Definitionen av tortyr och fallet Gui Minhai
- Är tvingade bekännelser att klassificeras som tortyr?
Clara Forssén
Rättsvetenskap, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Sammanfattning
Mänskliga rättigheter är en central del i en rättsstat och av stor betydelse för befolkningen i många länder. Exempel på mänskliga rättigheter är rätten till liv och en rätt att inte bli torterad.
Förbudet mot tortyr regleras i FN:s tortyrkonvention och innebär ett förbud att utsätta en individ för någon form av omänsklig och tortyrliknande behandling. I uppsatsen är mänskliga rättig- heter och tortyrbegreppet i fokus, och syftet är att avgöra om (forced confessions) är att klassi- ficeras som tortyr eller inte. Uppsatsen har även som syfte att besvara frågeställningar angående om Kina bryter mot tortyrkonventionen i och med användandet av tvingade bekännelser. Upp- satsen går även in djupare i ett försök att definiera begreppet tortyr och vad som krävs för ett uppsägande av ett svenskt medborgarskap. Det kopplades samman med den svenske medbor- garen Gui Minhai som befinner sig i kinesiskt fängelse och som misstänkts ha blivit ombedd att presentera en tvingad bekännelse. Eftersom Gui ursprungligen är kines har det uppstått en tvist om han ska klassificeras som svensk eller kinesisk medborgare. Metoden som används är framför allt den rättsdogmatiska och ett tillämpande av olika internationella konventioner som alla berör begreppet tortyr. I analysen framkommer bland annat att det finns brister i Kinas definition av tortyr samt att det är en utmaning att bevisa att mental misshandel förekommer.
Av uppsatsen framgår det även att det finns vissa kriterier för ett avsägande av det svenska medborgarskapet.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Metod (och material) ... 2
1.3 Disposition ... 2
2. Mänskliga rättigheter ... 3
2.1 Historien om mänskliga rättigheter ... 3
2.2 Sedvanerätten och traktaträtten ... 4
2.3 Asien och mänskliga rättigheter... 5
2.4 Kinas respektive Sveriges syn på mänskliga rättigheter ... 6
2.5 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ... 7
2.6 Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter ... 9
2.7 Wienkonventionen om konsulära förbindelser ... 10
2.8 Kinas reglerade av tortyr i deras författning ... 11
3. Tortyrkonventionen ... 14
3.1 Förbudet mot tortyr ... 14
3.2 Definition av tortyr ... 16
4. Definition av tortyr enligt Europakonventionen och Romstadgan ... 18
4.1 Definition av tortyr enligt Europakonventionen ... 18
4.2 Definition i av tortyr enligt Romstadgan ... 20
5. Tvingade bekännelser ... 21
5.1 Tvingade bekännelser i Kina ... 21
5.2 Exempel på fall ... 23
5.3 Den vita boken ... 24
6. Exemplet Gui Minhai ... 25
6.1 Bakgrund ... 25
6.2 Gui Minhais dom ... 26
6.3 Sveriges agerande vid Gui Minhais försvinnande ... 27
6.4 Medborgarskap ... 29
7. Analys och slutsatser ... 31
7.1 Definitionen av begreppet tortyr enligt olika konventioner? ... 31
7.2 Bryter Kina mot tortyrkonventionen ... 32
7.3 Är Gui svensk eller kinesisk medborgare? ... 32
7.4 Slutsatser ... 33
Källförteckning ... 34
1
1. Introduktion
”Vet du Svensson, min vän, hur djupt jag längtar efter dig. I den oändliga ensamheten väntar jag på att du ska komma. Medan jag uthärdar förnedring och hopplöshet. I ett hus fullständig isolerat från omvärlden väntar jag mellan de madrasserade väggarna, en varg som fått huvudet rakat, vars alla rörelse antecknas av de som utfordrar honom. Vet du att jag väntar på dig, väntar på ljudet av dina steg i korridoren. Väntar på att du ska sticka in fingrarna genom väggen och vidröra min nakna, darrande hud…” – Gui Minhai.1
När uppsatsen skrivs, våren 2021, sitter Gui Minhai som svensk medborgare i ett av Kinas fängelser.2 Det finns spekulationer om att han blivit utsatt för s.k. tvingade bekännelser (forced confessions) av Kinas auktoriteter. Tvingade bekännelser innebär att en individ på något sätt tvingas att offentligt be om ursäkt eller ”erkänna sitt brott” inför allmänheten. Bekännelserna behöver inte vara sanna utan syftet bakom tvingade bekännelser är att övertyga allmänheten om att de misstänkta är skyldiga och att avskräcka andra. Metoderna för framtvingandet kan variera, antigen med slag, mental påfrestning eller genom icke humanitär behandling.3 Uppsatsen hand- lar framför allt om frågan om de tvingande bekännelserna är något som strider mot Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig, förnedrande behandling eller bestraffning, även benämnd som Tortyrkonventionen. Det är också viktigt att fastställa Guis medborgarskap för att avgöra Sverige respektive Kinas skyldigheter i att försvara hans mänsk- liga rättigheter
Gui Minhai är författare och bokförläggare, han föddes i Kina men erhöll svenskt medborgar- skap 1992. Han kidnappades från Thailand 2015 och togs till Kina där han i februari 2020 blev dömd till tio års fängelse. Han anklagades för att ha lämnat ut information till makter utanför Kinas gränser. Däremot anses inte Kina ha lagt fram tillräckliga bevis för att stödja sina påstå- enden och det ska inte heller ha rört sig om en rättvis rättegång, som enligt Amnesty internat- ional ska ske i ”enlighet med internationell standard”.4 Gui Minhai har blivit avskärmad från omvärlden och inte tillåtits att ha kontakt med vare sig familj eller juridiskt ombud sedan 2018 och rättegången har ägt rum i hemlighet utan omvärldens vetskap. Amnesty international käm- par fortfarande för hans frigivning.5
För befolkningen i de nordiska länderna är skyddet av mänskliga rättigheter självskrivet, i andra länder är det däremot inte lika självklart. Kina ratificerade tortyrkonventionen 1988, men många ur befolkningen, som vågar kritisera det kinesiska styret, har ändå fått utstå en begränsning av de mänskliga rättigheterna genom fängslande eller andra bestraffningar. Flera kritiker, advoka- ter och journalister har blivit tvingade att genomföra bekännelserna på tv. En av dessa är den svenska medborgaren och författaren Gui Minhai.
1 Minhai Gui, Jag ritar en dörr på väggen med fingret, Kaunitz-olsson, 2020.
2 Kajsa Haidl, ”Gui Minhai frihetsberövad i 2 000 dagar”, Dagens Nyheter, 9 april 2021, https://www.dn.se/kul- tur/gui-minhai-frihetsberovad-i-2-000-dagar/, hämtad 04-05-21.
3 Jojje Olsson, Det nya Kina: den repressiva stormakten, Falun: Historiska media, 2016, s 73–77.
4 Jojje Olsson, Det nya Kina: den repressiva stormakten, Falun: Historiska media, 2016, s 73.
5 Amnesty International, Gui Minhai måste friges, https://www.amnesty.se/aktuellt/gui-minhai-maste-friges/
hämtad 30-03-21.
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att utreda vilka handlingar som medför att en stat bryter mot tor- tyrkonventionen, speciellt om s.k. tvingade bekännelser är att klassificeras som tortyr eller an- nan omänsklig handling. I denna uppsats kopplas syftet samman med Kina och kidnappningen av Gui Minhai. Frågeställningarna är således:
1. Hur definieras begreppet tortyr i enlighet med olika konventioner?
2. Bryter Kina mot Tortyrkonventionen genom användandet av tvingade bekännelser?
3. Är Gui svensk eller kinesisk medborgare?
1.2 Metod (och material)
Den metod som används för att besvara frågeställningarna är en rättsdogmatisk metod som stödjer sig på tolkningar av konventioner och rättspraxis. Rättspraxisen är hämtad från olika rättsfall som är fastställda av både Europadomstolen för mänskliga rättigheter och den internat- ionella domstolen i Haag. Den rättsdogmatiska metoden innebär en analys av allmänt accepte- rande källor för rättsområdet såsom konventioner från FN och EU samt relevant doktrin. Ef- tersom syftet handlar om skyddet av mänskliga rättigheter kommer en analys främst rikta sig till dokument publicerade av Förenta Nationen (FN) internationella konventioner och litteratur.
Majoriteten av det material som används är på engelska.
Det mesta av bakgrundinformationen i uppsatsen är hämtad från Amnesty international som är en av de främsta internationella organisationerna som arbetar för mänskliga rättigheter. De fö- respråkar lika värde för alla människor i världen och organisationen är opolitisk och opartisk.
Deras rapporter och uppgifter värderas således högt i den här uppsatsen.6 Den utredning som handlar om Kinas författningar är hämtade från hemsidor som gjort en engelsk översättning av Kinas brottsbalk (Criminal Law)7 och rättegångsbalk (Criminal Procedure Law).8
1.3 Disposition
Uppsatsen börjar med en inledning om mänskliga rättigheter för att sedan översiktligt beskriva FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som är den främsta konventionen som reglerar en individs rättigheter. Den andra konventionen som uppsatsen tar upp är Internation- ella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter som fungerar som ett komplement till FN:s allmänna förklaring. I avsnitt 3 redovisas Tortyrkonventionen och hur tortyr definieras.
I avsnitt 4 definieras i stället tortyr utifrån Europakonventionen och Romstadgan för att se even- tuella likheter och skillnader mellan definitionerna. I avsnitt 5 görs en ingående analys av tving- ande bekännelser, vad dessa innebär och en kort historisk redogörelse. Gui Minhais kidnapp- ning och Sveriges respons tas upp i avsnitt 6 och bidrar med en djupare förståelse om vad som hänt. Uppsatsen avslutas med analys och slutsatser där frågeställningarna besvaras i avsnitt 7.
6 Amnesty International, Vad är Amnesty? https://www.amnesty.se/om-amnesty/vad-ar-amnesty/, hämtad 30-03- 21.
7 Permanent mission of the People´s republic of China to the United Nations and other international organiza- tions in Vienna, Criminal Law of the People´s Republic of China https://www.fmprc.gov.cn/ce/cgvi-
enna/eng/dbtyw/jdwt/crimelaw/t209043.htm, hämtad 2021-06-01.
8 Ministry of commerce People´s Republic of China, http://english.mofcom.gov.cn/aarticle/lawsdata/chi- neselaw/200211/20021100053376.html, hämtad 2021-06-01.
3
2. Mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde som finns till skydd för individen. Mänskliga rättigheter förklaras som grundläggande rättigheter för alla individer runt om i världen. I Sve- rige, såsom i många andra länder, skyddas de mänskliga rättigheterna i grundlagen. Det har inte alltid varit självklart att mänskliga rättigheter vilat på en folkrättslig grund, men efter Adolfs Hitlers maktövertagande och styre i Tyskland omvärderades vikten för utomstående länders möjlighet till ingripande. Länder begår således ett internationellt brott när de bryter mot mänsk- liga rättigheter och det kan innebära att de ställs till svars på en internationell nivå.9
2.1 Historien om mänskliga rättigheter
Det råder oenighet angående när mänskliga rättigheter fick sitt genomslag, somliga menar att genombrottet kom 1776 i och med den amerikanska rättighetsförklaringen. I Europa menar man att genomslaget skedde efter den franska revolutionen10 och andra menar att mänskliga rättig- heter fick sitt genomslag efter andra världskriget.11 Efter dessa händelser tog allt fler länder upp de mänskliga rättigheterna i sina konstitutioner. Det rör sig främst om tre områden för de mänskliga rättigheterna, ett område behandlar de medborgerliga och politiska rättigheterna och ett annat område behandlar de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna och det tredje området handlar om solidaritetsrättigheter som till exempel en rätt till fred. Det är staten som ansvarar för att de mänskliga rättigheterna respekteras och upprätthålls.12
Förenta nationerna (FN) grundades 194513 som en konsekvens av alla de konflikter som upp- stått genom historien. Länderna gick samman för att förhindra framtida konflikter och syftet är fortfarande att främja fred och säkerhet med hänsyn till mänskliga rättigheter. I FN-stadgans första artikel beskrivs att respekten för de grundläggande rättigheterna och friheten är funda- mentala för att uppnå världsfred. Deras förklaring om mänskliga rättigheter är universell och en norm som gäller i alla länder. Under kap 2.5 nedan beskrivs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det bör noteras att mänskliga rättigheter är något västerländskt med ytterst liten inbladning från asiatisk och afrikansk kultur, detta utgör således en brist i antagan- det om att mänskliga rättigheter verkligen är universella. Trots att majoriteten av länderna i världen accepterar de mänskliga rättigheterna råder det fortfarande en svårighet gällande den kulturella aspekten och ett fastställande om vad dessa rättigheter bör vara. Även tillämpningen av mänskliga rättigheter är bristfällig för flera länder.14
År 1966 antogs ytterligare två betydelsefulla konventioner: internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samt den internationella konventionen om med- borgerliga och politiska rättigheter (se mer i kap 2.6). Den första är bindande för de stater som anslutit sig till den, det finns däremot en möjlighet för stater att avsäga sig några av de artiklar som finns inom konventionen. Det är däremot långt ifrån alla artiklar som går att avsätta. An- ledningarna till ett avsättande av en regel kan vara för att landet befinner sig i en situation som hotar dess existens. 1985 antogs konventionen mot tortyr (se mer i kap, 2.8) och kom som ett komplement till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Konventionen mot tortyr bidrog med en definition av begreppet och benämner att alla de som bryter mot förbudet
9 David I. Fisher, Mänskliga rättigheter en introduktion, 7 uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2015, s 13.
10 Ibid, s 13.
11 Säkerhetspolitik.se, Mänskliga rättigheter, https://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Mansklig-saker- het/Manskliga-rattigheter/, hämtad 2021-05-05.
12 David I. Fisher, Mänskliga rättigheter en introduktion, s 14.
13 FN-Förbundet, Vad gör FN? https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/, hämtad 2021- 05-18.
14 Andrew Clapham, Kort om mänskliga rättigheter, Förlag: fri tanke, 2011, s 64–64. En översättning från: Hu- man rights: a very short introduction, Oxford university press, 2007.
4
ska bestraffas. EU införde även en konvention mot tortyr år 1987 med en specificering om hur förbudet mot tortyr ska kontrolleras.15
Vid tidpunkten när denna uppsats skrivs befinner sig världen fortfarande i Coronapandemin.
Skyddet för de mänskliga rättigheterna har hamnat i skuggan av andra frågor om klimatfräm- jande insatser, säkerhet mot terrorism och lösningar på rådande pandemi. Pandemin visar på flera länders brist i hanteringen av mänskliga rättigheter och visar på tydliga ojämlikheter i flera samhällen. Rörelsefriheten och människors möjlighet att demonstrera har även blivit begränsad av pandemin. Brister i de levnadsförhållande som sårbara grupper i olika länder upplever har uppmärksammats.16
2.2 Sedvanerätten och traktaträtten
Det finns ett behov av att förstå vilka källor inom folkrätten som binder ett land, detta är viktigt för att avgöra om eventuella sanktioner kan förekomma I denna uppsats görs därför en övergri- pande förklaring om folkrättens källor för att ge en förståelse om hur Kina och Sverige kan vara bundna till vissa förpliktelser.
Inom folkrätten finns det nämligen två regelkomplex, sedvanerätt och traktaträtt. Wienkonvent- ionen om traktaträtten reglerar tolkningen av traktater i artiklarna 31–32.17 Sedvanerätten kan även benämnas som allmän folkrätt och binder alla stater oavsett om de avgett ett godkännande eller inte. Sedvanerätten består av normer och regler som uppstått genom rättspraxis. Traktat- rätten är i stället ett avtal mellan stater som binder de som anslutit sig till den. Den kan agera som ett komplement till den allmänna folkrätten. Skillnaden dem emellan är hur de uppkommer, men det finns ingen större skillnad gällande kravet av bundenhet som de utgör. Åtskilliga regler i den allmänna folkrätten klassificeras som jus cogens, dvs. att det inte är möjligt för en stat att avtala bort dessa regler. Pacta sunt servanda är en annan folkrättsprincip som innebär att avtal ska hållas vilket gör att traktaträtten är lättare att fastställa som giltig till skillnad från sedvane- rätten som behöver bevisa sin bundenhet.Med andra ord är sedvanerätten en oskriven rätt; den är svårare att bevisa och en sedvanerättslig norm uppstår när ett flertal länder följer en oskriven regel inom ett visst rättsområde.18
Skyddet för mänskliga rättigheter kan, som nämndes i föregående avsnitt, regleras i ett lands grundlagar men dessa kan även regleras i konventioner. Det finns olika typer av konventioner, de kan vara universella, regionala, allmänna och speciella konventioner. Ett antal länder har en motvilja att ingå allt för hårda konventioner om skydd för mänskliga rättigheter, därför finns det s.k. huvudkonventioner som ger ett grundläggande skydd. Länder som önskar tillägga yt- terligare rättigheter blir således hänvisade till tilläggsprotokoll som ratificeras var för sig. Det finns olika former av konventioner och olika former av sedvanerätter, dessa är en universell och partikulär sedvanerätt som uppstår på olika sätt. Universell sedvanerätt uppstår när ett visst antal stater runt om i världen tillämpar normen, medan en partikulär sedvanerätt uppstår när ett tillräckligt antal länder inom en region tillämpar normen. Sedvanerätten är bindande men det tillkommer praktiska problem när det gäller bevisningen av en stats bundenhet till normen.19 Ytterligare en rättskälla är allmänna rättsgrundsatser som är synonymt med rättsprinciperna i det svenska rättssystemet. Det allmänna rättsgrundsatserna innebär att länder blir bundna till en
15 Håkan Strömberg och Göran Melander, Folkrätt, s 118–121
16 Hans Ingvar, Roth, Mänskliga rättigheter: kamp i motvind, Utrikespolitiska institutet, Stockholm, 2020 s 7 och 10–12.
17 SÖ 1975:1.
18 Ove Bring, Said Mahmoudi och Pål Wrange, Sverige och Folkrätten, 5 uppl, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014, s 16.
19 David I. Fisher, Mänskliga rättigheter: en introduktion, 9 uppl, Stockholm: Norstedts juridik, 2020, s 17–19.
5
rättighet om den respekteras i flera staters rättsordning, till exempel att normen accepteras i civilsamhället. Exempelvis ne bis in idem som innebär att en dömd eller frikänd person inte kan åtalas på nytt.20 Det finns vissa rättigheter som varje stat är skyldig att respektera och som be- gränsar statens handlingsfrihet gentemot individerna. Dessa rättigheter reglerar en persons rätt till sitt eget liv och att slippa tortyr. En annan benämning för rättigheterna är att de är judiciella som innebär att det finns möjlighet att avgöra om en rättighet kränkts eller inte. Bedömningen och beslutet tas av relevanta myndigheter eller en domstol. Staten är den aktör som har ansvaret för säkerställandet av mänskliga rättigheter, de har en så kallat primär skyldighet att säkerställa att de åtagande som staten har upprätthålls. Kränker en stat sitt åtagande genom att till exempel utföra tortyr på en annat lands medborgare har de ett ansvar att genast avbryta den handling som strider mot folkrätten, de är även skyldiga att återställa skadan i största möjliga mån.21 Det krävs framför allt två kriterier för att en stat ska erhålla ett statsansvar vid brytande av folkrättsliga åtaganden eller underlåtenhet att förhindra en handling. Dels måste det röra sig om en förpliktelse av något slag, och förpliktelsen kan antigen befinna sig inom sedvanerätten eller traktaträtten. Dels ska förpliktelsen brytas av en stat. Det råder en diskussion om huruvida an- svaret är att klassificeras som strikt eller inte. De flesta anser dock att statsansvaret är strikt och inga hänsynstaganden ska äga rum, medan somliga anser att det behövs tas hänsyn till eventuellt försummelse och uppsåt vid handlingen. 22
2.3 Asien och mänskliga rättigheter
Europa har Europakonventionen23som skydd för mänskliga rättigheter, Afrika har den afri- kanska stadgan24 och i Amerika finns ett ”interamerikanskt system” för mänskliga rättigheter.25 Asien har däremot, till skillnad från andra världsdelar, inte en egen om mänskliga rättigheter).
En av anledningarna till detta är olikheten i de olika asiatiska länders politiska, ekonomiska, juridiska och kulturella värderingar. Däremot är många länder i Asien parter till konventioner på den globala nivån.26
I Kinas grundlagar finns det nedskrivet att staten ska värna om de mänskliga rättigheterna i en mängd olika artiklar, främst gäller dessa för de enskilda medborgarna i landet.27 Dessa rättig- heter är rätten till yttrande- och pressfrihet samt en rätt att demonstrera. Rättigheterna är be- gränsade och i praktiken fungerar det inte att upprätthålla dem på ett önskvärt sätt. I stället tycks orättvisorna öka och behandlingen av advokater, journalister och andra regimkritiska personer har avsevärt försämrats.28 Asien har ingen överstatlig regional domstol som behandlar mänsk- liga rättigheter eller någon kommission med jurisdiktion över hela kontinenten. Det sker dock en utveckling på området, men den är relativt minimal. Utveckling sker dels inom länderna, dels inom världsdelen. Ekonomiska intressen, tillsammans med säkerhetsfrågor har ökat i be- tydelse inom regionen och så har även samarbetet mellan länderna. Trots fördomar om att Asi- ens länder har för olika kulturer för en gynnsam samverkan finns ändå ett visst hopp om ett ökat regionalt samarbete. Några asiatiska länder har redan normer och värderingar som liknar de principer som ingår i mänskliga rättigheter. Deras normsystem kan spåras tillbaka till 1800-
20 Ove Bring, Said Mahmoudi och Pål Wrange, Sverige och Folkrätten, s 31–32.
21 Ibid, s 100–101 och 137.
22 Ove Bring, Said Mahmoudi och Pål Wrange, Sverige och Folkrätten, s 140.
23 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna 1950.
24 Afrikanska stadgan om mänsklig och folkens rättigheter 1981.
25 Det interamerikanska systemet för skydd av mänskliga rättigheter 1969.
26 David I Fisher, Mänskliga rättigheter en introduktion, 7 uppl. s 41,79, 81 och 84.
27 The Constitution law of People's Republic of China.
28 Landguiden, UD, Amnesty International citerad i Viking Bohman, Kinas nya sidenvägar: ”århundradets pro- jekt”, Utrikespolitiska institutet, Stockholm, 2018 s 4.
6
talet där många, men inte alla, asiatiska samhällen hade civila eller konstitutionella normer i sina inhemska lagar.29
En av anledningarna till att Asien inte haft någon konvention i likhet med Europakonventionen är för att de inte har haft liknande hot som Europa hade efter första och andra världskrigen. Det har därför inte funnits något större behov av en överstatlig organisation eller konvention för att säkerställa mänskliga rättigheter och värderingar.30 De samarbeten och avtal som länder inom Asien har ingått grundar sig främst på ekonomiska intressen och mänskliga rättigheter har så- ledes inte varit först på prioriteringslistan. Asien har under senare årtionden arbetat för en reg- ional integration angående mänskliga rättigheter och deltar i samtal om dessa rättigheter.31 Ge- nom en gemensam institution hade det varit möjligt att säkerställa en större efterlevnad av mänskliga rättighetsnormer. Det finns en betydelse av en gemensam institution i Asien för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna följs. Det behövs även en betydelsefull relation mellan olika aktörer såsom transnationella, mellanstatliga eller icke-statliga aktörer för att det ska vara möjligt att implementera och efterfölja de mänskliga rättigheterna. Det ska vara möjligt att kon- frontera och ställa krav på länderna i Asien för att uppnå en effektivare och större respekt för mänskliga rättigheter, men det är lika viktigt att det finns en gemenskap och en relation mellan länder för att möjliggöra ett implementerande. Kritiken som Asien erhållit är ingen garanti för ett implementerande av mänskliga rättigheter eller för upprätthållande av dessa.32
2.4 Kinas respektive Sveriges syn på mänskliga rättigheter
Kinas officiella namn är ”People´s Republic of China (PRC)” eller på svenska Folkrepubliken Kina.33 Kina är ett av de fem permanenta medlemmarna i FN och var med vid upprättandet av FN 24 oktober 1945.34 Kinas inbördeskrig innebar dock att FN och deras reformer blev oprio- riterade eftersom Kinas kommunistiska parti vann inbördeskriget. 1971 accepterades däremot FN stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Efter inträdandet i organisationen har Kina skrivit på konventionen om avskaffande av diskriminering mot kvinnor, konventionen om barnets rättigheter, den internationella konventionen om ekonomi, sociala och kulturella rättigheter. De har även undertecknat den internationella konventionen om medbor- gerliga och politiska rättigheter. Emellertid är inte konventionen om medborgerliga och poli- tiska rättigheter ratificerad, inte heller konventionen om ekonomi, sociala och kulturella rättig- heter är ratificerad.35
Kinas regering har varit misstänksam mot internationella samarbeten och konventioner. En av anledningarna kan troligen vara att FN tidigare exkluderat Peking (Kinas huvudstad) från olika avtal och att västerländska länder till en början inte velat ingå i diplomatiska relationer med Kina. Flera utomstående länder ansåg att landet överträtt internationell lag under Mao Zedongs styre. För att erhålla en förståelse för Kinas misstänksamhet och attityd mot internationell rätt är en kort historisk överblick innan 1949 viktigt. Först och främst härstammar modern internat- ionell rätt från Europa i och med behovet av ett nytt system efter det romerska riket och innebar främst en fördelning av politisk makt i ett förhindrande av att en stat blev starkare än andra stater. Det fanns en skillnad om vad begreppet universell stat innebar mellan de västländska
29 Tae-Ung Baik, Emerging Regional Human Rights Systems in Asia, New York: Cambridge University Press, 2012, e-bok, s 1-4.
30 Ibid, s 23.
31 Ibid, s 230–231.
32 Tae-Ung Baik, Emerging Regional Human Rights Systems in Asia, s 234 och 293–194.
33 Jerome A, Choen, Law and power in China´s international relations, NYU Press, 2003 s 124-125.
34 United Nations: peace, dignity and equality on a healthy planet, History of the united nation, https://www.un.org/en/about-us/history-of-the-un, hämtad 2021-04-11.
35 Greg Moore (2001) "China’s Cautious Participation in the UN Human Rights Regime," Human Rights & Hu- man Welfare: Vol. 1: Iss. 1, Article 6, https://digitalcommons.du.edu/hrhw/vol1/iss1/6, hämtad 2021-04-30.
7
stater som upplevt renässansens och andra historiska händelser,36 och Kina som varit relativt isolerad och hade sin egen uppfattning om vad en universell stat betydde 37
I början ansåg Kinas styre att västländernas värderingar inte stämmer överens med deras kom- munistiska åsikter och att Kinas representanter därför inte kommer till tals vid gemensamma sammanträdanden. Regeringen ansåg att västländernas konfliklösande mekanismer var otillför- litliga. Idag har Kina en stor expertis på internationell rätt och har flera juridiska och statsve- tenskapliga skolor. Folkrättsprofessurerna och experterna har däremot inte samma möjligheter som i andra demokratier att påverka regering och politik. I stället måste de vara försiktiga med sina uttalande, speciellt om beslut redan har tagits. Trots att Kina har skrivit på de flesta kon- ventioner ingår de i få ”konsulära förbindelser” med andra stater. De flesta förbindelserna har uppstått och utförts med hjälp av Wienkonventionen38 Texten är inte felfri och ett flertal länder har därför försökt förhandla fram bilaterala avtal med Kina när det gäller områden som angår behandlandet av kriminella. De flesta bilaterala avtal har reglerat inom vilken tid som en stat har skyldighet att informera landet som ingår i partnerskapet att ett gripande av en medborgare har skett. Åtskilliga avtal reglerar även hur den gripne ska behandlas.39
Kina uttrycker inte sitt missnöje med konventionerna och de hävdar inte heller att de inte skulle samtycka om de mänskliga rättigheterna, till skillnad från deras uttalande gällande andra väs- terländska värderingar. I stället försvarar dem sig, mot den eventuella kritiken de får av utom- stående länder, med att varje stat har suveränitet och att det innebär att ett land har rätt till olika värderingar, traditioner och prioriteringar. Kina prioriterar framför allt sociala och ekonomiska rättigheter framför politiska och civila rättigheter.40
I flera rättssystem är mänskliga rättigheter en grundpelare, det är värderingar som både med- borgarna och staten visar hänsyn till.41 Flera av rättigheterna skyddas i de svenska grundlagarna och Europakonventionen är införlivad i svensk lag42Att de mänskliga rättigheterna respekteras är viktig för den demokratiska rättsstaten och för värnande om det rättssystem och de rättsprin- ciper Sverige står för. Sverige tar hänsyn till en mängd av de rättigheter som FN:s konventioner förespråkar, bland annat ett förbud av fängslande och frihetsberövande som sker utan rättslig grund. Förbudet innebär att en individ inte får gripas om de inte finns ett stöd i lagen eller att en behörig myndighet tagit ett beslut om ett frihetsberövande. 43
2.5 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
1948 antogs förslaget om en allmän förklaring av de mänskliga rättigheterna, den beskrev de gemensamma riktlinjerna som stater kommit överens om. Anledningen till att uppsatsen redo- visar FN:s deklaration är för att ge en inblick i det rättsregler som främjar ländernas hänsynsta- gande till de mänskliga rättigheterna. Deklarationen innehåller regler och principer som i dags- läget utgör sedvanerätt. Den bör inte betraktas som en lag i sig utan i stället som normer som
36 Universell i detta sammanhang menas allmän, exempel anses mänskliga rättigheter vara universella.
37 Jerome A. Choen and Hungdah Chiu, People´s China and International Law: A Documentary Study, Princeton New Jersey: Princeton University Press, 1974, e-bok, s 3.
38Wienkonventionen om traktaträtten mellan stater och internationella organisationer eller internationella organi- sationer sinsemellan Wien. (Engelska: Vienna convention on consular relations, VCCR).
39 Jerome A. Choen, Law and Power in China´s International Relations, s 151.
40 Ibid, s 153–156.
41 J. Samuel Barkin, The Evolution of the Constitution of sovereignty and the Emergence of Human Rights Norms, Journal of International Studies, Vol 27, No 2, pp.229-252, s 229.
42 Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
43 Regeringskansliet, Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, publicerad 20 mars 2018, https://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/fakta-om-manskliga-rattig- heter/manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattstatens-principer/, hämtad 2021-4-9.
8
länder bör se som ett mål att uppfylla.44 I fallet Filártiga v. Peña-Irala används FN:s allmänna förklaringar som sedvanerätt i en överdomstol i USA. Domstolen uttalade hur de mänskliga rättigheterna är att betraktas som folkrättsliga principer. Det har även inneburit att många länder i sin konstitution hänvisar direkt till FN:s förklaringar.45 Konventionen finns till för att tydlig- göra och normalisera mänskliga rättigheter för alla människor oavsett nationalitet. Syftet är att folk från alla länder ska ha värderingarna i åtanke vid undervisning och ta till de åtgärder som främjar ett rättvist och ett fritt samhälle. Värdena som klassificeras som de grundläggande mänskliga rättigheterna är människors rätt till ”frihet, rättvisa och fred i världen”. 46 I Artikel 1:3 i Förenta nationernas stadga och stadga för den internationella domstolen47 anges att syftet med FN är:
”att åstadkomma internationell samverkan vid lösande av internationella problem av ekonomisk, social, kulturell eller humanitär art samt vid befordrande och främjande av aktningen för mänsk- liga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion”.
Under 1900-talet uppstod olika orättvisor mot människors rättigheter i form av tortyr på regim- kritiska individer och olika militärkupper. Tortyren har inte försvunnit utan det förekommer fortfarande i några auktoritära stater. Några av de aktivister som kämpar för mänskliga rättig- heter blir fortfarande utsatta för tortyr eller fängslade. Somliga blir även mördade av diktato- riska regimer. Dessa stater tolkar mänskliga rättigheter på ett motsatt sätt till hur de liberala demokratiska staterna tolkar rättigheterna. Auktoritära stater tolkar i stället begreppen i likhet med deras auktoriserade sätt, ett exempel är Kina där kommunisterna använt begreppet utifrån egna värderingar och utifrån partiets principer. I motsatts till de värderingar som västerländska länder eftersträvar, värderar Kina mänskliga rättigheter såsom rätten till utveckling, stabilitet och materiell välfärd. Styret menar snarare att rättigheterna grundar sig i det egna landets vär- detraditioner och erfarenheter.48
Att omformulera värderingarna om mänskliga rättigheter är att bryta mot FN:s principer då värderingarna ska vara ideologiskt och religiöst neutrala. FN:s grundprincip grundar sig på att alla mänskliga rättigheter är universella och gäller således för alla människor runt om i världen oavsett vilken ideologi eller religion de tillhör. Länder som kränker mänskliga rättigheter häv- dar att de rättigheter som de eventuellt skulle bryta mot inte är relevanta i den påstående situat- ionen, eller så har landet gjort försök att dölja eventuella överträdelser av mänskliga rättigheter.
De mänskliga rättigheterna har blivit kritiserade för att grundas på västerländska värderingar och idéer. Således är det svårare att tillämpa rättigheterna universellt eftersom den inte tar hän- syn till andra kulturer och dess värderingar. Detta behöver dock inte vara sanningsbärande och det är inte nödvändigt att västerländska länder har den ultimata ”sanningen inom moral och politik”.49
Det uppstår problem när auktoritära stater kan välja mellan rättigheterna och blanda dem med andra värderingar som nödvändigtvis inte stödjer definitionerna i FN:s konvention. Exempelvis autoritära stater som inför lika rösträtt, men som endast erbjuder ett visst antal partier och par- lament som saknar oberoende tjänstemän och ombudsmän. Ytterligare en blandning är när sta- ter med kommunistiska och socialistiska värderingar främjar ekonomiska och sociala rättig- heter och på ett sådant sätt kompenserar för eventuell avsaknad i andra områden. Kina lyckades
44 Said Mahmoudi, Folkrättsliga texter, s 163.
45Said Mahmoudi, Folkrättsliga texter, s 163.
46 Ibid, s 163–164.
47 Förenta nationernas stadga och stadga för den internationella domstolen.
48 Said folkrättsliga texter, Ibid, s 12–13.
49 Ibid s 14–15.
9
dra upp flera miljoner människor ur fattigdom med landets materiella tillväxt vilket inneburit att Kina ingått en mängd olika avtal med företag i andra länder. Trots den ekonomiska och sociala tillväxten finns det en brist i politiska friheter. Företag och länder har inte ifrågasatt Kina med anledning av den materiella tillväxten.50 Med andra ord är det betydelsefullt att stater inte själva definiera eller gör en omtolkning av FN:s definition av mänskliga rättigheter. Detta eftersom länder har möjligheten att undanhålla brist på omtanke för alla mänskliga rättigheter och bara prioritera sådan som överensstämmer med landets ideologi.
I artikel 30 i FN:s allmänna deklaration regleras att en mänsklig rättighet inte får uppfyllas om det innebär att andra mänskliga rättigheter blir lidande. Det innebär att en stat inte kan dela upp mänskliga rättigheter och välja vilken de vill ta hänsyn till, utan de kommer som ”en odelbar helhet”.51Auktoritära stater kan utgöra ett hot mot mänskliga rättigheter, speciellt Kina som även erhållit ett starkt ekonomiskt inflytande, men som inte har samma politiska system som andra västerländska länder såsom USA och EU: medlemsstater. Genom Kinas ekonomiska till- växt har landets politiska system blivit förebilder för andra länder. I många andra östasiatiska länder är inte mänskliga rättigheter viktiga på samma sätt som i länderna med demokratiskt styre. Som nämndes ovan i kap 2.3 saknar kontinenten ett regionalt övervakningssystem eller en organisation på liknande sätt som EU och europeiska rådet existerar inom Europa.52
2.6 Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
Medborgerliga och politiska rättigheter hör samman med FN:s allmänna förklaring om mänsk- liga rättigheter och har antagits som ett komplement till FN:s konvention. Framför allt reglerar den de medborgerliga och politiska rättigheter som rör yttrandefrihet, rätten att rösta och gifta sig, rätten till liv och alla människors lika värde.53 Den reglerar även förbud mot tortyr.54 I ar- tikel 2 i konventionen har varje stat en skyldighet att respektera rättigheterna hos de individer som befinner sig på statens territorium oavsett personens kön, ras, hudfärg, religion, politisk åskådning med mera. I och med detta åtagande är konventionsstaterna skyldiga att säkerställa att dessa rättigheter inte kränks av andra och att individer har tillgång till ett effektivt rättsmedel.
Anledningen till att konventionen beskrivs i denna uppsats är för att ge läsaren en bredare för- ståelse för mänskliga rättigheter och att dessa regleras i en mängd olika konventioner. Konvent- ionen om medborgerliga och politiska rättigheter ger en tydligare definition av vilka rättigheter som är grundläggande för en medborgare i ett land.
Konventionen anses spegla de värderingar som tillhör mänskliga rättigheter, men alla artiklar är inte att klassificeras som sedvanerätt. Den skiljer sig därför en aning mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.55 Konventionen har antagits av 170 stater och antogs 1966 innan den trädde i kraft 1976. Konventionen erbjuder ett minimiskydd för individerna som befinner sig inom en stats territorium, och ett skydd för individens rättigheter gentemot ett lands dom- stolar och myndigheter.56 Det är möjligt för en stat att bortse från några av de rättigheter som konventionen stadgar om de kan uppvisa ett giltigt skäl, exempelvis om ett nödläge uppstår som hotar nationen. Däremot är det inte möjligt att bortse från rätten till liv, förbudet mot tortyr och slaveri samt tanke- och religionsfrihet. 57
50 Hans Ingvar, Roth, Mänskliga rättigheter: kamp i motvind, s 16–17.
51 Hans Ingvar, Roth, Mänskliga rättigheter: kamp i motvind, s 17.
52 Ibid, s 18.
53 Malin Greenhill och Christina Ulfsparre, Mänskliga rättigheter för alla och envar, s 23.
54 SÖ 1971: 42 Art 7.
55 Said Mahmoudi, Folkrättsliga texter, 4 uppl, Stockholm: Wolters Kluwer, 2016, s 177.
56 David I, Fisher, Mänskliga rättigheter en introduktion, 9. Uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2020, s 23.
57 Malin Greenhill och Christina Ulfsparre, Mänskliga rättigheter för alla och envar, s 23.
10
Vid ett nödläge skulle det vara möjligt för en konventionsstat att inskränka några av de artiklar som konventionen nämner, men det är aldrig tillåtet att frångå artikel 7 som stadgar att ingen får utsättas för tortyr eller annan omänsklig handling. Det är inte heller tillåtet att bortse från artikel 6 som innebär att varje människa har rätt till livet. Annars är konventionen bindande för de stater som ratificerat den.58 Enligt artikel 9 har alla individer rätt till frihet och till sin per- sonliga säkerhet som innebär att de inte kan bli godtycklig frihetsberövade om det inte uttryck- ligen benämns i nationell lag. Den gripne har rätt att veta anledningen till arresterandet och ska även få en rättegång vid snarast möjliga tid. I artikel 10 stadgas att varje person som har berövats sin frihet har rätt att bli behandlad humant och i artikel 14 redovisas likhetsprincipen, som in- nebär att alla människor är lika inför domstolar. Likhetsprincipen nämns även i artikel 26 som stadgar allas likhet inför lagen.
För upprätthållande av konventionen finns en rapportskyldighet, vilket innebär att stater som är parter i konventionen är skyldiga att rapportera om vilka åtgärder som vidtagits för att upprätt- hålla konventionens målsättning.59 Kina undertecknade den 1998, men den är inte ratificerad.60 De har flera gånger uppgett att de ska ratificera konventionen, men i dagsläget är det inte gjort.61
2.7 Wienkonventionen om konsulära förbindelser
Wienkonventionen62 är aktuell då den knyter samman länder och skyldigheterna som den med- för. I denna uppsats blir den relevant eftersom det existerar en tvist mellan Kina och Sverige gällande en svensk medborgare som sitter fängslad i Kina. Både Sverige och Kina är med i Wienkonventionen som godtogs 1963 av Förenta nationerna. Tillsammans med Sverige och Kina är det 179 stater som godtagit konventionen vilket även innebär att den är bindande för alla stater, inkluderat dem som inte ännu har ratificerat den i deras eget rättssystem.63 I Artikel 36 benämns staternas kommunikation och kontakt med andra stater. Artikeln tar upp i paragraf 1a, b och c om att konsultjänstemän ska ha möjlighet att kommunicera med en medborgare i en annan stat. Den staten som gripit en utländsk medborgare har skyldighet att informera medbor- garstaten om gripande.64 Berörda myndigheter ska berätta om rättigheterna en person har och tjänstemännen har rätt att besöka medborgaren i fängelset för att anordna ett juridiskt ombud om personen i fråga ber om det.
Målet med Artikel 36 i konventionen är att erbjuda individen skydd men även att värna om ett lands suveränitet. Den finns till för att säkerställa att den åtalade individen blir behandlad på ett humanitärt sätt i fängelse med tillgång till grundläggande nödvändigheter såsom mat och me- dicin.65 Artikeln har tolkats i två fall (Lagrand (Germany v United States of America 2001) och Avena (Mexico v United States of America 2004). Den internationella domstolen i Haag fann att USA i respektive fall inte hade handlat i enlighet med artikel 36. Lagrand fallet handlade
58 Håkan Strömberg och Göran Melander, Folkrätt s 119.
59 David I, Fisher, Mänskliga rättigheter en introduktion, s 24–26.
60 United Nations, Treaty Collection, https://trea-
ties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-4&chapter=4&clang=_en, hämtad 2021-04- 30.
61 Amnesty International, Briefing on China´s 2013 criminal procedure law: in line with international stand- ards?United, Kingdom: Amnesty International Publications, 2013. Citerad i amnesty international, no end in sight: torture and forced confessions in china, International Secretariat, United Kingdom: Amnesty International Publications, 2015. https://www.amnesty.org/en/documents/ASA17/2730/2015/en/, hämtad 2021-04-11s, 20.
62 Konsulattjänsteman definieras som den person som enligt wienkonventionen art 1 (1d) utför diplomatiska/ad- ministrativa uppgifter åt statens vägnar.
63 Thomas E. Kellogg, News of a Kidnapping: The Gui Minhai Case and China´s Approach to International Law, Fordham International Law Journal, vol 41 issue art 6, 2018 s 1229.
64 Konsulattjänsteman definieras som den person som enligt wienkonventionen art 1 (1d) utför diplomatiska/ad- ministrativa uppgifter åt statens vägnar.
65 Kellogg, News of a Kidnapping: The Gui Minhai Case and China´s Approach to International Law, s 1230.
11
om två tyskar som rånat en bank i USA. De hade levt största delen av sitt liv i USA och den nationella domstolen ansåg att nationell lag var tillämplig trots att ingen av dem haft ameri- kanskt medborgarskap. På grund av detta borde tyskarna blivit informerade om sin rättighet till konsulär hjälp. Tyskland valde därför att ställa USA framför den internationella domstolen som fastställde att internationell lag var tillämplig före den nationella lagen.66 I Avena fallet ankla- gade Mexiko USA för att ha brutit mot konventionen när de dömt ett flertal individer med mexikanskt medborgarskap till dödsstraff utan att informera Mexiko i enlighet med artikel 36 i Wienkonventionen. Fallet tog även upp vilket medborgarskap individerna hade. Domstolen kom fram till att de flesta i fallet inte hade amerikanskt medborgarskap. Därför ansåg den in- ternationella domstolen att USA brustit i hänsynstagande till artikel 36 i Wienkonventionen om att informera individerna om deras rättigheter som mexikanske medborgare.67
Artikel 36 i Wienkonventionen, som nämns ovan, handlar om kommunikationen och kontakten mellan stater när en medborgare från ett annat land blivit ombedd att stanna på grund av juri- diska skäl.68Artikeln finns till för att värna om medborgarnas rättigheter samt respektera den gripande statens suveränitet och rättssystem. Den finns för att säkerställa att rättegångar och vistelser i fängelser sker på ett rättvist och lämpligt sätt i alla länder som skrivit under. Det finns några missuppfattningar om artikeln, exempelvis innebär den inte att medborgaren är immun mot landets lagar eller straff utan snarare kan konsulär hjälp kontrollera att straffen inte blir orättvist höga. Om medborgaren motsätter sig hjälpen kan inte de konsulära tjänstemännen tvinga fram hjälp, staten är inte heller tvungen att omedelbart rapportera om gripande om det inte finns ett bilateralt avtal som säger så eller om medborgaren ber om det.69
Oavsett hur länge en medborgare bott i den staten där fängslandet ägt rum har individen rätt att begära konsulär hjälp från de land personen har sitt medborgarskap i. En konsulats främsta uppgift är att informera individen om dennes rättigheter, säkerställa att mänskliga rättigheter uppnås gällande ”förvar, rättegång och fängelse”, tala med åklagare om en begäran av mildare straff, tjänstemannen kan även hjälpa till vid ”anordnande av familjebesök”.70
2.8 Kinas reglerade av tortyr i deras författning
Det riktas kritik mot Kinas bristfälliga uppfyllande av tortyrkonventionen och det existerar en oro gällande deras hantering av konventionens förpliktelser. Det finns spekulationer om att rättssystemet använder sig av tortyr eller annan inhuman behandling vid förhör av misstänkta.
Det finns också en uttryckt oro att de åtalade har en begränsad tillgång till advokater och läkare i väntan på rättegång. Bland annat får många intagna sitta längre än 37 dagar utan att ställas inför en domare, det sker ingen registrering eller någon form av notering om vilka fångar som förvaras. Som beskrivs nedan under ”5. Tvingade bekännelser” sker även tvingade bekännelser som framkommer genom tortyr eller annan misshandel.71 I Kinas Brottsbalk (Criminal law, CL) artikel 247 stadgas att varje juridisk tjänsteman (”judicial officers”) som erhåller bevisning genom tortyr ska dömas till fängelse. I artikel 94 beskrivs att juridiska tjänstemän som en be- hörig person vid ”utredning, lagföring, dom, övervakning och kontroll”.72 Det finns även ett
66 LaGrand Case (Germany v. United States of America) Judgment of 27 june 2001.
67 Case concerning Avena and others Mexican Nationals (Mexico v. United States of America 2004)
68 Vienna Convention on Consular Relations, art 36.
69 Anne James, Bridging the gap: effective representation of foreign nationals in US criminal cases, Human rights research, 2007, s 16-18.
70 Informationsverige.se, Mänskliga rättigheter, senast uppdaterad: 29/3–2021, https://www.informationsve- rige.se/sv/mer-om-sverige/rattigheter-och-skyldigheter/manskliga-rattigheter/, hämtad 2021-4-9.
71 Amnesty International, No end in sight: torture and forced confessions in China, s 20
72 Criminal Law of the People´s Republic of China, art 247 och 94, http://www.lawinfochina.com/dis- play.aspx?lib=law&id=9247&CGid, hämtad 2021-04-09.
12
förbud för poliser att genomföra tortyr liknande handlingar mot intagna.73 Använder sig en polis av misshandel för att få fram bevis kan personen i enlighet med artikel 55 i Kinas rätte- gångsbalk (Criminal Procedure Law, CPL) hamna i fängelse.74 Detta förbud gäller även vid tvingade bekännelser. I Kinas Brottsbalk artikel 247 föreskrivs att de juridiska personer som utfört fysisk misshandel och liknande skador på andra för att få fram en bekännelse kan dömas till fängelse. Detta i enlighet med artikel 232 och 234 som föreskriver handlingen som avsiktlig.
Om vakter misshandlar fångar kan således även vakterna få fängelsestraff i enlighet med artikel 232, 234, samt 248 CL. Amnesty international beskriver att det är vanligare att misshandeln sker genom andra fångar, med instruktioner från vakter eller poliser.75
Kina har fått kritik för att de inte tydligt definierar vad tortyr är (de utesluter mental tortyr) och att definitionen om juridisk officerare är vag i och med att den inte hindrar utomstående par- ter/individer från att använda tortyr liknande metoder eller misshandel. Som nämndes ovan krävs en definition av tortyr, däremot har både rapportörer från FN och advokaterna som jobbar med frågorna svårt att bevisa vad som ingår i tortyrbegreppet när de representerar sina klienter.
Eftersom det inte finns någon tydlig allomfattande definition har det även varit, utöver den mentala tortyren, en diskussion om huruvida tortyr som anses vara mindre komplicerad är att klassificeras som tortyr. Med mindre komplicerad tortyr avses slag med vattenflaska, svält eller att utsätta personer för extrem kyla eller värme. Amnesty International skriver i en rapport att oavsett hur avancerad eller enkel metoden för misshandeln är, är det att anses som tortyr om en person blir utsatt för negativ behandling.76Det finns ett försök att definiera tortyr av Kinas Supreme People´s Procuratorate.77Varje polis som missbrukar sin makt och orsakar en individ skada ska genom tortyr ska erhålla ett straffrättsligt ansvar.78
I Kinas rättegångsbalk 2012 uttrycks dock ett direkt förbud om att använda någon form av utpressning för att erhålla information, bevis eller en bekännelse. Ett exempel på utpressningen skulle vara att antigen ge individen fördelar om de erkände eller berättade användbar informat- ion eller att utpressningen sker genom hot och andra olagliga medel. Detta stadgas i lagens 50 artikel, men det finns undantagsregler i artikel 54 som möjligtvis hade gjort att ett erkännande godkänts fast det skett under användande av tortyr eller annat medel för utpressning. I lagens artiklar regleras det även om en skyldighet att spela in alla de förhör som genomförs med indi- vider som antigen riskerar livstidsfängelse eller dödsstraff. Anledningen till inspelande förhör är att utesluta användandet av tortyr. Däremot är inte reglerna självklara och domstolar har fortfarande svårt att fastställa om tortyr inträffar. Detta beror på en resursbrist, det är inte möjligt att spela in varje förhör eftersom det inte finns nog med anställda som jobbar med inspelning- arna och de är därför inte tillgängliga vid varje förhör. Det råder även misstankar om att förhö- ren sker selektivt och att tortyren inte filmas. Godkänner domstolarna de selektiva inspelning- arna blir lagen ett skydd för tortyr i stället för ett förhindrande av den. Auktoriteterna och all- mänheten har dessutom ett större intresse att fastställa brott och fängsla den misstänkte i stället
73 Chinas Police Law, art 22, http://www.lawinfochina.com/Display.aspx?lib=law&Cgid=10945, hämtad 2021- 04-10.
74 Criminal Procedure Law of the People´s Republic of China, art 55, http://www.lawinfochina.com/dis- play.aspx?lib=law&id=9247&CGid, hämtad 2021-04-10.
75Amnesty International, no end in sight: torture and forced confessions in China, 2015, s 27 citerad av Amnesty International, Briefing on China´s 2013 criminal procedure law: in line with international standards? 2013, United Kingdom: International Amnesty Publications. https://www.amnesty.org/en/docu-
ments/ASA17/2730/2015/en/, hämtad 2021-04-11.
76 Amnesty International, No end in sight: torture and forced confessions in china, s 23-24.
77 Är den nivån som är högst upp i Kinas system i ansvaret för åtal och utredningar.
78 Chinas Police Law, art 22.
13
för att värna om mänskliga rättigheter. Konsekvensen blir att artiklarna i lagen som reglerar förbudet om användande av tortyr blir oprioriterade.79
79 Na Jiang, Excluding tortured confessions in the People's Republic of China: A long March towards the even- tual abolition of torture? International Journal of Law, Crime and Justice, 2018, s 3–5.
14
3. Tortyrkonventionen
Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller be- straffning (Tortyrkonventionen) antogs 1984 och utgör en central del för uppsatsens syfte och har betydelse för analysen huruvida tvingade bekännelser är att klassificeras som tortyr eller inte. Konventionstexten innebär det mest precisa förbudet mot tortyr inom folkrätten. Tortyr- konventionen är ett komplement till FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättig- heter, men den definierar tydligare vad som avses med begreppet tortyr och straffet för de som använder sig av tortyr.80 Tortyrkonventionen antogs av FN 1984 och dess uppkomst är en kon- sekvens av 1970-talets diskussioner om att det i hög grad fortfarande försiggick tortyr runt om i världen. Amnesty international hade börjat undersöka anledningen till tortyr och startade även en kampanj mot tortyr. Det var många människor som blev frihetsberövade utan anledning eller någon rättegång och skyddet i den allmänna förklaringen verkade inte som ett heltäckande skydd för individerna. Därför beslöts det att fastställa en enskild konvention mot tortyr och den trädde i kraft 1987. 81
3.1 Förbudet mot tortyr
Förbudet mot tortyr har länge varit en ”allmänt accepterad norm i rättspraxis”.82 Kina ratifice- rade konventionen 4 oktober 1988.83 Sverige undertecknade konventionen 1985 och två år se- nare ratificerades den.84 I Sverige finns förbudet mot tortyr i 2 kap. 5§ regeringsformen och förbudet kan inte avtals bort eftersom den är en av Sveriges grundlagar.85 Med konventionen infördes även ett protokoll som gör det möjligt för oberoende internationella och nationella organ att besöka olika länders fängelser eller liknande platser där någon form av frihetsberö- vande sker. Anledningen är att det ska vara möjligt att hindra förekomsten av tortyr.86 Under artikel 17 i Tortyrkonventionen finns det även en kommitté som har behörighet att pröva de anklagelser som läggs fram, förutsatt att en stat erkänt kommitténs behörighet i enlighet med artikel 22. När ett land har ratificerat konventionen måste landet införa åtgärder för att hindra förekomsten av tortyr och är tvingade att straffa de som utövar tortyr oavsett var i världen som brottet begås, det rör sig således om en universell jurisdiktion. Konventionen ger en tydligare förklaring om vad som gäller vid förbudet mot tortyr. På grund av konventionens alla regler och dess bundenhet är det många stater som tvekat till konventionen på grund av sin suveränitet.
87 Däremot är konventionen att benämnas som jus cogens vilket innebär att den inte går att avtal bort.88
Konventionen existerar för att förbjuda stater, individer anställda av staten och organisationer med statens godkännande att använda någon form av bestraffning på människor.89 I artikel 16 stadgas att varje konventionsstat är skyldiga att förhindra omänskligt handlande inom deras territorium om dessa sker av en offentlig tjänsteman. Länderna är även systematiskt skyldiga
80 Håkan Strömberg och Göran Melander, Folkrätt, s 120.
81 Malin Greenhill och Christina Ulfsparre, Mänskliga rättigheter för alla och envar, s 143 ff.
82 Said Mahmoudi, Folkrättsliga texter, s 230.
83 United Nations, Human Rights Treaty Bodies: Body Database, https://tbinternet.ohchr.org/_layouts/15/Trea- tyBodyExternal/Treaty.aspx?CountryID=36&Lang=EN (hämtad 2021-04-07).
84 Prop. 1985/86:17.
85 Lagen.nu, Grundlag, https://lagen.nu/begrepp/Grundlag, hämtad 2021-05-21.
86 SÖ 1986:1.
87 Malin Greenhill och Christina Ulfsparre, Mänskliga rättigheter för alla och envar, s 143 – 144.
88 Jugoslavienstribunalens avgörande av Prosecutor v. Dragoljub Kunarac, Radomir Kovac and Zoran Vukovic (2001) punkt 466.
89 Globalis: FN-förbundet, Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, senast uppdaterat 0-05-2015, https://www.globalis.se/view/content/3651/full/1/2241, hämtad 2021-04-21.
15
att säkerställa att det inte förekommer tortyr vid bland annat förhör, instruktioner, fängslande och behandling av gripna personer.90 I artikel 2 stadgas det att konventionsstaterna är skyldiga att vidta åtgärder som hindrar tortyrhandlingar inom rättsprocessen, samt att det inte är godkänt att använda tortyr under någon omständighet. Artikel 30 i konventionen fastställer att oavsett om ett land säger upp konventionen är det fortfarande skyldiga att handla i enlighet med den tills utträdandet är officiellt.
Burgers Hermann och Hans Danelius anser att konventionen inte endast existerar i syfte att förbjuda. De menar att anledningen till detta är för att förbudet i sådant fall endast existerar på grund av konventionen och den internationella rätten. Vidare menar författarna att om det end- ast är ett förbud för medlemmarna av konventionen undgår andra länder förbudet. I stället är det konventionen som bygger på tidigare praxis som fastställt förbudet mot tortyr. Således är konventionens syfte att förstärka det förbud som redan finns genom ett antal åtgärder.Hermann och Danelius menar även att konventionen inte är tillämplig vid fall som inte rör inbladning av en stat.91
Konventionen skyddar också nedvärderande behandlingar och straff och är en av de konvent- ioner som mest kontrolleras och övervakas. Konventionen har en allmän princip som innebär att det inte finns något som motiverar tortyr. Den förbjuder således alla former av tortyr. Den ger även ett skydd när det gäller att skicka hem utlänningar till ett land om de riskerar att utstå tortyr eller annan omänsklig illa behandling. Det är FN:s tortyrkommitté som ser till att kon- ventionen efterlevs och skriver rapporter om hur respektive land förhållit sig till konventionen.
Även organisationer som Amnesty international övervakar länders agerande. Det som skiljer konventionen mot tidigare internationella avtal är att konventionen mot tortyr presenterar en bred definition av tortyr begreppet som tidigare varit mer begränsad.92 Konventionen inkluderar även handlingar som är att klassificeras som grym, inhuman eller förnedrande behandling.93 Artikel 15 nämner förbudet att använda bevisning som framkommit genom tortyr och staten har som skyldighet att bevis och uttalanden som framkommit i rättsfallet inte tagits fram genom tortyr.
Stater som ratificerat konventionen har en skyldighet att förhindra handlingar som är att klassi- ficeras som omänskliga, grymma eller förnedrande och som sker på deras territorium med sam- tycke av tjänsteman eller annan inom den offentliga sektorn, detta är i enlighet med artikel 16 (1). Det finns även artiklar i konventionen som handlar om samverkan mellan stater, det regle- ras i artikel 5 till artikel 9. Artiklarna berör främst villkoren och reglerna som gäller för gär- ningsmannen. I artikel 14 tas i stället hänsyn till tortyroffret och att stater har en skyldighet att skydda offren samt eventuella vittnen mot misshandel, men även att ge offret en rättvis ersätt- ning och rehabilitering.94
Det är möjligt att dela upp tortyr i tre kategorier, ”som ett krigsbrott, som ett brott mot mänsk- ligheten och som ett diskret brott”.95 Det krävs olika kriterier för vilket typ av tortyrbrott det rör sig om, när det gäller krigsbrott måste tortyren utföras under krigstid mot en fiende. Brott mot mänskligheten begås i fredstids och ofta systematiskt, även tortyr som sker under en in- ternkonflikt går under brott mot mänskligheten. Tortyren kan utföras av privatpersoner, men
90 Tortyrkonventionen art 11.
91 Burgers, J. Hermann och Hans Danelius, The United Nations Convention against Torture: A handbook on the Convention against Torture and other cruel, inhuman, or degrading treatment or punishment, Martin Nijhoff Publishers, The Hauge, 1988, e-bok, s 1.
92 Globalis: FN-förbundet, Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling.
93 Andrew Clapham, Kort om mänskliga rättigheter, s 113.
94 Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment art 14
95 Antonio Cassese, International criminal law, s 150.
