Kursrapport: Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem
Bakgrundsinformation
Kursens namn: Kultur och kommunikation Termin: 1 (1:2)
Kurskod/Ladokkod: FP212B_20152 Kursansvarig: Caroline Ljungberg
Antal registrerade studenter: 46 st söktes ut inför examination (41 stycken lämnade in slutuppgiften) Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 6 stycken (ca 14,6% av de som deltagit i kursen)
Utvärderingsformer
Kursen brukar mittutvärderas skriftligt i samband med ett handledningstillfälle då alla studenter i princip brukar närvara. Precis innan detta tillfälle blev emellertid en av de två seminarieledarna sjukskriven och detta tillfälle fick därför utgå. Kursen har därför i år enbart formellt utvärderats via en summativ
utvärdering på It’s learning i samband med att kursen avslutades.
Sammanfattning av studenternas kursvärderingar
Eftersom det enbart är sex studenter som besvarat den summativa värderingen (trots påminnelser) så har alla svar som studenterna skrivit tagits med i denna sammanställning. De har alltså inte reviderats, valts ut eller på andra sätt bearbetats.
Frågorna inleds med flervalsfrågor och därefter följer öppna frågor där studenterna kan formulera egna svar. De första frågorna handlar om lärandemålen och måluppfyllelse. Skalan är 1-6 där 1 är lägst och 6 är högst. Lärandemålen är att studenterna efter avslutad kurs ska kunna
• problematisera språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola utifrån olika perspektiv, exempelvis klass, genus och etnicitet, i relation till hur verksamheten kan organiseras så att varje barns/elevs utveckling främjas
• använda kulturanalys för att förstå vardagligt lärande, vardagliga möten och relationer människor emellan
• planera, genomföra och utvärdera dramapedagogiska övningar med syfte att utveckla kulturell förståelse och kommunikation
• redogöra för hur barns och ungdomars språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt kunna exemplifiera hur skönlitteratur, andra texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling
• i samspel och i samtal med föräldrar/vårdnadshavare, barn/elever och lärare kommunicera elevers kunskapsutveckling och lärande
• redogöra för sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- respektive andraspråksperspektiv samt exemplifiera hur undervisning kan organiseras för att främja elevernas lärande
Graderingarna spänner jämnt över fyror till sexor. Det går inte att dra några generella slutsatser men de som besvarat kursvärderingen anser i relativt hög grad att målen är uppfyllda. En trea anges och den är av intresse eftersom den indikerar att lärandemål sex är något svårare att uppnå jämfört med de övriga.
Detta överensstämmer även med lärarnas uppfattning.
På frågan om på vilket sätt kursens arbetsformer/läraktiviteter har underlättat/inte underlättat för dig att uppnå lärandemålen? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar, så svarade studenterna såhär (alla svar är med och de är direktciterade):
• Hade önska någon litteratur som var mer tydlig med begreppet literacy. Googlade detta och upptäckte att det fanns en hel del andra böcker som var något tydligare om det som har med begreppet literacy att göra.
• Kändes som att många föreläsningar och semarier blev inställda. Inte mycket schemalagd tid vilket gjorde att uteblivna föreläsningar och seminarier blev mer påtagligt. <br />Första
seminariet var väldigt givande då vi hade livliga och ständigt pågående diskussioner om saker vi själva ville ta upp. Resterande seminarier upplevde jag inte gav mig mycket mer än att det va trevligt att träffa klassen.
• Kurslitteraturen var bra och lärorik. Böckerna var till stor nytta och de var enkla att läsa. Fler föreläsningar hade dock varit ännu mer givande.
• Jag tycker att upplägget av kursen har varit bra och givande. Informationen mellan föreläsarna och kursansvarig borde dock varit bättre då en utav föreläsarna inte var informerad om att kursarna inte läst hans texter och därav inte blev någon diskussion kring ämnet.
Examinationsformerna bestod av veckovisa inlämningar, exempelvis sammanfattningar och reflektioner kring inläst litteratur, intervjuer med kulturarbetare, presentation av och reflektion kring barnlitteratur, respons till andra studenter och reflektion kring begreppet kommunikation i relation till kommande yrkesverksamhet. Slutuppgiften var valbar – antingen en utveckling av kommunikationstexten eller en utveckling av analysen av valfri barnbok. Dessutom examinerades kursen genom en dramaövning.
Gällande examinationsformernas koppling till lärandemålen valde en student alternativ 6, fyra studenter alternativ 5 och en student valde alternativ 4. Den öppna frågan var: På vilket sätt fick du/fick du
inte möjlighet att visa hur väl du uppnått lärandemålen genom examinationsformerna? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar (alla svar är med och de är direktciterade).
• Tanken var god men väldigt svårt när vi inte fått någon som helst feedback på våra arbeten. Vet fortfarande inte hur det gått och då är det svårt att veta om man förstått uppgifterna rätt.
• Tycker ni skall behålla upplägget!
I kursen ges skriftlig feedback på en inlämning under kursens gång, på en annan text ges både skriftlig och muntlig feedback i form av handledning och på en text ges kamratrespons. Handledningen fick dessvärre ställas in till följd av att en lärare hastigt blev sjukskriven. På en specifik fråga om feedback svarade studenterna följande (alla svar är med och de är direktciterade):
• Oftast vid skriftliga inlämningar så består feedback av om man glömt ett mellanslag eller semikolon i referenser. Det är självklart bra att få respons på formalia men jag hade gärna sett en motivation om varför nivån bara ligger på G-nivå.
• Fått feedback på texten om barnlitteratur, vilket jag inte använde i min sluttext. Resterande arbeten har vi inte fått feedback på.
• Fick inte feedback på alla texter, men de texter jag fått feedback så har de varit nyttiga och jag har förstått.
• Genom att läsa de andras texter och ha vara med i dramaövningarna har man haft mycket till hjälp då man kunde se hur andra tycker och tänker kring samma typer av uppgifter etc.
Gällande om kursens upplägg fungerat för att nå målen så valde en student en fyra, tre studenter en femma och två studenter en sexa. Den öppna frågan var: På vilket sätt har kursens upplägg
underlättat/inte underlättat för dig att uppnå lärandemålen? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar (alla svar är med och de är direktciterade).
• Bra upplägg med föreläsningar i början av veckan, eget arbete i mitten av veckan och Seminarie i slutet av veckan. Dock, återigen, upplevde jag det som att många seminarier och föreläsningar uteblev.
• Det var välstrukturerat. Bra uppläggning att skriva hur många sidor i kurslitteraturen som skulle läsas varje dag, när man skulle börja skriva texterna osv. Det var hjälpsamt.
• Om inte Eva hade blivit sjuk så hade förmodligen kursen varit ännu bättre men jag tycker att den var bra ändå.
På frågan om vad studenten skulle kunna göra mer för att uppnå lärandemålen såg svaren ut enligt följande (alla svar är med och de är direktciterade):
• Skulle vilja prata mer än vad vi gjorde om "kluddiga begrepp" på seminarierna.
• Kan alltid läsa mer och när man läser föra bättre läsjournal.
• Läst litteraturen mer noggrant istället för att skumläsa
Nästa fråga handlade om huruvida kursen gett nya perspektiv och utmanat studenterna. En student valde alternativ 1, två studenter valde alternativ 4 och tre studenter valde alternativ 6. Den öppna frågan var: Hur har dina kunskaper och tankesätt utmanats/inte utmanats? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar (alla svar är med och de är direktciterade).
• Kommunikation i ett andraspråksperspektiv var helt nytt för mig, det var väldigt intressant.
• Genom sättet att fundera kring förstaspråk och andraspråk, gemenskapen som måste bibehållas i gruppen i både fritidsverksamheten men också i arbteslaget när man arbetar med kultur i olika former.
Gällande studentinflytande och om studenternas tidigare erfarenheter och kunskaper tagits tillvara så väljer studenterna alternativ 4 till 6, med betoning på alternativ 5 på båda dessa frågor. Den öppna
frågan lydde: På vilket sätt har dialogen och studentinflytandet fungerat bra/mindre bra? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar.
• Har inte invänt något.
• Mycket grupparbeten vilket är bra. Mycket diskussioner och bra teman.
Forskningskopplingen bedöms vara god och alla studenter väljer alternativ 5 eller 6 gällande hur väl forskningsanknytningen syns i kursens innehåll.
Kursen uppfattas som relevant inför kommande yrkesverksamhet. Två stycken väljer alternativ 4 och fyra stycken väljer alternativ 6. Den öppna frågan såg ut såhär: På vilket sätt är kursen relevant (eller inte) för din nuvarande och/eller framtida yrkesutövning? Ge gärna exempel och förslag på förbättringar (alla svar är med och de är direktciterade).
• Bra relevans när det handlar om att förhålla sig till styrdokumenten (dvs Lgr 11) Kursen gav mig ytterligare redskap för att förstå läroplanen och veta hur jag skall arbeta med den.
• Jag valde att skriva en inlämningsuppgift som handla om barnböcker och läsning är viktigt i skola.
En "dålig/svag" läsare halkar efter även i andra ämnen ganska fort
• Hur man använder Kommunikation och litteratur är högst relevant.
• Mycket har handlat kring kommunikation, och det är viktig bit i framtida arbetsjobb. Med kommunikation når man ut till barnen och barnen ska känna trygghet och att läraren är kompetent.
Gällande förkunskaper så svarade fem stycken att kursen stämde väl med förkunskaperna och en att den inte gjorde det och den öppna frågan lydde: På vilket sätt stämde kursens nivå överens (eller inte) med dina förkunskaper? (Alla svar är med och de är direktciterade).
• jag har studerat svenska förut men var en bra repetition.
• Den föregående kursen hjälpte till och gav inblick i denna kurs innehåll
Avslutningsvis fanns utrymme för kommentarer och förslag till förändringar av kursen och studenterna svarade (alla svar är med och de är direktciterade):
• Snabbare Feedback på tester, tror att det kommer bli bättre nu eftersom vi har ganska stor del som hoppat av så det blir mindre texter för er att rätta.
• Jag gillade att det var mycket inlämningsuppgifter då man fick träna på att skriva bra texter och leta fakta i litteraturen. Väldigt stor skillnad på en kurs om kommunikation och en kurs om fritidshemmets historia, så kan inte säga att de bygger på varandra men självklart återkommer begrepp som etnicitet, genus, klass osv.
• Återinför texten "Blåst" den är bra som grund till diskussion och kommer väl tillhands i de olika föreläsningarna. Samt ha ett seminarie som behandlar "genus och nations" föreläsningen med Despina Tzimoula.
Sammanfattning av lärarlagets utvärdering
Två lärare är centrala i kursen eftersom de är seminarieledare, föreläsare och examinatorer. Denna lilla lärargrupp har varit en styrka när det kommer till att hålla ihop kursen och att kontinuerligt föra en
dialog kring kursinnehåll och undervisningsformer, examinationer och bedömning. Eftersom en lärare hastigt blev sjukskriven så visade sig detta också vara sårbart. En föreläsning och ett handledande seminarium fick ställas in. Dessutom påverkades ytterligare ett seminarium eftersom den andra läraren rörde sig mellan seminariegrupperna som befann sig i olika hus, vilket inte var optimalt. En vikarie sattes in för att ge textrespons på en av texterna under kursens gång samt examinera texter efter kursens slut.
Ytterligare åtta stycken lärare har varit inne i kursen för att föreläsa och/eller hålla i workshops.
Dessvärre har två av dessa lämnat lärosätet och blir i höst för dyra att plocka in.
Analys och åtgärdsplan
Ett problem är att det är för få studenter som deltar i utvärderingen. Samtidigt är det viktiga reflektioner som de sex studenter som deltagit i utvärderingen förmedlar och slutsatsen efter att ha pratat med flera studenter och jämfört med utvärderingar från tidigare år är att de nog kan betraktas som relativt
representativa.
Överlag verkar kursen fungera bra och slutsatsen är att den kan utvecklas vidare i den riktning den befinner sig. Kursguide och upplägg av kursen fungerar väl. Veckoteman har använts för att ge kursen struktur och de ser ut som följer:
- kulturbegreppet (estetiskt och antropologiskt, konstruktion av nation och kultur) - kulturanalys (i teori och praktik)
- begreppet kommunikation och konsten att intervjua (intervju med någon som arbetar med barnkultur)
- kommunikation ur ett yrkesperspektiv (kommunikativ kompetens och pedagogisk retorik)
- kommunikation ur barns perspektiv (literacy, svenska som andraspråk, skönlitteratur för barn)
- kommunikation och drama - jul och nyår (läsa och skriva)
- sammanställning och utveckling av texter, handledning, inlämning
Lärandemålen blir mer levande eftersom de utgör utgångspunkt för det veckovisa arbetet. På så sätt finns de med hela tiden i kursen (explicit inskrivna i kursguiden varje vecka). Inlämningar i portfolio har också varit bra. Det har inneburit en jämn arbetstakt under hela kursens gång. Nackdelen har varit ett betungande ”läs- och feedback-arbete” för seminarieledarna. Det är emellertid viktigt att redan tidigt i utbildningen ägna kraft och tid åt litteraturläsande, genreförståelse och textbearbetning. Många studenter har stort behov av att utveckla läs- och skrivkompetens. Generellt sett har dock denna årgång studenter haft en något bättre skrivkompetens, vilket kan bero på att det varit svårare att komma in på utbildningen.
Det har varit sårbart med få lärare. Framtida resursminskning (om intaget av studenter ytterligare minskas) leder till att kursresursen blir mindre vilket medför att inte lika många timmar kan läggas på studenttexter och att utveckla akademisk litteracitet. Studenter önskar snabbare feedback men rättningsperioden är tre veckor, vilket behövs när en lärare rättar 110 stycken texter på kursen (och parallellt 70 texter från en annan kurs, samtidigt som nya kurser startar upp i januari).
Lärandemål 6 (ett av de lokala målen) är något problematiskt eftersom språket i fritidshem bör
kännetecknas av ett informellt, vardagligt och avslappnat språkbruk (även om platsen och professionen även ska vara utmanande och bildande för barnen naturligtvis). Svenska som andraspråk är emellertid
ett mycket viktigt perspektiv och studenterna uppskattar de föreläsningar i kursen som handlar om detta. Dock är den föreläsare som haft ansvar för denna del nu doktorand på ett annat lärosäte. Det är sårbart när enskilda lärare bär en viss kompetens som kan vara svår att ersätta. Frågan är nu vem som tar över detta moment i kursen?
Litteraturen bör kollas över till nästa gång. En student önskar annan litteratur om literacy och flera studenter önskar att Magnus Perssons text Blåst? behålls i kursen. Den plockades bort som obligatorisk eftersom föregående årgång tyckte att den var alltför svår för att ha på termin 1. I kursen finns ett medvetet fokus på formaliahantering för att lägga en stabil grund inför kommande terminer. Detta kommer att behållas. Begreppsförståelse och begreppsdiskussion på seminarierna är ett bra tips från en student. Att följa upp Despinas föreläsningar med seminarier ska undersökas. En tanke är också att yrkesverksamma bjuds in för att hålla i föreläsningar och workshops. Digitalisering kan komma in tydligare, möjligen i form av workshops (exempelvis grundläggande programmering). Momentet kulturanalys bör bli examinerande.
