semesterorten Kuta Beach på paradisön Bali i Indonesien och njuter av kvällen när de plötsligt hör en hög smäll. Strax före midnatt lördag den 12 oktober 2002 detonerar två bomber på semesterorten (Socialstyrelsen, 2006). Den första smällen kommer från en nattklubb där självmordsbombaren har ställt sig mitt på dansgolvet bland hundratals festande turister, när bomben detonerar går en våg av eld genom rummet och människor slungas medvetslösa till marken. Detta är bara starten på terroristernas plan, det ska snart komma något ännu värre. De som överlevt smällen flyr ut till gatan i hopp om skydd men där står en vit skåpbil och väntar på dem. Det är så terrorgruppen har planerat det, deras mål är att döda så många som möjligt. “Människor springer blodiga i panik och runt dem ligger det kroppar” (Sveriges radio, 2019). På en av nattklubbarna sitter de tre svenska turisterna, Mia, Anna och Johanna med sina nyfunna vänner när den andra bomben förvandlar klubben till en brinnande dödsfälla. Mia och Anna kämpar för sina liv mot elden och lyckas tillslut ta sig ut, men när de vänder sig om för att hjälpa Johanna ser de bara ett hav med eld.
Gatan som brukar vara full med festande turister, blinkande neonskyltar och dunkande musik är ljuden utbytt mot skräckslagna skrik och överallt ligger det kroppar (Sveriges radio, 2019).
Terrordådet var riktat mot västerländska turister som hämnd mot USAs krig mot terror och terrorgruppen hade som mål att skapa stor förödelse och döda så många som möjligt (Sveriges radio, 2019). Explosionerna på Bali krävde 202 människors liv och lämnade över 300 skadade, där de flesta var turister från 21 olika nationer (Socialstyrelsen, 2006). Detta var bara början på den våg av terrordåd som världen skulle följa de kommande åren (Sveriges radio, 2019). År 2015 drabbades turister på en välbesökt strand i tunisiska Sousse av en terrorattack, då en man klädd som vilken turist som helst plötsligt drar fram ett automatgevär från parasollet han håller i och börjar skjuta mot de solande turisterna (Granlund et al., 2015). Det var just västerländska turister som var målet för terrorattacken också, och totalt dödades 38 personer av olika nationaliteter, varav flest britter (Djelevic, 2015). Franska Nice drabbades också av ett terrordåd år 2016 då 84 personer dödades när en lastbil mejade ned människor på strandpromenaden (Bergin, 2016).
Detta är bara några av de fruktansvärda terrordåd som världen har skådat och enligt forskare är turismen en magnet för terrorister då turistindustrin är så pass stor och det finns flera mål, där deras främsta är att orsaka största ekonomiska kaos (Sofronov, 2017). Något som har gjort att
terrorism blivit en av de kanske största riskfaktorerna inom turism som påverkar människors bedömning av destinationer som mer eller mindre riskabla (Brun et al., 2011; Pizam & Smith, 2000). Det har också resulterat i att människors riskuppfattning är högre än tidigare, där bland annat risken att bli offer för terrorism är hög (Reisinger & Mavondo, 2005). Det finns inget sätt att garantera en säker reseupplevelse för turister då det är omöjligt att förutsäga alla terrorhandlingar. Högre risk är förknippat med minskning i resor och riskuppfattning är en viktig del i resebeslut (Sönmez et al., 1999).
1.2 Problemformulering
Turistindustrin är mycket känslig för externa risker och faror, vilket gör att säkerhet är en nödvändig komponent för destinationers dragningskraft (Holmberg, 2002). Säkerhet på en plats kan bedömas utifrån andra risker än politiskt motiverade konflikter och attacker, såsom hälsorisker och risken för kriminell aktivitet. Dessa risker är mycket lättare att förutse och hantera än exempelvis terrorism. Människor kan undgå att smittas av sjukdomar genom att undvika områden där de finns eller genom att vaccinera sig mot sjukdomen. Däremot att undvika att bli drabbad av en terrorattack är nästintill omöjligt (Holmberg, 2002). Det är svårt att förneka att många säkerhetsrisker återfinns i människors dagliga liv, på samma sätt som inom turismen. Men den avgörande skillnaden är att människor sällan kan ändra bostadsort men de kan undvika att resa till platser som upplevs som osäkra och riskfyllda (Holmberg, 2002).
Människors beteende i beslutsfattandet för vart de ska resa kommer nog alltid vara kopplat till risker, då behovet av säkerhet är en av de viktigaste faktorerna när resmål väljs (Garg, 2015).
Dock har människor olika uppfattningar om möjliga destinationsval och tenderar att vara risktagande i olika grader. Destinationer skiljer sig också åt i flera avseenden, såsom historiska erfarenheter till politisk instabilitet. De kan få dåliga intryck av en destination om det exempelvis från platsen har förekommit negativa rapporter från media eller myndigheter.
Terroristaktivitet och politisk instabilitet är identifierade faktorer som är av största vikt att påverka turisters resebeslut (Garg, 2015). Informationssökning är också en bidragande faktor i resebeslut och det har tillsammans med riskuppfattning använts i tidigare forskning för att förstå och förklara resebeslut (Maser & Weiermair, 1998). Medvetenheten för risk vid resande har ökat bland turister de senaste åren, då turister anses vara ett enkelt mål och det finns få saker de kan göra för att försvara sig själva från de risker som finns (Garg, 2015).
Tidigare forskning visar dock på att turister oroar sig lite för terrorattacker och uppfattar inte dem som lika riskabla jämfört med andra faror (Wolff & Larsen, 2016). Men flera studier visar på att den upplevda risken för just terrorism kan fungera som en avskräckande resa och flera antyder en koppling mellan riskuppfattning och reseintentioner (Bø & Wolff, 2019; Gray &
Wilson, 2009; Kozak et al., 2007; Larsen, 2011; Sönmez & Graefe, 1998a,b; Wolff & Larsen, 2016). I denna studie ligger fokus på ifall den upplevda risken för terrorism och informationssökning påverkar resebeslut, då vi kan se en frånvaro i forskningen där relationen mellan dessa tre begrepp undersöks hos just ungdomar.
Över 60 vetenskapliga artiklar har granskats och ingen av dessa artiklar har undersökt begreppen riskuppfattning för terrorism, informationssökning och resebeslut tillsammans utifrån ungdomars synvinkel, och därför ämnar studien att bidra till att fylla denna kunskapslucka (Bø & Wolff, 2019; Gray & Wilson, 2009; Kozak et al., 2007; Larsen, 2011;
Sönmez & Graefe, 1998a,b; Wolff & Larsen, 2016). Då ungdomar är framtidens resenärer, destinationsutvecklare och marknadsförare, kan det argumenteras vara av relevans att undersöka hur just de uppfattar risken för terrorism och hur det eventuellt påverkar deras resebeslut.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan den upplevda risken för terrorism och resebeslut, samt informationssökning och resebeslut. Detta görs genom en kvantitativ studie av sistaårs elever på två gymnasieskolor i Östersund. Där scenarier och frågor ställs till respondenterna och utifrån deras svar kan vi analysera relationen mellan riskuppfattning, informationssökning och resebeslut.
1.4 Frågeställning
• Hur ser relationen ut mellan upplevd risk för terrorism och resebeslut?
• Hur ser relationen ut mellan informationssökning om terrorism och resebeslut?
1.5 Avgränsning
I enlighet med problemformulering och syfte avgränsas uppsatsens huvudsakliga fokus på aspekterna riskuppfattning om terrorattacker, informationssökning inför en resa och själva resebeslutet. Studiens ramar för tid och rum består av 10 veckor där området för studiens undersökning tar form genom en webbenkät till sistaårs gymnasieelever.
1.6 Disposition
Denna studie är konstruerad med 6 huvudavsnitt innehållande för respektive avsnitt relevanta underrubriker som tjänar ett syfte att presentera innehållet på ett överskådligt sätt. Det första avsnittet avser att introducera läsaren för ämnet terrorism inom turismen och studiens problemformulering, syfte, frågeställning samt avgränsning. Avsnitt 2 redogör för det teoretiska ramverk och litteraturöversikt som utgör studiens grund medan avsnitt 3 beskriver studiens metod och struktur av datainsamlingen. I avsnitt 4 presenteras undersökningens resultat med hjälp av tabeller och figurer, som sedan analyseras och ställs mot teorin i avsnitt 5. Avslutningsvis presenteras författarnas egna reflektioner i form av en diskussion i avsnitt 6.
2. Teoretiskt ramverk och litteraturöversikt
I uppsatsen andra del kommer först uppsatsens teoretiska ramverk att presenteras, för att sedan följas av en redogörelse för tidigare forskning och studier rörande uppsatsens ämne.
2.1 Riskuppfattning
Forskning visar på att turister oroar sig lite för terrorattacker och uppfattar inte dem som lika riskabla jämfört med andra faror (Wolff & Larsen, 2016). Men det finns flera studier som visar på att den upplevda risken för terrorism kan fungera som en avskräckande resa samt att flera antyder att det finns en koppling mellan riskuppfattning och reseintentioner (Bø & Wolff, 2019;
Gray & Wilson, 2009; Kozak et al., 2007; Larsen, 2011; Sönmez & Graefe, 1998a,b).
2.1.1 Risker inom turism och resande i ett historiskt perspektiv
Begreppet turism definieras som ett kulturellt, socialt och ekonomiskt fenomen som medför förflyttning av människor till platser och länder utanför deras vanliga miljö, för affärsmässiga eller personliga ändamål (UNWTO, u.å). Resor består av besök på olika platser men när resor diskuteras i turistiska sammanhang avser det en vistelse på en plats som besöks under en turistresa, personer som gör dessa resor klassificeras som besökare eller turister (UNWTO, u.å).
Intresset för säkerhetsfrågor inom resande har fått ett tydligt uppsving i modern tid, men resor och turism har sedan länge associerats med risker (Holmberg, 2002). Under pilgrimsfärderna på 900-talet och tåg- och ångbåtsresorna på 1800-talet behövde människor vara uppmärksamma på risker, det fanns redan då människor som utnyttjade turister. Begreppet tourist-trap myntades eftersom det var så vanligt att priserna på platsen höjdes för turister jämfört med lokalbefolkningen. Det var också vanligt för turister att utsättas för fara i form av kidnappning, ficktjuvar och pirater, det var priset människor fick betala för att uppleva äventyr (Holmberg, 2002). Förr reste turister vanligtvis i samlad grupp för att öka just säkerheten och engelskan tog ordet travel från franska travail som betyder hårt arbete, vilket härstammar från latinets tripalium som betyder tortyrredskap. Anledningen till det var att resa sågs som så mödosamt (Holmberg, 2002).
2.1.2 Definition av risk
Risk kan definieras som sannolikheten för en ogynnsam händelse vägd med storleken på dess konsekvenser och subjektiv risk är individers intuitiva uppfattning av de faktorerna. Medan oro kännetecknas av negativ påverkan och kan ses som en okontrollerbar kedja av tankar som härrör från osäkerhet kring eventuella ogynnsamma framtida händelser (Brun et al., 2011). När begreppet risk används i människors dagliga tal associeras det aktiviteter som innebär en viss
sannolikhet att få en negativ påföljd (Holmberg, 2002). Det kan vara att köra bil eftersom en bilolycka kan inträffa, det är omöjligt att leva utan att utsättas för risker, även om alla inte är speciellt stora risker. Människor omges konstant av potentiella risker men det är bara ett fåtal som faktiskt innebär ett egentligt hot. Om en person går på trottoaren är trafiken bredvid en risk men det är först när personen korsar vägen det helt plötsligt blir ett hot (Holmberg, 2002). Det är viktigt att förstå det grundläggande mänskliga behovet av säkerhet och att få potentiella besökare att känna sig säkra innan och under sin resa. Höga upplevda risk- och säkerhetsproblem har blivit en central och viktig fråga i människors beslutsfattande (Kozak et al., 2007). Inom turismlitteraturen har forskare fokuserat på reserelaterade riskfaktorer som exempelvis hälsorisker, brottslighet, naturkatastrofer, politisk instabilitet och terrorism (Larsen et al., 2011; Lepp & Gibson, 2003; Seabra et al., 2013). Turismen är mycket sårbar för interna och externa händelser såsom ekonomiska nedgångar, epidemisk sjukdom, internationella konflikter och naturkatastrofer (Sönmez et al., 1999).
Turister står inför flera risker när de reser, det kan antingen härledas till faktorer utanför deras kontroll eller det egna beteendet (Holmberg, 2002). Exempelvis om en person bryter benet på en skidresa kan bero på kunskaper inom skidåkning medan att bli utsatt för krig, civila oroligheter eller terrorism är betydligt svårare att förutse. Krig och civila oroligheter kan försvåra turismen men det är inte direkta hot mot turister, dock kan de bli tillfälliga offer.
Terrorism är däremot en annan risk för turister då de ofta är direkta måltavlor (Holmberg, 2002).
2.1.3 Riskuppfattning
Turisters riskuppfattning kan definieras som antalet och typer av risker som potentiella turister associerar med turism (Sönmez & Graefe, 1998a). Det förklarar människors känslor och åsikter inför situationer där en risk finns (Wolff et al., 2019). Det kan vara känslor som ångest, rädsla eller nervositet men dessa känslor behöver inte vara kopplade till riskuppfattning där en risk finns. Utan äventyrsaktiviteter som fallskärmshoppning kan ge dessa känslor även om ingen direkt risk finns (Wolff et al., 2019). Riskuppfattning hos människor förstås som en kognitiv bedömning av resultaten från sannolikheten samt allvarlighetsgraden. Många människor struntar i sannolikheten att något kan hända och reagerar inte före något faktiskt händer och hur allvarlig situationen är (Wolff et al., 2019), vilket skedde efter terrorattacken mot World Trade Center 2001. Många blev då riskmedvetna och efterfrågan på resor minskade drastiskt och forskning visar på att det fanns en ökande efterfrågan att avbryta resplaner efter attacken (Kozak et al., 2007).
Säkerhet och stabilitet är viktiga faktorer för människor och är något som de strävar mot dagligen, det kan vara extra viktigt när under en resa då de är utanför sin vardagliga trygghet (Ne, u.å.a). Det har identifierats i tidigare forskning som ett stort problem för turister då behovet av säkerhet är ett medfött drag av mänsklig natur. Under det senaste decenniet har forskningen ökat kring de potentiella effekterna av riskrelaterade hot som brottslighet, naturkatastrofer, sjukdomsspridning och terrorism för hållbar utveckling inom turistbranschen (Kozak et al., 2007).
Upplevda risker uppvisar en egen dynamik som kan vara orelaterad till statisk fakta (Holmberg, 2002). Rädsla är en av de känslor som har en tendens att påverka människan mest (Bourke, 2003) och kan definieras som ”känsla av obehag som kan variera i styrka från mild oro till skräck och som utlöses av ett hot som kan vara omedelbart och konkret eller bestå av en farhåga att något eller någon kan skada en” (Ne, u.å.a). Inom turism kan det finnas rädslor kopplat till katastrofer, antingen naturkatastrofer eller terrorism, där forskning visar på att rädsla har ett större sammanhang inom konceptet terrorism (Machado, 2012). Forskare menar dock att det inte särskilt behöver vara en handling som skapar rädsla, men även tanken om att något ska hända (Kurtulus, 2017). Turisters uppfattningar om platser kan bero på externa faktorer som är svåra för destinationen själva att påverka, det kan vara okontrollerbara faktorer som terrorattacker och det kan påverka varaktigt när de händer (Kozak et al., 2007). Destinationer som framstår som hotade avskräcker ofta turister, exempelvis menar Sönmez och Graefe (1998a) att de som upplever terrorism som en risk i samband med resor kommer mest sannolikt undvika platser som har blivit utsatta för terrorattacker.
Turister kan i viss grad förvänta sig att få skydd av regeringar och även turistindustrin men i slutändan är människor ansvariga för sina egna beslut och handlingar (Sönmez & Graefe, 1998a). Det är logiskt för potentiella turister att jämföra destinationer utifrån kostnader och upplevda fördelar. Förutom de typiska utgifterna som är relaterade till själva resan dvs. boende, mat och transport så tillkommer också sociala och psykologiska kostnader. Kostnader förknippade med risker kan ha varierande risknivåer, men det är rimligt att tro att hotet för terrorism på en destination kommer uppfattas som en hög kostnad både socialt och psykologiskt. Att föra in risk i turistbeslut har potential att störa rutinmässigt beslutsfattande.
Tid, budget och fysiskt avstånd har identifierats som viktiga begränsningar som potentiella turister använder i sitt resebeslut. Forskare menar att uppfattningen av olika risker som brott, hälsorisk eller terrorism också är en bidragande faktor (Sönmez & Graefe, 1998a). Detta stöds av Crompton (1992) som påstår att destinationer som upplevs som mycket riskabla på grund av begränsningar och hinder kan bli oönskade av turister. Sönmez och Graefe (1998a) fann bevis på att riskuppfattning direkt influerar turisters val av internationella destinationer. De såg att nästan 2 miljoner amerikaner ändrade sina internationella planer år 1986 efter att 162 amerikaner dödades eller skadades till följd av terrorism under föregående år. Forskarna ansåg under år 1998 att turistindustrins sårbarhet för terrorism står i proportion till dess beroende av fred och stabilitet, samt att det är svårt att föreställa sig en framtida värld utan terrorism (Holmberg, 2002; Sönmez & Graefe, 1998a).
2.2 Terrorism
Terrorism är förmodligen den allvarligaste risken om den genomförs och den risk som är omöjlig för turister att förutspå (Holmberg, 2002). En av de mest omtalade terrorattackerna är 9/11 år 2001, New York, Washington, USA, det kan också ses som ett startskott för terrorismen (Holmberg, 2002). Sedan dess har världen bevittnat fler attacker än någon kunnat förutse och allt fler har fallit offer. Det finns inget land som är helt skonat från terrorism och
uppmärksammade attacker mot just turister är bombningen i Bali, Indonesien 2002 (Socialstyrelsen, 2006), Sousse, Tunisien 2015 (Djelevic, 2015) och Nice, Frankrike 2016 (Bergin, 2016). Det är ofta turistdestinationer eller attraktioner som väljs som måltavla av terrorister (Holmberg, 2002).
2.2.1 Definition av terrorism
Begreppet terrorism har blivit en del av människors dagliga vokabulär och dess konsekvenser är nog uppenbart för alla. Men trots det så är det en svår term att definiera menar Holmberg (2002). Terrorism bör inte förväxlas med kriminalitet och inte heller ses synonymt med politiskt våld, då det är en systematisk och ihärdig strategi som utövas av en stat eller politisk grupp genom våldshandlingar. Såsom mord, kapning, användning av sprängämnen, sabotage och liknande, som utförs utan hänsyn mot oskyldiga människor, där avsikten med dessa handlingar är att sprida rädsla och påverka samhället och- eller ett lands politik. Oftast används dessa våldshandlingar av politiska extrema organisationer, både vänster- och högerextrema.
Handlingarna kan även utföras av religiösa, nationalistiska eller etniska grupper eller enskilda individer (Holmberg, 2002; Ne, u.å.b; Pizam & Smith, 2000). Forskare menar att det går att analysera en terrorhandling på samma sätt som andra kommunikationsmedier, det beskrivs utifrån fyra grundläggande komponenter av kommunikationsprocessen, anpassade till terrorismfenomenet (Holmberg, 2002, s. 33):
1. Sändare av meddelandet (terroristen)
2. Den avsedda mottagaren av meddelandet (måltavlan för terroristens meddelande) 3. Meddelandet (terroristens aktion som involverar individuella eller institutionella offer) 4. Feedback (reaktion hos mottagaren)
Med hjälp av media sprids terroristernas syfte till en betydligt större publik som annars inte varit tillgängligt (Holmberg, 2002).
Terrorism kan vara riktad direkt mot en stat utan att ha en avsiktlig påverkan på turismen, men i många fall är det direkt riktat mot turismen (Holmberg, 2002; Neumayer & Plümper, 2016;
Sönmez et al., 1999). Terrorister använder olika metoder, exempelvis kapning av plan, bombning och skjutningar (Holmberg, 2002). Denna studie förhåller sig till alla metoder som terrorister använder i samband av terroristhandlingar.
2.2.2 Terrorism och turism
Terrorism är ett komplext ämne som funnits i olika former i över 400 år och det finns många forskare som ägnat tid till att förstå terrorismens inverkan på just turism (Sofronov, 2017).
Enligt Sönmez och Graefe (1998a) blev förhållandet mellan turism och terrorism först internationellt känt under de olympiska spelen år 1972, då Israeliska idrottare attackerades av palestinier framför en TV publik på nästan 800 miljoner tittare och attacken gjorde att människor över hela världen blev medvetna om förhållandet.
Turister och turistdestinationer ses som attraktiva mål för terrorister då de är fyllda av så kallade
“mjuka mål” vilket kan vara hotell och kända turistattraktioner som är välbesökta av turister.
Anledningen till att det blir ett attraktivt mål är för att det inte krävs lika stor planering inför ett terrordåd mot mjuka mål som vid hårda mål, såsom monument eller kända byggnader (Neumayer & Plümper, 2016; Sönmez et al., 1999). Turister blir också ett mål då de ofta rör sig i folksamlingar av flera internationella identiteter, eftersom terrorister ofta vill nå ut till befolkningen i de västerländska kulturerna för att sprida sina ideologier (Llorca-Vivero, 2008).
Ett exempel som tagits upp tidigare i denna studie är terrorattacken i Sousse, Tunisien 2015.
Överlevare och vittnen från attacken förklarade att terroristen sköt de solande turisterna och skonade lokalbefolkningen (Djelevic, 2015; Granlund et al., 2015).
Terrorattacker orsakar instabilitet i många länder som tidigare har upplevts som trygga att besöka (Sofronov, 2017). Exempelvis har Europa under de senaste decenniet präglats av flertalet terrorattacker och gått från att vara bland de populäraste resmålen för turister till att betraktas som länder med hot mot terrorism. Men det handlar inte alltid om att utföra en framgångsrik terrorattack utan ofta behöver de endast skapa en känsla av rädsla och även attacker på icke turistspecifika platser fungerar som passiva attacker mot turismen.
Terrorattacker är ofta centrerade där de orsakar stora ekonomiska skador för länder och ofta på platser som har någon form av ikonisk betydelse och mest sannolikt att täckas av media, men även där de kan generera massolyckor (Sofronov, 2017). Turister utses ofta som måltavlor på grund av sitt symboliska värde, då de ses som indirekta representanter för sin regering (Holmberg, 2002). Men i vissa fall handlar det om att terroristerna vill åstadkomma största möjliga skadegörelse för att förmedla sitt meddelande. Vilket görs genom att utföra terrorhandlingar mot turister i länder där turismen utgör stor del av ekonomin. Det kan också ge ett land dåligt rykte vilket har en negativ påverkan på turistnäringen men även hela landets image (Holmberg, 2002). Publiciteten en terrorattack får höjer ångestnivån hos resenärer runt om i världen och det kan resultera i att människor reser mindre eller slutar helt och hållet (Sofronov, 2017).
2.3 Resebeslut
Globaliseringen av turismen har ökat drastiskt de senaste åren och bidragit till en spridning av globala risker. Dessa globala risker kan bestå av allt från politiskt instabila länder och naturkatastrofer till terrorism (Seabra et al., 2013). Trots att vissa studier inte har funnit något samband mellan den upplevda risken för terrorism och avsikterna att resa, antyder de flesta att riskuppfattning kan påverka beslut (Bø & Wolff, 2019). När säkerhetsproblem eller riskuppfattningar införs i resebeslut har de potential att få människor att ändra sina resplaner (Sönmez & Graefe, 1998b). De globala riskerna bidrar till att den internationella turismen är mycket känsligt mot säkerhetsfrågor vilket har visat sig vara något som även påverkar turisternas resebeslut. Forskningen visar att turister oftast väljer en destination som bäst passar deras behov och där risken är låg. Riskuppfattning vid resandet har stor påverkan på
destinationers efterfrågan och de destinationer som uppfattas som osäkra kommer därför ha svårt att attrahera turister (Seabra et al., 2013). Det är således viktigt för destinationer att förstå det grundläggande mänskliga behovet av säkerhet och att potentiella turister ska känna sig säkra före och under sin resa (Kozak et al., 2007).
Resebeslut inom turism är ett viktigt begrepp där det finns en hel del forskning kring ämnet, som har lett till många modeller om beslutsfattandet hos turister (Sharifpour et al., 2014).
Forskning kring beslut och speciellt konsumenters beslutsfattande har vuxit de senaste decenniet, det är främst inom beteendevetenskap samt via marknadsundersökningar.
Beslutsfattaren är en konsument som väljer och gynnar en viss resetjänst eller destination och människor i dens närhet kan ha inflytande på resevalen (Hsu et al., 2017). Resesäkerhet och trygghet är en viktig del när det kommer till resebeslut och forskare drar slutsatsen att turister normalt undviker vissa destinationer och gynnar de destinationer som känns säkrare.
Resebyråer vill heller inte sälja resor till riskabla destinationer för att undvika eventuella problem deras kunder kan möta på osäkra destinationer. De tar ofta bort den osäkra turistdestinationen från sitt försäljningsprogram för att skydda både kunderna och företagens intressen (Holmberg, 2002; Hsu et al., 2017). När risker och säkerhetsfrågor inkluderas i resebeslut kan detta snabbt bli en påverkande faktor, vilket är varför en hel del modeller inte tar upp detta. Det är därför viktigt att undersöka relationen mellan resebeslut och riskuppfattning då en negativ riskuppfattning kring en destination kan vara under en längre tid och påverkar då även destinationens image (Sönmez & Graefe, 1998b).
2.3.1 Beslutsfattande
Att ta beslut om en resa kräver att människor förutspår i nuet kring vad de kommer att njuta och vilja göra i framtiden, såsom kommer jag att vara glad när jag ligger på en sandstrand men också hur kommer jag bete mig om en eventuell kris sker (Karl et al., 2021). För att kunna fatta sådana beslut visualiserar människor ofta att de är på semestern och förutspår sedan hur de kommer känna och reagera i specifika situationer som uppstår. Den förmågan att kunna göra förutsägelser om framtida känslor baserat på en mental bild kallas affektiv prognos. Det kan förklaras som en mental process som människor ofta deltar i under hela deras dagliga liv för att ta beslut (Karl et al., 2021). Tidigare forskning visar att människors mentala förupplevelse av en semester är en avgörande faktor i deras resebeslut. (Jeong et al.,2020; Li et al., 2019). Men människors känslor tenderar att vara mindre intensiva och har kortare varaktighet när de faktiskt upplever situationer. Inom forskning om affektiv prognos är resebeslut en viktig del eftersom varje resebeslut är ett beslut om en framtida händelse där människor hoppas på en positiv upplevelse. Då människor inte har möjligheten att testa resan innan det faktiska köpet, så kommer de sannolikt att baserar sina beslut på mentala omständigheter för den framtida resan (Karl et al., 2021).
Experimentella studier om riskuppfattning, exempelvis studier som undersöker hur egenskaperna hos terrorattacker påverkar upplevd risk är relevanta för att kunna fastställa
orsakssamband för riskuppfattning (Bø & Wolff, 2019). Episodiskt framtida tänkande är ett sätt för upplevd risk som kan manipuleras experimentellt, det är en form av framtidsinriktad kognition som berör specifika, troliga och personliga episoder/händelser. Människors episodiska minne gör att man kan uppleva det förflutna och episodiskt framtida tänkande låter människor förutse en specifik händelse innan den inträffar. Såsom att komma ihåg hur det var att bada i havet förra sommaren och föreställa sig hur det kommer vara att promenera på strandpromenaden nästa sommar. Människor konstruerar mentalt sin framtid med både episodiska och semantiska minnen, det är en förmåga som ger anpassningsfördel när det kommer till att stärka beslutsfattningsförmågorna. Genom att föreställa framtida händelser är det möjligt att förbereda sig inför olika händelser, vilket kan vara viktigt när det kommer till potentiella negativa framtida episoder. Exempelvis att människor inte bara ser de positiva händelserna som semestern kommer medföra såsom roliga aktiviteter, utan också att föreställa sig att de upplever något negativt som en terrorattack. Det är något som förmodligen skulle påverka resebeslutet. Enligt Bø och Wolff (2019) finns det teoretiska och empiriska skäl att anta att episodiskt framtida tänkande kan förknippas med ökad riskuppfattning för resor och kan påverka turisters beslutsfattande. De förklarar att en person som föreställer sig en potentiell framtida händelse, som att njuta en semester eller uppleva en terrorattack, kommer att förutse känslor om denna händelse och utvärdera sannolikheten att det kommer inträffa. Genom att mentalt uppleva ett framtida hot kan människor vara mer övertygade om sannolikheten för att det ska inträffa och därmed uppfatta det som riskabelt (Bø & Wolff, 2019).
2.3.2 Tidigare forskning på resebeslut
Ett flertal studier menar att den upplevda risken för terrorism kan fungera som avskräckande inför en resa, det är därför väsentligt att tänka på hur människor uppfattar terrorhändelser för att förstå deras beslutsfattande (Gray & Wilson, 2009; Larsen, 2011; Sönmez & Graefe, 1998a,b). Forskning inom psykologi kan bidra till förståelsen för hur människor påverkas av terrorism, speciellt de psykologiska processerna som finns med i människors uppfattning om tidigare och framtida terrorattacker, men även de affektiva, kognitiva och beteendemässiga effekterna av uppfattningarna. Riskuppfattning beskriver människors uppfattning om sannolikheten för negativa resultat gentemot dess storlek. Det är både en osäkerhets- och allvarlighetsaspekt, då det handlar om sannolikheten för framtida händelser samt storleken på händelsen (Brun, 1994; Wolff & Larsen, 2017). Människors minne om deras tidigare riskuppfattningar kan påverkas av deras nuvarande tro, på så sätt att de kommer ihåg att de såg världen som säkrare än vad de faktiskt gjorde (Bø & Wolff, 2019).
Larsen et al. (2011) har studerat människors riskbekymmer för resor genom att mäta olika indikatorer på riskbedömningar och resepreferenser med fokus på bombningarna i Madrid, år 2004 och London år 2005. Med syfte att ta reda på om turister oroar sig mer för terrorism efter en rad incidenter som sågs under sommaren 2005. De kunde se att turisters resemotivation minskade en aningen men i den större utsträckning förblev globala riskbedömningar stabila efter en ogynnsam händelse som en terrorattack. Däremot menar de att riskbedömningen på de specifikt drabbade destinationerna ökade hos människor. Denna studie genomfördes efter två
stora terrorattacker inträffat för att mäta människors riskuppfattning, dessa händelser i 2004 samt 2005 var bland de första terrorattacker som drabbat Europa vilket kan vara en påverkande faktor till den studiens resultat (Larsen et al., 2011).
Flera studier visar på att olika faror kan fungera som avskräckande för resor och att det finns en koppling mellan riskuppfattning och reseintentioner. Människor i allmänhet har alltså svagare avsikter att besöka platser som uppfattas som mer riskabla (Gray & Wilson, 2009;
Sönmez & Graefe, 1998a,b). Det finns inte lika många studier som funnit ett samband mellan den upplevda risken för terrorism och avsikterna att resa men många antyder att riskuppfattning kan påverka resebeslut (Bø & Wolff, 2019).
2.4 Den unga resenären
Resandet bland ungdomar har ökat och kan ses på grund av flera olika faktorer, bland annat den expanderande internationella studentpopulationen (Richards & Wilson, 2003). Men också att flera utvecklingsländer har fått högre levnadsstandard vilket har resulterat i fler resmöjligheter bland unga i de länderna (UNWTO, 2011). Enligt FN består ungdomsturismen av resenärer från 15-29 år och benämns som ungdomliga resenärer. De är ett av de snabbast växande segmenten av internationell turism och anses ha förmågan att påverka turistsektorn. Det som starkt kännetecknar ungdomsresenärer är deras önskan att förstå och uppleva världen (UNWTO, 2016).
Carr (1998) började studera den unga turistpopulationen då han ansåg att de försummats av forskare. Han studerade beteendet hos unga, ensamstående, brittiska internationella och inhemska turister under deras semester och fann att deras beteende skiljer sig åt på inrikesresor jämfört med internationella resor. De tenderar att bete sig mer passivt och hedonistiskt på internationella resor (Carr, 2002).
Tidigare forskning om ålders och köns påverkan på riskuppfattningen är inkonsekvent och motsägelsefull, vilket kan bero på variationen i datainsamlingsmetoderna och forskningsdesignen (Karl, 2018). Sönmez och Graefe (1998a,b) fann ingen signifikant relation för de faktorerna, medan Pizam et al. (2004) fann att kön men inte ålder är en påverkande faktor.
Det är något Misis et al. (2017) håller med om då de menar att forskning indikerar att kvinnor är mer rädda att bli offer för en terroristattack och är mer rädda för terrorism i allmänhet. En anledning till att forskning och statistik visar på detta kan vara att kvinnor är mer villiga att erkänna sin rädsla för terrorism, samt att på grund av sociala normer att män ska avstå från att uttrycka rädsla för att ses som svaga och mindre maskulina (Misis et al., 2017). Enligt Garg (2015) tenderar kvinnliga- och äldre turister avboka sina resor om en destination är osäker medan de manliga- och unga turisterna fullföljer sin planerade resa. Reisinger och Mavondo (2005) menar att det är rimligt att förvänta sig att äldre turisters uppfattning om säkerhet och risk skiljer sig från ungdomars. Gibson och Yiannakis (2002) fann att uppfattningen för risk i samband med turism minskar med åldern. Misis et al. (2017) studerade den upplevda rädslan
och sannolikheten för en terrorattack hos universitetsstudenter i USA. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning som indikerar att kvinnor är mer rädda än män.
Människor är sociala individer som ofta umgås i grupper i olika sammanhang, antingen på arbetet, i familjen eller i vänskapskretsen och det skiljer sig inte heller åt när vi är ute och reser.
Det är vanligt att familjer reser tillsammans och då är det de vuxna som tar beslut, sedan när barn blir äldre byter de ofta familjen mot vänner (Marcevova et al., 2010). Song et al. (2017) har undersökt unga kinesiska resenärers resebeslut med fokus på när de reser i grupper och fann att vänskapsgrupper fokuserar på fördelarna för hela gruppen när de tar resebeslut. De intar en neutral attityd och måttligt tänkande för att möta allas behov och lösa eventuella problem som är kopplade till resor och genomför strategier som gynnar alla parter. Deras resultat stämmer överens med studier om västerländska resenärer som reser i vänskapsgrupper (Marcevova et al., 2010). Song et al. (2017) fann också att den manliga auktoriteten har stor betydelse hos kinesiska unga resenärer, vilket kan bero på deras kulturella värderingar och det finns ofta en gruppledare som de lyssnar på.
2.5 Informationssökning
Massmedial rapportering spelar ofta en väsentlig roll i den upplevda risken. Eftersom nivån på den uppfattade risken påverkas av mängden information turisten tillgodogjort sig kan informationssökning ses som en strategi för riskreducering (Holmberg, 2002).
Riskuppfattningen kan dock bli snedvriden eftersom det inte alltid är tillräckligt med garanti för säkerhet då många annonser kan vara utdaterade. Både politisk instabilitet och terroraktioner kan upphöra att gälla väldigt snabbt och det kan vara svårt för den enskilda turisten att göra en bedömning (Holmberg, 2002).
I dagens samhälle lever de flesta människorna i informationsåldern där medieverktyg såsom internet är en stor del av människor vardagliga liv och massmedia har en avgörande roll för hur samhället uppfattas. Media har en viktig anknytning till turism, då de har en väsentlig inverkan på bilden av destinationer vilket kan vara en bidragande faktor i människors resebeslut (Garg, 2015). Den kontinuerliga mediatäckningen om protester, politiska uppror och terrorhandlingar kan avskräcka människor att resa till vissa destinationer (Amara, 2012).
Information kan behandlas som den viktigaste faktorn som påverkar och bestämmer konsumentbeteende, och konsumenters val och medvetenhet av turistprodukter beror på den information som finns tillgänglig (Maser & Weiermair, 1998). Erfarenheter är en viktig faktor i resebeslutsprocessen men också trovärdighet eftersom det ger möjligheten att testa turistprodukter innan konsumtion. Den potentiella turisten söker därför information om turistprodukten, information för att välja en destination eftersträvas för att förbättra kvaliteten på resan genom att minska osäkerhetsnivån (Maser & Weiermair, 1998). Upplevd risk kan karakteriseras som en funktion av osäkerhet och dess konsekvenser med vissa konsekvenser som är mer önskvärda för turisten. Det finns olika kategorier för risker, men i denna studie
kommer fokus vara på risken att utsättas för terrorhandlingar. Människor söker efter information när de har ett stort engagemang i produkten samt inköpet av den, men inser att de har otillräcklig kunskap för att fatta ett bra beslut. Det går att se som ett behov att konsultera olika källor innan beslutet fattas. Turister uppfattar olika typer av risker och söker information för att kunna minska de olika riskerna för resan och förbättrar då beslutsfattandet. I forskning om informationssökning görs en skillnad mellan intern och extern informationssökning, där den interna beskriver kognitiva processer för sökning baserat på tidigare konsumtion som upplevelser. Extern sökning ses som en funktion av det upplevda värdet av information och stämmer överens med osäkerheten i utbyte och med vikten av beslutet. Nivån av upplevd risk kan diktera mängden av informationssökning, då det har identifierats som en riskreduceringsstrategi som människor gör (Garg, 2015). Maser och Weiermair (1998) beskriver att desto högre upplevd risk människor har generellt desto mer informationssökning sker och beslutsfattandet blir mer rationellt, de litar också på andras erfarenheter. Generellt så är potentiella turister mindre benägna att välja en destination med ett högre hot om terrorattacker. Det är troligt att besöket skjuts upp tills den eventuella situationen har lugnat sig och den planerade resan kommer sannolikt omdirigeras till en annan destination som anses säkrare (Garg, 2015).
2.6 Konceptuell modell
Studiens teoretiska ramverk tar upp de centrala begreppen som är viktiga att undersöka för att nå studiens syfte. Begrepp som riskuppfattning och resebeslut förklaras ofta tillsammans, då det krävs kunskap om det ena för att förstå det andra (Sönmez & Graefe, 1998a). Informationssökning har också visats vara en bidragande faktor i resebeslut och har tillsammans med riskuppfattning använts i tidigare forskning för att förstå och förklara resebeslut (Maser & Weiermair, 1998). Denna studien avgränsas till terrorism som risk då denna typ av risk påverkar turismindustrin i stor grad (Brun et al., 2011), hypoteserna är baserade på den teori som har tagits upp i litteraturöversikten.
Terrorism har blivit en av de största riskfaktorerna inom turism och kan påverka människors bedömning om destinationer som mer eller mindre riskabla (Brun et al., 2011). Forskare har studerat relationen mellan riskuppfattning och resebeslut, där de menar att den upplevda risken för terrorism kan fungera som avskräckande inför en resa (Bø & Wolff, 2019; Seabra et al., 2013). För att bestämma effekterna terrorattacker har på resebeslut utvecklades följande hypotes:
H1. Upplevd risk för terrorism påverkar beslutsfattandet om resor
H1.1 De som upplever högre risk kommer mest troligt att avboka sin resa.
Forskning tyder även på att information är den viktigaste faktorn som påverkar konsumentbeteende och val och den potentiella turisten söker därför information om resmålet (Maser & Weiermair, 1998). Dessa forskare har påpekat betydelsen för informationssökning på
riskuppfattning och resebeslut. För att bestämma effekterna informationssökning har på resebeslut utvecklades följande hypotes:
H2. Informationssökning om terrorism påverkar resandet
H2.1 De som söker efter information kring säkerhet skulle mest troligt avboka sin resa.
Vi föreslår en konceptuell modell för att komplettera dessa hypoteser i figur 1, som visar sambandet mellan upplevd risk för terrorism och resebeslut, samt samband mellan informationssökning och resebeslut.
Figur 1. Konceptuell modell, modifierad från Garg (2015)
3. Metod
Studiens syfte och frågeställning gör att målgruppen och den centrala delen av datainsamlingen tar form genom sistaårs elever på 2 olika gymnasieskolor i Östersund. Det är i sökandet av deras åsikter som forskningsdesignen har vuxit fram. Studiens angreppssätt är deduktivt (Alvehus, 2018) och två hypoteser prövas med datainsamlingen som underlag för att sedan bekräftas eller förkastas (Lindstedt, 2017).
3.1 Vetenskaplig huvudinriktning
Studiens fokus är främst på att kunna se och förklara sociala samband och fenomen med en strävan efter objektivitet på det som undersöks. Vilket görs med betoning på ordet förklaring snarare än tolka och förstå (May, 2013). Då eftersträvas epistemologiskt sett en så säker sanning som möjligt, likt den sanning som uppnås inom naturvetenskapliga experiment, där generalisering spelar en central roll i sökandet efter sanning (May, 2013). Studien eftersträvar att fastställa kausala samband genom att undersöka ungdomars upplevda risken för terrorism och huruvida det påverkar resebeslut, samt om informationssökning påverkar deras resebeslut (Bryman & Nilsson, 2011). Den präglas av ett positivistiskt synsätt (Andersson, 2014; May, 2013), tillsammans med en ontologisk ståndpunkt motsvarande objektivism dvs att fakta är oberoende av de sociala aktörerna (Bryman & Nilsson, 2011). Med ett deduktivt sätt innebär det att studien har utgått från tidigare forskning och befintlig teori, detta innebär att frågorna formulerades på så sätt att de är relevanta för teorin. Vilket betyder att teorin och hypoteser har deducerat utifrån teoretiska överväganden och är det som styr datainsamlingen (Bryman &
Nilsson, 2011).
3.2 Val av metod
Studiens syfte och frågeställning leder till att målgruppen och datainsamlingen fokuseras på sistaårs gymnasieelever som är över 18 år. Det är i sökandet efter deras åsikter som grunden för forskningsdesignen tagits fram. Studien eftersträvar att besvara frågeställningen och förklara resultatet, vilket anses vara mest lämpligt genom en kvantitativ metod där en fallstudie utförs, samt där data mäts och analyseras utifrån det som är relevant för syftet. Studien strävar också efter att kartlägga människors åsikter och tankar, det vill säga hur ungdomar resonerar kring riskuppfattning och resebeslut, för att sedan analysera och generalisera den data som samlas in.
Detta ligger till grund för de framtagna hypoteserna (Bryman & Nilsson, 2011). Det har genomförts ett urval av turister för att skapa en generalisering av data och urvalet består av gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Data strävar efter att bli representativ och att resultatet blir generaliserbart för urvalet (Bryman & Nilsson, 2011). I enlighet med syftet ämnar valet av metod att skapa förutsättningar för generaliseringar av en åldersgrupp med hjälp av ett urval från denna grupp. Den eftersträvar att kartlägga åsikter hos ungdomar där data ska kunna analyseras och generaliseras för att slutligen ligga till grund för utvärdering av de ställda
hypoteserna (Bryman & Nilsson, 2011). Då det är omöjligt att få svar från alla ungdomar i Sverige används ett urval av människor som analyseras för att se om urvalet kan avspegla helhetsperspektivet och därmed generalisera den stor massan (Holme et al., 1997). Den centrala delen i studien utgörs av mängden människor och generaliseringen av dessa genom ett urval, snarare än att på djupet skapa förståelse för varje enskild individ (Eliasson, 2018).
3.3 Datainsamling
Genom studiens kvantitativa angreppssätt har enkäter valts som datainsamlingsverktyg, då variablerna enkelt kan konstrueras i ett enkätformulär. Det valdes också på grund av att det inte är lika tidskrävande som intervjuundersökningar (Eliasson, 2018), då studien ska utföras under en begränsad tidsram. En enkätundersökning ger en bred informationsinsamling och en övergripande syn över det som undersöks, vilket är något som kännetecknar det kvantitativa angreppssättet enligt Holme et al. (1997). Den kvantitativa ansatsen innehåller till mesta del siffror och konkret data och forskaren har ett “jag-det-förhållande” till respondenterna.
Ytterligare ett kännetecken är att studien ska kunna replikeras av vem som helst och komma fram till samma eller liknande resultat (Holme et al., 1997). Undersökningen är i synnerhet av en socialpsykologisk och förklarande art, socialpsykologisk på det vis att frågeställningen intresserar sig i respondenternas åsikter och beteenden men även förklarande då hypoteser prövas (May, 2013). Eftersom studiens syfte är att undersöka ungdomars upplevda risk för terrorattacker och hur det eventuellt påverkar deras resebeslut, samt deras informationssökning om den potentiella resan blir de den bestämda populationen. För att kunna nå ut till så många ungdomar som möjligt inleddes insamlingsprocessen med ett brett perspektiv och 3 gymnasieskolor i Östersund blev kontaktade. Totalt kontaktades 3 skolor med syfte att inleda konversation med rektorerna för att förmedla förfrågan om medgivande att distribuera enkäten, av dessa etablerades kontakt med 2 skolor. Rektorerna gav godkännande att skicka ut enkäterna till eleverna på de två skolorna, det skedde direkt via dem då författarna inte kunde få tillgång till elevernas mejladresser.
3.3.1 Studiens urvalsstrategi
Då studien inte kan nå ut till alla ungdomar i Sverige avgränsas studien till gymnasieungdomar i Östersund och kan då inte bygga på någon urvalsram, det vill säga att studien utgår av ett icke- sannolikhetsurval. Studien skapar ett eget urval som inte kan representera alla ungdomar men till en viss grad av de som studerar på de 2 gymnasieskolorna i Östersund. På dessa skolor är det jämt fördelat med kvinnor och män (Skolverket, 2019). De utgör studiens bekvämlighetsurval som är en form av självvald internetbaserad enkät (Eliasson, 2018; Hwang
& Fesenmaier, 2004). I enkäten finns det med en fråga om respondenternas ålder för att säkerställa att de är över 18 år vilket är studiens målgrupp. Enkäten var öppen för svar under 1 veckas tid innan den stängdes, från 18 maj till 25 maj 2021.
3.3.2 Enkätens utformning
Undersökningsplattformen som studien använde sig av för att sprida webbenkäten var Google Forms och sedan sammanställdes resultatet i siffror i Excel, för att sedan exporteras vidare till statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Då studiens val av metod är kvantitativ så fokuseras det mer på sammanställningen av siffror än hur respondenterna uttrycker sig i frågan (Lindstedt, 2017). Anledningen till att valet blev en webbaserad enkät var den rådande situationen i världen med Covid-19. Dessutom får studien chansen att nå ut till fler respondenter i urvalet då författarna kan kontakta rektorerna direkt istället för att leta tillräckligt många gymnasieelever individuellt som kan delta i undersökningen. Svarsfrekvensen kan vara låg vid webbaserade undersökningar, då under de senaste decennierna har deltagandet i enkätundersökningar minskat. Det är många enkätundersökningar som inte når upp till 50 procent (Ejlertsson, 2019), vilket är något som författarna har tagit i beaktning och därför valt att skicka ut enkäten till 2 gymnasieskolor.
Det är känt att de flesta respondenterna fyller i enkäter snabbt ifall den utdelas fysiskt då de kan känna sig stressade och egentligen vill begrunda frågorna och överväga svarsalternativen. Det blir möjlig för respondenterna att ta den tid de behöver när det är en webbenkät vilket denna studie använder sig av (Ejlertsson, 2019). I tillägg är frågorna standardiserade vilket betyder att alla frågor och svarsalternativ presenterade på samma sätt för alla respondenter. Eftersom författarna har lagt stor tid på att utforma både frågorna och svarsalternativen korrekt blir det ett förhållandevis lättolkade resultat. Det är också känt att respondenter vid en intervju påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågor och den så kallade intervjuareffekten elimineras i detta fall.
Dock kan inte respondentens identitet styrkas med säkerhet vid denna sorts undersökning (Bryman & Nilsson, 2011; Ejlertsson, 2019) något som anses vara marginellt i detta fall då det endast är gymnasieelever som blivit tilldelade enkäten. För att förbättra svarsfrekvensen har antalet frågor begränsats till 9 stycken som är ställda på liknande sätt och inom samma tema.
Eftersom många tappar intresset desto längre enkäten är, samt att den inte bör ta mer än 15 minuter menar Ejlertsson (2019).
Enkäten tilldelades till rektorer som sedan delade den med sistaårseleverna, den bestod av total 9 frågor som är refererade från relevant litteratur som har presenterats i studiens litteraturöversikt. Studien använder skalor som tidigare etablerats i litteraturen (Bø & Wolff, 2019; Floyd & Pennington-Gray, 2004; Pizam & Smith, 2000; Seabra et al., 2013; Sönmez &
Graefe, 1998b) för att utveckla undersökninginstrumentet. Starten av enkäten inkluderar frågor som deras ålder och kön, dessa frågor ställdes för att kunna mäta ifall det finns en signifikant skillnad bland kön och åldrar. Sedan inkluderades tre frågor som mäter den upplevda risken om terrorism, dock används endast de två första frågorna i resultatet (se tabell 2). Därefter två frågor som mäter resebeslut angående den upplevda risken, och till slut två frågor som mäter informationssökning (se tabell 2, 3, 4). Dessa frågor ställs för att övergripande analysera ifall terrorism är en riskuppfattning och huruvida det påverkar resebeslut samt deras informationssökning. Fråga 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 bestod av en så kallad “agreement scale”
(överensstämmelse skala) där respondenterna fick klicka i vad som bäst stämde för dem. Denna
skala hade 1-5 olika svarsalternativ där på fråga 3, 1 var “mycket låg risk” och 5 var “mycket hög risk”, alternativ 3 stod för “varken hög eller låg risk”. På de resterande frågorna var 1
“instämmer inte alls” och 5 var “instämmer helt”, alternativ 3 stod för “varken instämmer eller instämmer inte”. Genom att ställa ett flertal frågor om hur mycket respondenterna upplever risk om terrorism, hur det påverkar resebeslut och informationssökning, mäts begreppet genom flera variabler. Då riskuppfattning och resebeslut är de huvudsakliga begreppen i studiens frågeställning, är det viktigt att mäta begreppet med hjälp av flera referenser och indikatorer från teorin som styrker indikatorerna, detta ökar studiens validitet (Eliasson, 2018).
Tabell 1. Inledande frågor om ålder och kön Är du 18 år eller äldre?
(Ja, nej)
(Brun et al., 2011) Kön
(Man, Kvinna, Icke-binär)
(Brun et al., 2011)
Tabell 2. Mätningar av respondenternas upplevda risk om terrorism Hur riskfyllt tycker du det är att det inträffar en terrorattack
under din resa?
(agreement scale)
(Bø & Wolff, 2019; Kozak et al., 2007)
Turister är sannolikt mål för terrorism (agreement scale)
(Floyd & Pennington-Gray, 2004)
Säkerhet är viktigt för mig när jag väljer resmål (agreement scale)
(Floyd & Pennington-Gray, 2004)
Tabell 3. Mätningar av respondenternas huruvida resebeslutet påverkas av den upplevda risken för terrorism
Jag skulle resa till en stad där en terrorattack har inträffat de senaste 5 åren
(agreement scale)
(Welledits, 2016)
Jag kommer att avboka min resa om det inträffar en terrorattack i staden dit jag ska resa (agreement scale)
(Bø & Wolff, 2019; Kozak et al., 2007)
Tabell 4. Mätningar av respondenternas informationssökning Jag letar information om stadens säkerhet inför min resa (agreement scale)
(Maser & Weiermair, 1998) Anpassad
Jag letar information om den politiska situationen i landet jag ska besöka (agreement scale)
(Maser & Weiermair, 1998) Anpassad
3.4 Validitet och Reliabilitet
I undersökningar används begreppen reliabilitet och validitet, för att kunna se om studien verkligen mäter de element som ska mätas och för att se om den är giltig, men också pålitlig (Bryman & Nilsson, 2011; Eliasson, 2018). Inom kvantitativ forskning bör fokus ligga på studiens reliabilitet, vilket innebär att mätningarna är korrekt genomförda och samma resultat uppnås ifall studien hade upprepats (Thurén, 2007). Studiens validitet har säkrats genom att författarna lagt ner stor tid på att studera det som ska undersökas (Sohlberg & Sohlberg, 2019;
Thurén, 2007) och arbetat för att undvika systematiska fel (Lindstedt, 2017). Respondenterna är den korrekta målgruppen för studien vilket stärker studiens externa validitet och författarna har på bästa sätt säkra en stor potentiell respondentgrupp för att sedan kunna generalisera studiens resultat (Eliasson, 2018; Lindstedt, 2017). Den interna validiteten stärks genom att distribuera enkäten till gymnasieelever, då begreppen riskuppfattning, informationssökning och resebeslut bland ungdomar ska undersökas kan studien med större säkerhet dra en kausal slutsats av resultatet (Thrane, 2019). Dock kan studiens reliabilitet äventyras på grund av den stora mängden elever som studerar på de utvalda gymnasieskolorna och det går inte att säkerställa att samma personer skulle svara på enkäten om den skickades på nytt och på så vis går det inte att fastställa att resultatet skulle bli detsamma (Bryman & Nilsson, 2011; Ejlertsson, 2018). Studien minskar risken för mätfel genom att ha tydligt utformade frågor, vilket också ökar precisionen för mätning av studiens variabler (Thrane, 2019). Studiens viktigaste variabler mäts på flera sätt för att stärka reliabiliteten, genom att ställa ett flertal påståenden och frågor som behandlar samma variabel (Eliasson, 2018). Den upplevda risken för terrorism mäts genom två frågor (se tabell 2) och två frågor som mäter resebeslut angående den upplevda risken (se tabell 3). Sedan mäts informationssökning med två frågor (se tabell 4).
Ytterligare ett sätt att mäta studiens reliabilitet har en beräkning av studiens inre konsistens genomförts och det har verkställts via en metod som kallas för Cronbachs Alfa (Bryman &
Nilsson, 2011; Eliasson, 2018). Denna metod används för att se ifall ett antal frågor som mäter ett begrepp är tillräckligt giltiga, såsom i detta fall respondenternas resebeslut. Om då svaren på alla frågor som ska mäta samma begrepp överensstämmer med varandra bör värdet på Cronbachs Alfa vara högt, frågorna ska inte avspegla olika förhållanden utan gemensamt mäta samma förhållande. Värdet kan högst vara 1.0 vilket i praktiken inte kan uppnås, då det skulle innebära att frågorna redovisade samma sak. Istället betyder värdet 0 att det inte finns någon korrelation alls med de frågor som ställts. Forskare brukar ha som regel att ett värde kring 0.7 eller högre ses som acceptabel intern konsistens (Bryman & Nilsson, 2011; Eliasson, 2018). Alla studiens frågor har en acceptabel intern konsistens med ett värde över 0.7.
Riskuppfattning har värdet 0.771, informationssökning har värdet 0.875 och resebeslut har 0.683.
3.5 Källkritik
I studiens start uppmärksammade författarna att det fanns en risk för att svarsfrekvensen kunde vara låg då perioden för datainsamlingen var intensiv för respondenterna med både studier och baler. Något som rektorerna bekräftade, författarna var därför medvetna om problemet och skickade då ett mail efter tre dagar. Det mailet fungerade som en påminnelse för att öka deltagandet i enkätundersökningen (Ejlertsson, 2019). Det blev lyckat då innan påminnelsen skickades ut hade endast 53 personer svarat och bara efter några timmar ökade det till 87 personer totalt.
3.6 Etiska aspekter
Då studien behandlar människor och samhälle är det viktigt att redovisa de etiska aspekterna med datainsamlingen (Holme et al., 1997). Respondenterna har fått en beskrivning av studiens syfte och därmed även fått vetskap om vilka författarna är samt att insamlingen är underlag till en kandidatuppsats som utförs vid Mittuniversitetet i Östersund. Det framgår också tydligt i undersökningen att den är frivillig och respondenterna kommer förbli anonyma samt att alla frågor i enkäten är frivilliga att svara på (se bilaga 1). Vidare har respondenten i enlighet med samtyckeskravet själv kunnat bestämma över sin medverkan och de har inte behövt förklara ifall undersökningen av någon anledning blivit avbruten (Bryman & Nilsson, 2011; Lindstedt, 2017). Författarna fick godkännande av rektorerna på respektive gymnasieskola att skicka ut enkäterna, där det tydligt framgick att respondenterna ska vara över 18 år. Vilket också var anledningen till att endast sistaårseleverna blev tillfrågade att besvara enkäten och för att säkerställa att alla som medverkat i undersökningen var 18 år eller äldre räknas de som ej uppgivit ålder som bortfall. Respondenterna ombads endast att ange kön och ålder, och inga övriga personuppgifter, det går därför inte att härleda en svarsenkät till en viss individ. Deras tid och medverkan respekteras högt och därför har författarna genomarbetat enkäten grundligt för att försäkra att alla frågor är relevanta (Lindstedt, 2017).
4. Resultat
I detta avsnitt följer en redogörelse för de resultat som framkommit genom studien och dessa analyseras i avsnitt 5.
4.1 Beskrivning av resultat
Här följer en allmän sociodemografisk beskrivning över de respondenter som har medverkat i enkätundersökningen (se tabell 5). Resultaten som visas här är respondenternas kön och ålder och totalt var det 94 respondenter som svarade på enkäten. Detta redovisas för att få en allmän bild av respondenterna som går på gymnasieskolorna som studien kontaktade.
Tabell 5. Sociodemografisk beskrivning
Beskrivning Antal Procent
Kön
Kvinna 53 56.4
Man 41 43.6
Totalt 94 100
Ålder
Under 18 år 0 0
18 och äldre 94 100
Totalt 94 100
Figur 2 och 3 visar respondenternas riskuppfattning för terrorism, hur riskfyllt de anser en terrorattack är samt om de anser att turister är mer utsatta för terrorattacker. Dessa variabler mättes då de kopplas till studiens frågeställning “Hur ser relationen ut mellan upplevd risk för terrorism och resebeslut?”. Därav mäts riskuppfattning genom två variabler, om turister är sannolikt mål för terrorism och hur riskfyllt de anser det är att det inträffar en terrorattack under deras resa.
Figur 2. Riskuppfattning (1 är “mycket låg risk” och 5 är “mycket hög risk”)
Figur 3. Riskuppfattning (1 är “instämmer inte alls” och 5 är “instämmer helt”)
I figur 4 och 5 redovisas respondenternas informationssökning, om de söker information om stadens säkerhet och även om de söker information om landets politiska situation. Dessa variabler kopplas till studiens andra frågeställning “Hur ser relationen ut mellan informationssökning om terrorism och resebeslut?”. Därav mäts riskuppfattning genom 2 variabler, om respondenterna letar information om stadens säkerhet inför deras resa och om de letar information om landets politiska situation.
Figur 4. Informationssökning (1 är “instämmer inte alls” och 5 är “instämmer helt”)
Figur 5. Informationssökning (1 är “instämmer inte alls” och 5 är “instämmer helt”)
I figur 6 och 7 redovisas 2 påståenden som kopplas till respondenternas resebeslut. Dessa redovisas då de ska mätas i förhållande till både riskuppfattning och informationssökning.
Därav mäts resebeslut genom 2 variabler, om respondenterna skulle resa till en stad där en terrorattack har inträffat de senaste åren och om de skulle avboka sin resa om det inträffar en terrorattack på deras resmål. I enkäten fanns det totalt 5 olika svarsalternativ för respondenterna att välja mellan och mätte hur mycket dessa påståenden stämde in på dem.
