n e g o t i a ,
I N T E R
H E N R I C U M I V , g a l l i j e n a v a r i c e q u e , E T
C A R O L U M I X , s v e c i * : r e g e s , A C T A .
D I S S E R T A T I O A C A D E M I C A ,
Q U A M V E N I A A M P L . F A C U L T . P n i L . U P S A L .
P . P .
'MAti. V I I H E L I H t S E H B I O M ,
A D A R CH IV U M R E G N I A M A N U E N S IS E . O .
ET
J O H A N N E S E P H R . M A R K S T R Ö M ,
S T IP . A C R E L .
U P L A N D O - R O S L A G I .
IN AUDITORIO GUSTAVIANO d. x i j u n h m d c c c x l.
H. P . M . S.
P. IV.
H O L M I Ä ,
N O n n S T R Ö M I A N l S , 1 $ 4 0 . T Y P IS
H Ö G Ä D L A
E N K E -F R U D O K T O R IN N A N
M A R I A G U S T . A I J R R A M ,
F Ö D D S ö d e r s t r ö m ,
VÖRDNADSFUXLT OCH TACKSAMT AF
JO/I. E F R A 1 M M A R K S T R Ö M .
E M Ä I - S K A D M O D E R
E ( i N A D T
AF
J O II A A .
Th e s i s I.
In historia trac tan d a duo se se exhibent m o d i, quibus res a scriptoribus expositae fu eru n t: a l iu s , u t ita dicam us, subjectivu s, quo res ipsae judicio arbitrio- que scriptoris ita accom m odantur, ut huic quasi subor- dinatae v id e an tu r; alius object iv u s , quo e reb u s ip s is , p er se accurate ex p o sitis, judicium scriptoris exortum atque praefinitum elucet.
Th. II.
Q uibus ex m odis hic ab antiquis scriptoribus prae
cipue fuit o b se rv a tu s, quippe qui cum objectiva anti
q uitatis indole m axime congrueret; huic vero valde de
ditos invenim us horum tem porum sc rip to re s, quorum plurim is m agna d ebetur culpa, quod ideis quibusdam carissim is ja m praeoccupati, majorem dederint o p era mt u t hisce argum enta quaedam proferrent, quam ut res ip s a s , ex veris su is causis ev o lu tas, exponerent.
Th. III.
V alde igitur cavendum censem us, ne ad subjecti
vum istud historiae tractandae modum inclinem us, neve ei nimiam auctoritatem in rebus dijudicandis tribuam us.
a p p e n d i x
D I S S E R T A T I O N I S A C A D E M I C A S ,
QILE INSCRIBITUR
n e g o t i a ,
I N T E R
H E N R I C U M I V , GALLI.* NAVARR.EQUE,
ET
C A R O L U M I X , s v E c i * r e g e s,
ACTA,
R cgislr. fol. 129.
R e sp o n su m illu strissim i p rin cip is D :n i Cciroli R e g n i Suecice G ubernantis H cereditarii p r in
cipis D u c is S u d e r m a n nice, N ericice et I V e r -- m elandice ad m an d a ta quce nom ine S eren is
s im i ac p o ten tissim i p rin cip is D :n i H e rn ic i I V G a llia ru m et N a v a r r e R e g is Christianissim i tu m etiam illustrissim ae prin cip is Catharince D .nce de Rohance nec non ejus celsitud. chci- rissim i f i l i i illustris», p rin cip is H e n ric i expo
su eru n t N o b ile s G enerosi et M a g n ific i D :n u s .lacobus C alm otius B ru liu s et Johannes Curia
nu s suce M :tis ac celsitudinum legati. A c tu m N y copi ce 14 M a ji A n n o '1002.
Prim o gratias agit illustrissim us princeps Regise M:ti G alliarum pro singulari suo studio ac volun
tate, quam in promovendo negotio m atrim oniali in ter illustrissim um Rohanse principem illustrissimam-
<jue D :nam principem suaj celsitudinis filiam hacte
nus ostendit et declaravit. Nec minores etiam lia- het Illustrissimae D:nae R ohanorum ejusquae celsi
tudinis filio pro laudabili et honesto suo instituto.
E t quia videt illustrissim us princeps rem majore studio et conatu urgeri quam antea factum est ideo sua celsitudo quam prim um de omnibus rebus me
lius edocta fuerit animi sui sententiam latius expli
cabit et patefaciet. Atque ideo negotium hoc Deo m atrim oniorum authori nunc com m ittit, tum etiam arbitrio personarum contrahentium re lin q u it, quaj se de facie m utuo nondum noverunt, incertum que sit quomodo in id propendeant. Deinde «instituit
44
jllustrissim us princeps consilia hac cie re commu
nicare cum proximis illustrissimae principis cognatis illorum sententiam audire. Nam licet E lector latinus tum jllustrissim us Princeps Bipontinus pro hoc matrim onio suis litteris in tercesseran t: m entem tamen suam integre non aperuerunt, quare ulte
riori aliqua deliberatione opus est priusquam certi aliquid in hoc negotio a sua Ceis, statui potest.
Secundo Q uem admodum D :ni legati summam quandam fecerunt bonorum omnium et redituum Domus R ohanorum tam principatus quam vice (?) comitatuum Castellaniarum Baroniarum et u rb iu m , quorum omnium tertiam partem nom ine dotalitij offerunt, una cum dimidia parte omnium bonorum m obilium tum etiam immobilium quae constantc matrimonio acquiruntur: jta sibi vicissim persua
deant non dubitare jllustrissim um principem quin jllustrissim us princeps Rohanae utpote qui ex tam jllustri ac veteri prosapia genus ducit rationes inie
r it, quo pacto tam illustri personae, Regum ortaj sanguine de omnibus necessariis rebus recte p ro videri posset, priusquam de matrim onio contrahendo m entionem fecrat. Cum que jllustrissim us Princeps consuetudinis Galliae exactam cognitionem non h a
beat jdeo quam prim um consilia hac de re cum jllustrissim o Electore palatino aliisque qui serenis
simae principi aliqua consanguinitate juncti sunt communicaverit illorum que judicium intellexerit, in quo explorando moram nullam interponet e vestigio legatos suos ad principem Rohanae m ittere decrevit non quidam (quidem ) ut negocium conficiant sed ut de om nibus rebus cognoscant suam que celsitu
dinem in reditu certiorem faciant. Ubi autem cx illorum relatione quo in statu res sint cognoverit
45 sta tim m entem suum (suam) fusius aperiet et ex
plicabit demumque statuet quod ex re et usu fore sure Ceis, videatur.
T ertio. Q uod ad dotem attinet de cujus quan
titate certiores fieri D :ni Legati cu p iu n t, toti pene mundo constare jllustrissim us princeps existimat, quod Regum Suecire filiabus in dotem cedere sole
ant centum m illia thalerorum , quibus non annu
m erantur paraphoenalia et quae ad ea pertinent. E t quia ad suam celsitudinem surnma jmperij omnium Regni O rdinum consensu et precibus delata e st, jdeo consuetudinem in lioc Regno receptam sequi jllustrissim us princeps constituit tantum que dotis nom ine 111 filiam suam conferre ac eam omnibus ita ut Regis filiam decet instructam et ornatam elo
care decrevit cum eo res deducta fuerit.
Ilaec sunt quae illustrissim us princeps ad m an
data Dom inorum Legatorum respondere voluit.
Append. Litt. B.
” In W a lirh a fltig h cr A bdruck dor M issivcn ctc.”
K ö n ig . M a y 11. z u Schiveden A n d tw o rtsc h rei- beri an K ö n ig z u F rankreich. A n n o 1004 den 10 J u n i er g a n g en.
W ir Carolus von Gottes gnaden, die Reiclie Schweden G otben und W enden erkobrner König vind E rb F u rst, Hertzogli zu Siiderm anland, JNerike u n d W erm eland. E ntbieten dem Grossmecbtigen F iirste n , H errn Heinrichn dem V ierdten zu brank- reicli und Navarra König unseren besondern Liebe F re u n d e , unseru griiss, Grossmecbtiger b iirst, be- sonder lieber F re u n d t, Dem nach W ir an ietzo an E . L. mit dero unterthanen zu schreiben giite ge-
legenheit iiberkom m en, haben W ir dieselbige an die han d t nehm en die hiebevor angefangene K undt- nnd freundtschafft ernewern und E . L. an Uns in verlaufFenern Jalir abgefertigte Zusclireiben be- antworten wollen. U nd gleichwie E . L. freundt- scliafft Uns anfenglich vor andern lieb gewesen, liaben E . L. aucli nachm aln darfiir zu lialte n , das W n* an uns nicbts wollen ermangeln la ssc n , so nicht allein zu erlialtung, sondern aucli zu vcr- m ehrung voriger KuntschafFt gereicben m ag, Zwei- feln aucb n ie b t, Es werden E . L. bin wieder uns in altem vertrawn gegen Uns und discs U nser Ko- nigreich bestendig verbleibcn.
A nlangend das E . L. schreiben, das Sie etli- cbe Sacben von den P olen verstanden, so U ns zu wissen nötig seyn m öchten, können W ir E . L.
n icht verantbalten Das Uns der Hocbgebornc F iirst unser freundtlicber lieber Scliwager H err Moritz Landtgraff zu Hessen eben solcbes m it m ebrern Um bstenden entdecket, zumassen cs Hire L. von E . L. anvertrawet w orden, und zw ar, unangesehen unser feinde die Polne sieli biss noeli im wenigsten vernebm en la sse n , das Sie zum frieden geneigt, sondern vielm ehr alle von uns zu unterscliiedlielien m ablen ibnen vorgescblagene friedensm ittel u n d giit- licbe U nterbandlung zuriiek, den Krieg aber mit grösserm eyfer, alss zuvor, fortgesetzet, JNichts- destoweniger aber zumfall E L. die sacben dabin zubearbciten gemeinet das auf billige wege, friede u nter uns miige getroffen w erden, Bitten W ir E . L. solche m ube unbesebwertb auf sieh nehm en w ollen, D an W ie W ir zu diesem Krieg keine U r- sacli gegeben liaben, alss lassen W ir uns aucb nim m erm ehr billige friedensm ittell zuentgegen sey n ,
47 W an n u r dor Feinclt sc i n gemiitli desshalben ebcn-
mcssig aii tag geben wiirde, /iundall die 1 olcn a*
ber m it bindansetzung aller giitliehen mittell (wie auhero geschelien) lieber Krieg als fricden erweli- le n , seind W ir unerschrocken und zu beiilen we- gen b e r e it, W elclis W ir E . L. zu freundtliches Aviederantwortung wollcn gegeben liaben, Dieselbige zu bestendiger leibes wohlfalirt in schiitz dcs aller- luichsten em pfelend, Datum aus E n se n n Schloss
Nyköping den 10 Junij Anno 1004,
Append. Lilt. C.
R cgistr. 1G04. 00. p. 301,
A d potentis si m u m C hristianissim um que G allia- ru m R e g e m H e n ric u m IV^. D atce ex arce no*
sir a R e g ia Stockholm en die 19 A u g . anno 1604.
C arolus Dei gratia Regnorum Suecia?, Gothiae, W andaliaeque designatus Rex et Princeps haeredi- ta riu s, D ux Suderm anniae, Neritiae ac W erm elan- diae S erenissim o, Potentissimo ac Cbristianissimo G alliarum et Navarrae Rcgi Henrico IV amico et consanguineo nostro charissim o, rerum prosperri
m aru m felicissimum increm entum .
Serenissim e, Potentissim e Cliristianissimeque R e x , consanguinee charissim e, M.is V:ae literas P a
risiis X die Februarii anni currentis consignatas, 30 Junii ejusdem accepim us, in quibus M:tas V:a nih il aliud a nobis p e tit, quam u t praesentium ex
h ib ito r Nobilis Gallus nobis sincere dilectus Ste
phaniis de Sancta C atharina clem enter ex servitio Regnoque nostro dem ittatur. Q uum autem contra voluntatem detinere, praesertim ex num ero eo ru m , quos num quam odio habuim us, (?) Itaque petitis M;tis
48
\ : x libenter locum dedimus, Fit quia data nobis erat occasio ad M:tem Y:am scribendi supersedere non potuim us, quin liisce literis Y.am M:em invi
seremus. Constat autcm A ue M-i inter florentissi- in a, laudatissimaque regna Sueciae et G alliarum ve
tera fuisse inita et pacta foedera, eaque a serenis
simis Regibus Gostavo patre nostro et Francisco II laudatissimarum recordationum re n o v ata: quae si M:i Y :ae visa fuerint ex usu regni reique publicae vestrae esse, parati sumus eadem in em olum entum utriusque regni restaurare et continuare, quod hoc tempore M:ti V:ae amice significandum duximus.
Datae ut supra,
Jpp en d . Litt. D.
R ådslag i K on. S igism u nd s och K a il IX :s tid. N:o 4. fo l. 64.
»Kongl. M.ts Betenckiande om St. Cliatarinas Förslagh :» (sine dato),
Beterikaride och suar p d S. Chatarines p ro p o sition belcingende om f r i d em illan S w e rig e och P o la n d .
1. F örst skall Kong. M:t beholla tijtelen och Regiementhe utij Sin Lijfstijd öfwer allt Sw erige, Och Invar Konungen i Poland icke Here S öner h a de ähnn E n då skall den blifva i P oland. Och efther Kong. M:ts till Sweriges dödh skall H. K.
IVFts Eldste son Hertig G ustaf Adolph före samma tittell som H. Kong. M :t Hans lie r fader för ho
nom fördt hafwev, Och heholle Regiementhe lijke som hans Her fader dett haftt hafw er, Allenest Konungen i Poland skall heholle Sweriges tittell bredewid den Polendske, och derom skall intet disputas w are, Doch skall Konungen i P oland sigh
49 lnedh (len Swenske Regiering eller dess inkom pst till dett ringeste icke hafwe till att befatte, tijttelen föruthan. Och allt hwad h er utij Rijkett samblas och tillhopalegs ehwad nam pn dctt helst hafue kan anthen Skip Skytt eller hwad dett sedan kan w ara, dett skall blifwe her opiarr i Rijkett och inthet
8kickes hadan. _ -
2. T ill thet Andre Skall Konungen i P oland tnge till D rottning II. K. M:ts E ldste dotter Fröken C hatarine, och försäkre henne p å sin Religion att henne deruthi inthet hinder skie skall. Alla de barn tillsam ans, som ähr Mands Erfw m ger då skall d en förskickes liijt till Swerige när h an ähr try å h r gam m all, och han skall succedere sin Herre F ader h e r uthi Swerige uthi Regiem enthe, Och lier tdl Konung tagas när han Swerigis Rijke försäkrett ha Ever either dett Konunge Rijkes plägsedh och Wahne.
3. T ill dett tridie skall Religionen ware fnj h e r uthi Rijket öfwer allt Swerige, och ingen mo- lestere den andre för någon Religions skuldh, utan hw ar m å lefwe efther sitt egitt och baste samveth.
4. T ill dett fierde Skole alle K loster opbygges och giöres Hospitaler af, som nu ähre niderrilne och förstörde, och dertill will H. K. M. gitw e, såssom skall handlas m edh u n d ersath ern e, p å tije å h r den hunderste pening som H. K. M. äger, sa m å hvar och E n i lijke m åtte giöre for sig, Doch a f bewägeligitt godz, m en icke i liggende grunder.
5. Till tliett fempte skall Konungen i Polandz son tage till D rottning H. K. M:ts yngste do tter, n är de komme till de å h r att de till Matrimonium trade k u n n e, och i lijke m åthe ware försäkrett på sin Religion som H. K. Al:Is Eldste dotter, be-
50
skicrcr Gudli dem barn tillsam m an då skole de så frampt de iibre twå inandligc Erfwingcr (som iibre piimogeniti sa.som om de dödeligen afgingo då skulle de andre af andra giftet succedere ) , En blifwc K onung i Poland oeli den andre K onung i Swerige. L tlia f dett andre giftherm ålet m ed K. K.
M:ts Eldste dotter Fröken Chatarine (hw ar så lien- dc at de manlige Erfwingar blcfve *) de skulle för- sörgies i Swerige oeli P oland med F urstcligitt oeb ti 111 )örl igi 11 underhol d h .
f). T ill tliett si el te , Skall ware förbundb e- m el lan Swerige oeb P oland emoth alle dess Land oeli Konvmge Pvijkes F ien d er, oeb der om skall begge Land oeb Konunge R ijke, oeb dess under- såther, (?) att d rage flere Ilerrer oeb P o te n tater, till samme förbundb mcdli som begge land oeb Kom m- garijken kunne liafwa nytte af.
7. T ill tliett siuendc, Skole Polackerne gifwe tillbake W ittenstein med alle de Skytt som der iibre påtagne, samt de stycken som toges p å K åkenbu- sen skole de oeb gifwe tillbake igien.
8. I ill tliett ottonde. Skole de P oler så w idtt förarbetbe att Muscliowitlien afstår och opdrager de Swenske igien Ivanegrodh, K iexliolm , Nötlie- borg, Jama oeli Coporien oeli att dett sedan blif- wer ewerdeligcn Incorporerede med Sweriges Crouo.
•k 1 dl tliett mciide. Skall oeb Konungen i Poland handle med Konungen i D anm ark, att han afstår m edh G otlland, Halland och Skåne med o 01 teböfg på O scll, som a f ålder hafwer hörd t till Sweriges C rone, oeb att det sedan warder med Swerigis Crone Incorporerede.
*) In m argiuc.
51 När alle dcsse Conditioner älire stcltlie utlii w erckctt, ocli i alle snic C lausulcr fu llb o id e d t, da.
skall all fiendskap liatt och, afwundli som anthen äh r opkom itt emellan K onungen lians tienere landh ocli undersåtlier ware fö rlijk t, ocli ewerdeligen al
drig mere p å te n c k t, livar ocli en komme till sine godz ocli ägodeler igieu , ocli warde Letaltt liwad hw ar ocli en kan hafwa mist eftei tillliöilig Ran- sakning ocli R eckning, Ocli sedhan ware ocli blif- we en ewig wcnskap emillan Kongl. M :t i Swerige, Konungen i Polen ocli alle dess land ocli undersåtlier.
Item afleggc det Swenske W apen 3 Gronor som lian ingen Rett hafvver till att före.
-dppend. Litt. E.
A cta H istorica 1605 — 1611.
R ec ep isse , lem n a d t St. de St. C atharina ifr å n KutiqI. K ansliet.
Den Stormeelitigste Högborne F urstes ocli I fär
res Her C arls, Sverigis, Götes och W endes utliko- redhe K onung ocli ÄrfFurstes w år nådigste Konung ocli Herres underdånige tropliclitige tienare , P hilip Scheding och E rik Elfsson Rek (bekänne?) och gö- re wetterligit: att H ögstbem eltbe, w år Nådigste K o
nung och Herre äh r lefureret igienem zcdcllwijsere S tephan De Sancta C atharina, itt den Stormechtig- ste Furstes och Herres Her H endrieh den fie rd e s, K o n u n g , utlii Franckerike ocli Navarre b re f, Ocli efther Kong. M:t w år nådigste K onung och Herre tillförende hafvver swarath mcdli sin egen tjenere p å samma b re f, så liafwer H. Kong. M :t synts o- nödiget sig någott wijdhere medli för:de S. Cha- trine der oppå förklara, Dock p å det alt för S.
52
C hatr. m å ware undskyllett hos Kong. M :t i Franc- k erijk c, äh r honom gifwen en Copie af Brefzens Jnnehold. och B eslu th , som II. Kong. M:t A v å r nå- digste Konung halwer swaratt Kong. M:t i F ranc- kerijkc, p å sin schrifwellse. D etle Recepisse ähr oss i Cantzelerens frånvarellse, hefalltt att under- sc-hrifwe och honom anllnvarde , D atum Stockholm den 25 November å h r 1005.
Append. Litt. I \
Rådslag i Sigism . o. K arl IX :s tid . fol. 76.
E tt »lliksens Råds SAra r till 1. S. Cliatharines fdrslagh till fredh medh K. i P o ln 2. K ongl. M:ts förslagh till Giftermål emillan K . M:s b arn och frem m ande utlilendske Konunglige ocli Furstlige h u u s .»
U n d e rd å n ig h t och ödhm jukt sva r u p å the f r i d z- fo rsla g h som S. Chatharina h a fu er Jo rre g if- vid h A c tu m Stockholm then 28 N o n e m b . A n no 1005.
1. T ill thet första. Hvadh tlie fridzm edhell ah n lan g er, som 8. C hatbarine hafuer fö rre ste lt, p å h uad siitt man skidle komma till fridh m edh tlie P åler. Så förnimme Avij att alla hans förrestälte punc.ter gå ther uth u p å , att Konungens son utlii Polen skulle ber intaghes utlii Suerie till Regem en
te t, derigenom wij herefter skulle komme under Påvens ook. Jfrån hvilket den Euighe G udh oss Suenske igenom K. M:ts böghe K onungelighe P e r
son Nadheligen friedh h afu er, för huilket den hög
ste lefvende G udh Avare lo fu e d h ; såsom och a a ij
H. K. M. derföre ödhmjukeligen J - underdånligh.
hetacke. Män efter dett ähr aldeles emoth arlföre- nin-
