SV
SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 6.9.2017 COM(2017) 470 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Sjunde lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet
2 Inledning
Under den period som denna sjunde rapport omfattar1 har uttalandet från EU och Turkiet den 18 mars 20162 fortsatt att ha en viktig uppgift i att säkerställa att EU och Turkiet hanterar utmaningen med migrationen i östra Medelhavsområdet gemensamt och effektivt.
Även om antalet anländande per dag har ökat en aning jämfört med före sommaren, är antalet otillåtna gränspassager fortfarande lågt (i genomsnitt 93 per dag sedan den sjätte rapporten).
Antalet omkomna på Egeiska havet har också minskat påtagligt jämfört med tidigare. Antalet anländande via den grekisk-turkiska landgränsen är också fortsatt lågt.
Vidarebosättningen ökade stadigt och närmare 9 000 syrier har redan vidarebosatts från Turkiet till EU. Såväl projektgodkännande som utbetalningar inom faciliteten för flyktingar i Turkiet (nedan kallad faciliteten) har ökat. Av 3 miljarder euro för 2016–2017 har för närvarande avtal tecknats för 48 projekt till ett sammanlagt belopp av 1,664 miljarder euro (en ökning från 1,572 miljarder euro) och utbetalningar har gjorts för 838 miljoner euro (en ökning från 811 miljoner euro).
De brister som konstaterades i de föregående rapporterna finns dock fortfarande kvar. Det är särskilt antalet återvändande från de grekiska öarna till Turkiet som inte har förbättrats.
Antalet återvändande är fortfarande mycket lägre än antalet anländande, vilket ökar trycket på mottagningscentrumen på öarna.
På det politiska dialogmötet mellan EU och Turkiet den 25 juli 2017 bekräftade båda sidor sitt åtagande att genomföra uttalandet från EU och Turkiet.
EU håller fast vid sitt åtagande att fullfölja ett fullständigt och icke-diskriminerande genomförande av uttalandet från EU och Turkiet i alla dess aspekter och gentemot alla medlemsstater, i enlighet med Europeiska rådet den 22–23 juni 20173.
1. Nuläge
Sedan den sjätte rapporten har totalt 7 807 personer (9 juni 2017–31 augusti 2017) kommit från Turkiet till de grekiska öarna, vilket i genomsnitt motsvarar 93 personer per dag. Även om antalet anländande per dag är högre än före sommaren, är det fortfarande avsevärt lägre jämfört med månaden före uttalandet. Sedan uttalandet från EU och Turkiet har 113 personer registrerats döda eller saknade i Egeiska havet4. Under året före uttalandet rapporterades 1 150 personer döda eller saknade.
1 COM(2016) 231 final av den 20 april 2016, COM(2016) 349 final av den 15 juni 2016, COM(2016) 634 final av den 28 september 2016, COM(2016) 792 final av den 8 december 2016, COM(2017) 204 final av den 2 mars 2017 och COM(2017) 323 final av den 13 juni 2017 (den sjätte rapporten).
2 http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2016/03/18-eu-turkey-statement/
3 http://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/european-council/2017/06/22-23-euco-conclusions_pdf/
4 Enligt databasen för saknade migranter, Internationella organisationen för migration, perioden april 2016 till 4 september 2017.
3
[Uppgifter till och med 31 augusti 2017 för vecka 35]
Mottagandet av drygt tre miljoner flyktingar från Syrien5, Irak och andra länder har varit en fortsatt prioritering för de turkiska myndigheterna som har gjort en enorm insats med att säkerställa ett rimligt mottagande och rimliga levnadsvillkor.
Bättre samordning och samarbete
EU:s samordnare fortsätter det nära samarbetet med alla relevanta parter för att säkerställa den dagliga uppföljningen av uttalandet och den gemensamma handlingsplanen om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet6. Den gemensamma handlingsplanen bygger på att Grekland även fortsättningsvis anstränger sig för att genomföra den med operativt stöd från alla medlemsstater. Sedan den förra rapporten har kommissionen stöttat de grekiska myndigheterna med att samordna och förvalta säkerheten på öarna, förbättra mottagningscentrumen och levnadvillkoren på öarna, påskynda omplaceringen till särskilda anläggningar på fastlandet av migranter som hänvisats till den reguljära asylprocessen, inbegripet utsatta grupper, införa nödvändiga förfaranden för att kunna minska eftersläpningen i handläggningen av asylansökningar i andra instans genom att prioritera ansökningar från asylsökande som befinner sig på öarna och öka kapaciteten vid förvar inför avvisning på mottagningscentrumen på öarna för att på så sätt kunna öka antalet återvändande. Särskild prioritet har även fortsättningsvis inriktats på åtgärder för att skydda utsatta grupper på ett effektivt sätt, till exempel att upprepa behovet av att tillsätta barnskyddstjänstemän i mottagningscentrumen, inbegripet alla centrum som härbärgerar barn.
5 Enligt officiella turkiska uppgifter har Turkiet gett tillfälligt skydd åt 3 106 932 syrier fram till den 27 juli 2017.
6 COM(2016) 792 final av den 8 december 2016. Den gemensamma handlingsplanen godkändes av Europeiska rådet under dess möte i december 2016: http://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/european- council/2016/12/20161215-euco-conclusions-final_pdf/
0 2 500 5 000 7 500 10 000 12 500 15 000 17 500 20 000 22 500
Irreguljära gränspassager till sjöss till Grekland från Turkiet2016–2017 per vecka
18/3 –Uttalandet från EU och Turkiet
2016 2017
4
Om uttalandet från EU och Turkiet ska kunna genomföras effektivt krävs att alla medlemsstater anstränger sig för att skyndsamt tillgodose de behov som identifierats av Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska gräns- och kustbevakningen. Detta omfattar utstationeringar under tillräckligt långa tidsperioder och i linje med givna specifikationer, särskilt asylexperter på mottagningscentrumen på öarna, inbegripet experter på sårbarhetsanalys.
De brister som identifierats i tidigare rapporter har dock ännu inte åtgärdats fullt ut.
Den 4 september hade Europeiska stödkontoret för asylfrågor placerat ut 98 tolkar i Grekland och 96 experter från medlemsstaterna, varav alla placerats i mottagningscentrumen. Av dessa är 84 handläggare. Det innebär att det nu saknas 54 experter. Europeiska gräns- och kustbevakningen har placerat ut 888 tjänstemän i den gemensamma insatsen Poseidon. Av dessa arbetar sammanlagt 35 tjänstemän med stöd till återtagande inom ramen för uttalandet.
Det saknas nu 11 experter för september och 13 experter för oktober till återtagandeprogrammet i enlighet med uttalandet från EU och Turkiet.
Reserven med gästtjänstemän som utstationerats av medlemsstaterna och utbildats av Europol uppgår till 278 personer. De sätts in i roterande tremånaderspass i de fem grekiska och fyra italienska mottagningscentrumen där de utför sekundära säkerhetskontroller. Tio gästtjänstemän finns för närvarande på de grekiska mottagningscentrumen och två Europoltjänstemän är stationerade i EU:s regionala insatsstyrka i Pireus där de har samordningsuppgifter.
EU:s regionala insatsstyrka är ett viktigt samordningsforum som samordnar insatser till havs och på land och ser till att informationsflödet mellan nationella berörda parter och EU:s organ fungerar. Sedan april har de intensifierat satsningarna på övergripande frågor i mottagningscentrumen och har då också börjat bjuda in de grekiska myndigheterna att delta i dess möten varannan vecka.
Europeiska gräns- och kustbevakningen har fortsatt sitt samarbete med Nato och med den grekiska och den turkiska kustbevakningen. Den turkiska kustbevakningen fortsätter sin aktiva patrullering och förhindrande av avresor från Turkiet.
Informationsinitiativ
Efter de pågående projekten på Chios och Lesvos har informationsbås nyligen inrättats på Samos och Kos där migranter och asylsökande får information om sina rättigheter, skyldigheter och tillgängliga alternativ, bland annat om asyl och återvändande.
Kommissionen har uppmanat den grekiska mottagnings- och identifieringstjänsten att inrätta sådana informationsbås vid alla mottagningscentrum och framhållit vikten av detta.
Viktiga utmaningar och nästa steg
Medlemsstaterna ska snarast möjligt tillhandahålla den personal som efterfrågas av europeiska stödkontoret för asylfrågor och europeiska gräns- och kustbevakningen.
Insatserna för att genomföra åtgärderna i den gemensamma handlingsplanen om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet bör fortsätta.
5
2. Återsändande av alla nya irreguljära migranter från Grekland till Turkiet
Enligt uttalandet ska man återsända alla nya irreguljära migranter och asylsökande vars asylansökningar avvisats eller avslagits och som tagit sig från Turkiet till de grekiska öarna efter den 20 mars 2016. Dessa åtgärder genomförs i strikt överensstämmelse med EU-rättens och folkrättens krav och med full respekt för principen om non-refoulement7.
Lägesrapport
Sedan den senaste rapporten och till och med den 4 september har 97 personer som anlände till Grekland från Turkiet återsänts i enlighet med uttalandet från EU och Turkiet, däribland 11 syrier. Andra nationaliteter var algerier (30), pakistanier (27), bangladeshier (5), irakier (4), marockaner (3), kamerunare (2), haitier (2), iranier (2), nigerianer (2), senegaleser (2), libaneser (1), afghaner (1), egyptier (1), kongoleser (1), gambier (1), ivorianer (1) och zimbabwier (1). Det totala antalet migranter som återsänts till Turkiet efter uttalandet är 1 8968.
Antalet återvändande från de grekiska öarna till Turkiet är mycket lägre än antalet anländande, vilket ökar trycket på mottagningscentrumen på öarna. Detta beror på en eftersläpning i handläggningen av asylansökningar i andra instans på de grekiska öarna och på otillräcklig kapacitet i fråga om handläggning och förvar i samband med avvisande, framför allt på Chios och Samos. Kapaciteten för förvar inför avvisning har ökat på Lesvos och Kos.
Identifieringen och gripandet av migranter som fått avslag på sin asylansökan i andra instans kompliceras av bristen på uppdaterad information om boendetilldelning. Därför krävs det skyndsamt registrering av de migranter som befinner sig på officiella boenden på öarna, vilket ska följas upp med regelbunden tillsyn av migranterna och status för deras asylansökan.
Sedan den senaste rapporten har 372 migranter återvänt självmant till sina ursprungsländer från öarna (samt 929 från fastlandet) med hjälp av ekonomisk och/eller annan hjälp genom programmet för stöd till frivilligt återvändande och återanpassning. Detta innebär att 10 029 migranter har använt programmet sedan början av 2016. För att öka kapaciteten bör Grekland vidta åtgärder för att fullt ut använda och delta i EU-finansierade gemensamma program för återvändande (särskilt programmet för det europeiska nätverket för återanpassningsinstrument), genom att ha ett nära och aktivt samarbete med de främsta genomförandeorganen och till fullo utnyttja det stöd som finns tillgängligt. Den internationella organisationen för migration har fortsatt att vara permanent närvarande på öarna med mottagningscentrum, har stöttat programmet för stöd till frivilligt återvändande och återanpassning och gett information till enskilda.
Hittills har9 57 återvändande icke-syrier lämnat in ansökningar om internationellt skydd till de turkiska myndigheterna: två personer har beviljats flyktingstatus, 39 ansökningar handläggs
7 Alla som har anlänt till de grekiska öarna efter den 20 mars 2016 har rätt att söka asyl. Varje ansökan handläggs individuellt mot bakgrund av sökandens särskilda omständigheter, i enlighet med direktivet om asylförfaranden. Detta utesluter alla former av kollektiva utvisningar. De sökande har rätt att överklaga och rätt till effektiva rättsmedel om de får avslag på sin asylansökan. Både Grekland och Turkiet har vidtagit och tillämpar lämpliga rättsliga åtgärder för att garantera fullständig respekt för EU:s lagstiftning och folkrätten.
8 Sedan den 20 mars 2016 har 1 307 återvänt till Turkiet i enlighet med uttalandet från EU och Turkiet och 589 har återvänt i enlighet med det bilaterala protokollet mellan Grekland och Turkiet. De återvändande hade antingen fått avslag på sina asylansökningar (inklusive avslag efter överklagande), dragit tillbaka ansökan om internationellt skydd eller hade inte ansökt om asyl.
9 Enligt uppgifter från turkiska myndigheter.
6
fortfarande och nio personer har fått avslag10. 831 personer har återsänts till sina ursprungsländer. Fram till i dag har alla återsända syrier förregistrerats för tillfälligt skydd, med undantag för 16 personer som bestämt sig för att frivilligt återvända till Syrien. 19 syrier valde att stanna på förläggningen som tillhandahållits av de turkiska myndigheterna och 177 valde att bo utanför.
Juridiska åtgärder
När det gäller ärenden på de grekiska öarna uppgår det totala antalet överklaganden av asylmyndighetens 5 225 beslut om avslag i första instans om att bevilja prövning11 eller efter prövning i sak till 4 16012. För dessa 4 160 överklaganden har hittills 2 398 beslut fattats i andra instans (dvs. i 58 % av ärendena). Av de 556 överklagandebesluten om huruvida ansökan ska beviljas prövning har hittills 135 beslut i andra instans bekräftat beslutet i första instans om att neka prövning, medan 421 beslut i andra instans har ändrat beslutet i första instans om att neka prövning13. Vad gäller de 1 590 överklagandebesluten som prövats i sak har 1 560 beslut i andra instans bekräftat den första instansens beslut om avslag, medan man i 1714 fall har ändrat sådana avslag. Dessutom beviljades i 13 fall subsidiärt skydd. Under rapporteringsperioden avslutades 252 överklagandeärenden av andra orsaker än beslut om överklagandets sakförhållanden, t.ex. ärenden som stängts implicit eller uttryckligt och som inte öppnats igen.
Antalet15 överklagandekommittéer och rapportörer16 som hjälper till att sammanställa fakta i ärendena, sökandens argument och uppgifter om hans eller hennes ursprungsland har inte ändrats sedan förra rapporten. Den grekiska överklagandemyndigheten fortsätter att förbättra arbetsflödena, till exempel genom att förbättra prioriteringen av ärendena utifrån boendeförteckningar som den grekiska registrerings- och identifieringstjänsten tillhandahåller på öarna, eller genom att fortsätta införandet av ett planeringsverktyg för möten, vilket också kan underlätta möjligheten att specialisera kommittéerna per ursprungsland. Förutom att detta innebär att överklagandemyndigheten på så sätt får lämplig utrustning (dvs. kontorsmaterial och -utrustning) syftar genomförandet av dessa bestämmelser till att förbättra arbetet i överklagandekommittéerna och minska den tid som sökandena måste befinna sig på öarna i väntan på ett beslut i andra instans, dvs. bevilja internationellt skydd till behövande och leda irreguljära migranter till återvändandeförfarandet.
Trots dessa satsningar är överklagandekommittéerna fortfarande långsamma i beslutsfattandet (omkring 30 per vecka sedan den senaste rapporten). Hittills har de endast utfärdat 1 699 beslut inom ramen för uttalandet från EU och Turkiet, varav 132 om huruvida prövning ska
10 Dessutom har sju ansökningar klassificerats som ”övriga” (dragits tillbaka o.d.).
11 Den 27 augusti 2017 hade sammanlagt 25 364 asylansökningar lämnats in på de grekiska öarna sedan uttalandet. Av dessa 25 364 ansökningar har den grekiska asylmyndigheten fattat 24 048 beslut inom ramen för förfarandena på öarna sedan den 20 mars 2016, varav 17 992 om beviljande av prövning och 7 372 om prövning i sak.
12 Per den 27 augusti 2017.
13 Den totala siffran omfattar beslut i andra instans som ändrar beslut i första instans om nekad prövning och som beviljar flyktingstatus.
14 Siffran omfattar inte beslut i andra instans som beviljar flyktingstatus och som ändrar beslut om nekad prövning i första instans.
15 Tolv överklagandekommittéer hanterar för närvarande överklaganden av beslut i första instans från den grekiska asylmyndigheten. En överklagandekommitté ersätter dessutom andra kommittéer om de inte kan verka, t.ex. på grund av brist på majoritet av medlemmar.
16 Tio rapportörer anställda av överklagandemyndigheten och tolv rapportörer utstationerade till överklagandemyndigheten av europeiska stödkontoret för asylfrågor.
7
beviljas och 1 56717 efter prövning i sak. De grekiska myndigheterna inser hur viktigt och akut det är att öka överklagandekommittéernas beslutstakt och undersöker möjliga åtgärder.
Besluten i den grekiska högsta förvaltningsdomstolen i plenum i två mål den 10 mars 2017 om huruvida Turkiet kan anses vara ett säkert tredjeland för återsändande av två syriska asylsökande är fortfarande inte avgjort och inget datum har fastställts för avgörandet. Dessa asylsökande hade överklagat de beslut i andra instans som hade bekräftat den nekade prövningen av deras ärenden i första instans.
Operativa åtgärder
Enligt de grekiska myndigheterna finns det för närvarande 13 37218 migranter på öarna. Den officiella mottagningskapaciteten som de grekiska myndigheterna har gjort tillgänglig på mottagningscentrumen på öarna var 5 576 platser på mottagningscentrum som drivs av den grekiska mottagnings- och identifieringstjänsten och 228 platser för ensamkommande barn på boenden som drivs av det grekiska centrumet för social solidaritet, samt ytterligare 1 031 platser som gjorts tillgängliga med det EU-finansierade hyresprogram som FN:s flyktingkommissariat har genomfört19.
De grekiska myndigheterna har med kommissionens hjälp fortsatt arbetet med att förbättra förhållandena i mottagningscentrumen och på öarna genom att uppgradera anläggningarna och skapa effektivare förfarande.
Den grekiska mottagnings- och identifieringstjänsten har inlett satsningar för att sammanställa regelbundna förteckningar över boendetilldelningar för varje mottagningscentrum på öarna.
En process för datadelning av dessa förteckningar mellan den grekiska mottagnings- och identifieringstjänsten, den grekiska asylmyndigheten och överklagandekommittéerna har införts med stöd från kommissionen, vilket underlättar ansträngningarna att minska eftersläpningarna i asylbehandlingen i första och andra instans. Den grekiska mottagnings- och identifieringstjänsten måste nu se till att förteckningarna över boendetilldelning uppdateras regelbundet, inbegripet förteckningar som rör läger som drivs av kommunala myndigheter och det hyresprogram som FN:s flyktingkommissariat driver, och även fortsätta att regelbundet dela med sig av dessa förteckningar till de berörda myndigheterna.
För att öka återvändandet slutfördes i augusti byggandet av ett förvar inför avvisning på Kos och därmed ökade dess fulla kapacitet till 500 platser. Arbetet med området för förvar inför avvisning vid mottagningscentrumet på Lesvos har slutförts och centrumet för förvar har nått sin fulla kapacitet med 210 platser. På Samos har ett ministerbeslut om att sluta avtal om byggande av ett centrum för förvar inför avvisning undertecknats men arbetet har ännu inte inletts eftersom det avsedda området används som boende för migranter som snabbt måste
17 Bekräftade den första instansens beslut om avslag i 1 538 ärenden, ändrade beslutet i 17 ärenden och beviljade subsidiärt skydd i 12 ärenden.
18 Per den 3 september 2017. Eftersom det finns rapporter som ifrågasätter dessa siffror uppmanar kommissionen de grekiska myndigheterna att klargöra hur många migranter som finns på öarna och på mottagningscentrumen. Detta skulle underlätta planering och genomförande.
19 Uppgifter från Greklands nationella samordningscentrum för gränser, migration och asyl som har tagit över tillhandahållandet av uppgifter om mottagandet på öarna från den grekiska polisen. I rapporterna från det nationella samordningscentrumet för gränser, migration och asyl tas ingen hänsyn till kapaciteten i de läger som drivs av kommunerna och som tidigare ingick i den grekiska polisens rapporter, men de omfattar information om antalet platser för ensamkommande barn på boenden som drivs av det grekiska centrumet för social solidaritet.
8
överföras till en annan plats. På Chios har inga framsteg gjorts vad gäller att ta fram ett förvar inför avvisning, främst på grund av det lokala motståndet.
Den grekiska polisen har utarbetat evakueringsplaner för alla mottagningscentrumen och har lämnat dem till samordnarna på dessa. Säkerhetsövningar har organiserats på alla mottagningscentrum och lyckade evakueringsövningar har genomförts på Chios, Kos, Leros, Samos och Lesvos.
Dessa åtgärder är ändå inte tillräckliga för att hantera situationen på öarna och därför uppmanas de grekiska myndigheterna att vidta de åtgärder som krävs och som fastställdes redan i den förra rapporten. Särskilt tidsfristen för att lämna in en ansökan bör kortas i enlighet med artikel 6.2 i direktivet om asylförfaranden, där det föreskrivs att de grekiska myndigheterna ska se till att en person som gjort en asylansökan har en faktisk möjlighet att lämna in sin ansökan så snart som möjligt.
EU:s ekonomiska stöd till Grekland
Ytterligare framsteg har gjorts för att säkerställa en hållbarare strategi när det gäller att tillgodose behoven för migration under den successiva övergången från instrumentet för krisstöd inom unionen och katastrofbistånd inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet. I stället ska finansiering ske genom Greklands fleråriga nationella program inom ramen för de två sistnämnda fonderna. I enlighet med 2017 års ekonomiska planering för mottagningscentrum för Grekland har de grekiska myndigheterna vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa finansiering via de nationella programmen för tillhandahållande av mottagningstjänster på öarna och driften av boenden för ensamkommande barn.
Den 16 augusti 2017 gjordes en översyn av det nationella programmet för Grekland inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden för att förstärka de politiska prioriteringarna för integration och återvändande med ytterligare medel (28 miljoner euro).
Det innebär att Greklands nationella program inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet totalt tilldelas 537 miljoner euro för perioden 2014–2020. Dessutom har ett betydande nödbistånd på omkring 371,2 miljoner euro från asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet getts sedan 2015 för att hjälpa Grekland att förstärka sina mottagningscentrum och stärka landets migrations-, asyl- och gränsförvaltningskapacitet. Detta bistånd omfattar två bidrag som beviljades den 6 respektive 31 juli 2017 till FN:s flyktingkommissariat, till stöd för den grekiska regeringen och med fokus på de östra Egeiska öarna, för att tjänsterna skulle kunna tillhandahållas utan avbrott när verksamheten överfördes från nödbistånd till Greklands nationella program inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet.
Per den 4 september 2017 har man slutit avtal med 15 humanitära partnerorganisationer om 410,6 miljoner euro i krisstöd inom EU. Enligt 2017 års ekonomiska planering för mottagningscentrum för Grekland överförs prioriteringarna inom ramen för krisstöd inom EU nu successivt från läger till hyrda boenden (för upp till 30 000 personer) och till att utöka det flerfunktionella kontantprogrammet till att också omfatta livsmedel när omständigheterna så tillåter. Nödbiståndsprogrammet till integrering och boende lanserades i juli 2017 för att tillgodose dessa två prioriteringar. Det består av två kontrakt (värda 93,5 miljoner euro respektive 57,7 miljoner euro) med FN:s flyktingkommissariat, som redan genomför åtgärder med partnerorganisationer, och i samarbete med lokala myndigheter när det gäller hyrda
9
boenden. Det återstår 34,9 miljoner euro för ytterligare behov fram till årets slut. Inom ramen för detta har förhandlingar med humanitära partnerorganisationer om nya projekt och om ytterligare tilldelningar för pågående projekt avslutats.
Viktiga utmaningar och nästa steg
Påskynda handläggningen av asylansökningar och avsevärt öka antalet beslut per omprövningskommitté, prioritera överklaganden som lämnas in på öarna och öka antalet återvändande till Turkiet enligt uttalandet från EU och Turkiet.
Se till att tillräcklig kapacitet för mottagning och förvar inför avvisning finns på alla öar.
Garantera ett skyndsamt, effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av de EU-medel som finns tillgängliga för Greklands nationella program.
3. Vidarebosättning från Turkiet till EU enligt principen ”ett till ett”
Lägesrapport
Den 4 september uppgick det totala antalet syrier som vidarebosatts från Turkiet till EU enligt 1:1-överenskommelsen till 8 834 personer. Under rapporteringsperioden har 2 580 syrier vidarebosatts till 15 medlemsstater: Österrike, Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Portugal, Rumänien, Spanien, Sverige och Nederländerna20. Det totala antalet personer som godkänts och som väntar på vidarebosättning är för närvarande 1 831. Efter en liten minskning i antalet vidarebosättningsöverföringar per månad sedan toppen i maj 2017 behöver antalet vidarebosättningar ändå öka från de nuvarande nivåerna för att visa att det finns en alternativ laglig väg till EU för syriska flyktingar i Turkiet. Denna stadiga takt av vidarebosättningar måste upprätthållas för att tillgodose antalet på 25 000 åtaganden för 2017 som tidigare har rapporterats.
Medlemsländernas förberedelser för ytterligare vidarebosättningar fortsätter att gå framåt.
Detta gäller bland annat resor till Turkiet för att intervjua kandidater för vidarebosättning.
Under 2017 har de turkiska myndigheterna lämnat in nya kandidatlistor med över 23 500 personer till FN:s flyktingkommissariat.
Det är 13 medlemsstater som ännu inte har vidarebosatt personer från Turkiet21. Malta genomförde dock sitt urvalsbesök till Turkiet i juli, Cypern förväntas genomföra sin vidarebosättning under de närmaste veckorna, Kroatien har ökat sitt åtagande från 30 till 150 personer och har för avsikt att genomföra ett kontrollbesök i början av oktober. Slovenien har lämnat in en begäran till UNHCR om att vidarebosätta 60 personer inom ramen för uttalandet från EU och Turkiet.
Operativa åtgärder
Ett frågeformuläret har tagits fram av EU-delegationen i samarbete med medlemsstaterna och FN:s flyktingkommissariat för att ge syriska kandidater till vidarebosättning omfattande
20 Sedan den 4 april 2016 har dessutom Norge vidarebosatt 629 syrier från Turkiet.
21 Bulgarien, Cypern, Danmark, Grekland, Irland, Kroatien, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Storbritannien, Tjeckien och Ungern.
10
information om mottagande medlemsstater och det kommer snart att användas under intervjuerna med de syriska kandidaterna för att minska antalet avhopp.
Viktiga utmaningar och nästa steg
Upprätthålla lämplig takt för vidarebosättning.
4. Förhindra att nya vägar för irreguljär migration uppkommer till sjöss eller på land
Det finns inga tecken på att insatserna för att kontrollera migrationsströmmarna på den östra Medelhavsrutten har orsakat någon betydande omdirigering från Turkiet. Sedan den sjätte rapporten har det, trots att Turkiet har fortsatt insatserna Aegean Hope och Safe Med22, från den 9 juni till den 3 september anlänt 23 båtar till Italien från Turkiet med totalt 1 363 migranter, och två båtar till Cypern med totalt 228 syriska migranter.
Antalet upptäckta irreguljära gränspassager över Turkiets landgräns till Bulgarien och Grekland tycks i allmänhet ha förblivit lågt under de senaste sex månaderna. I genomsnitt har omkring tolv irreguljära gränspassager till Grekland och två till Bulgarien registrerats per dag.
Under det senaste kvartalet registrerades en ökning i antalet upptäckta passager längs gränsen mot Grekland, vilket ökade det dagliga genomsnittet till 18 för den perioden och det kräver fortsatt noggrann övervakning. Det finns för närvarande 87 tjänstemän ur den europeiska gräns- och kustbevakningen utstationerade vid gränsen mellan Bulgarien och Turkiet, och 20 stycken vid gränsen mellan Grekland och Turkiet.
5. Frivilligt humanitärt mottagandesystem
Förhandlingarna om operationella standardrutiner för det frivilliga humanitära mottagandesystemet med de deltagande staterna och med Turkiet går framåt och målet är att så snart som möjligt få en överenskommelse om dem. En snabb överenskommelse om standardrutinerna och ett beslut om att aktivera dem skulle sätta ny fart på genomförandet av uttalandet och ge syrierna ett tryggt och lagligt alternativ till irreguljär migration till EU.
6. Viseringsliberalisering
När det gäller genomförandet av färdplanen för viseringsliberalisering finns det fortfarande sju mål som måste uppfyllas såsom angetts i de tidigare rapporterna:
Utfärdande av biometriska resehandlingar som är helt kompatibla med EU:s standarder.
Antagande av åtgärden för förebyggande av korruption enligt färdplanen.
Avtal om operativt samarbete med Europol.
Översyn av lagstiftning och praxis när det gäller terrorism i linje med europeiska normer.
Anpassning av lagstiftningen om skydd av personuppgifter till EU:s normer.
Effektivt straffrättsligt samarbete med alla EU-medlemsstater.
Genomförande av alla bestämmelser i återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet, inbegripet bestämmelsen om tredjelandsmedborgare som träder i kraft den 1 oktober 2017.
22 I dessa insatser deltar 2 500 tjänstemän, 65 kustbevakningsfartyg, två räddningsbåtar, tio helikoptrar och tre flygplan. Enligt information från de turkiska myndigheterna har 9 531 irreguljära immigranter hittills gripits under 2017 inom ramen för insatsen Aegean Hope och 1 406 inom ramen för Safe-Med.
11
Kommissionen fortsätter att uppmuntra Turkiets ansträngningar att så snart som möjligt uppnå alla kvarstående mål i färdplanen för viseringsliberalisering. Kommissionen och Turkiet för en aktiv dialog för att finna lösningar när det gäller alla kvarstående mål, inbegripet de ändringar av lagstiftning och förfaranden som behövs.
7. Faciliteten för flyktingar i Turkiet
Sedan den sjätte rapporten har kommissionen skyndat på sina ansträngningar att ta sig an flyktingarnas och de turkiska värdsamhällenas mest akuta behov. Av de 2,9 miljarder euro som har tilldelats, har avtal undertecknats för 48 projekt till ett belopp av 1,664 miljarder euro (en ökning från 1,572 miljarder euro när den förra rapporten lades fram). Det totala belopp som betalats ut uppgår till 838 miljoner euro (en ökning från 811 miljoner euro) för både humanitärt och icke-humanitärt bistånd23.
Det senaste mötet i styrkommittén den 28 juni 2017 kom fram till att den finansiering som samordnas genom faciliteten fortsatt att ha en väsentlig direkt inverkan ute på fältet. De första övervakningsresultaten för facilitetens resultatram har lagts fram för styrkommittén24. Kommission har ett nära samarbete med de turkiska myndigheterna och andra partner för att säkerställa att avtal sluts före årets slut 2017 för de 1,4 miljarder som tilldelats och att de fortsätter att genomföras och utbetalas snabbt. Faciliteten uppmärksammar särskilt situationen vad gäller flyktingars mänskliga rättigheter och stöder särskilt kvinnor, barn och funktionshindrade personer.
För att bibehålla medvetenhet och acceptans har kommissionen fortsatt att skapa insyn på alla nivåer vad gäller facilitetens stöd till flyktingar och värdsamhällen. Turkiets bidrag till denna satsning, bland annat genom gemensamma initiativ, kommer att vara viktig.
Humanitärt bistånd
Tillhandahållandet av humanitärt bistånd inom ramen för faciliteten ökar stadigt25. 593 miljoner euro har kontrakterats genom 35 humanitära projekt med 19 samarbetspartner för att tillgodose grundläggande behov, skydd, utbildning, hälsa, mat och boende. Av de 593 miljoner euro som kontrakterats har 463 miljoner euro hittills betalats ut.
Antalet utsatta flyktingar som fått stöd via det sociala nödskyddsnätet har snabbt ökat till 860 000 personer26. Kommission har som mål att stödja 1,3 miljoner flyktingar via det sociala nödskyddsnätet fram till slutet av 2017. Även om det fortfarande finns kvar en del problem för att få tillgång till det sociala nödskyddsnätet, mest vad gäller registrering, samarbetar EU och Turkiet för att hitta lösningar så att alla utsatta flyktingar kan ansöka.
23 Medlen utbetalas i omgångar tills projekten är slutförda, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning. Som ett led i facilitetens utåtriktade verksamhet visar en interaktiv karta de olika projektens läge och förväntade resultat: http://ec.europa.eu/enlargement/news_corner/migration/index_en.htm.
24 Den 30 april 2017 (slutdatum för den första kvartalsrapporten för resultatramen) hade exempelvis 19 897 syriska flyktingar som studerar fått transport för att kunna gå i skola och 580 156 primärhälsovårdsbesök hade gjorts. En begäran om en andra kvartalsrapport har lämnats in.
25 Det humanitära biståndet inom faciliteten fortsätter att ges enligt EU-lagstiftningen om humanitärt bistånd och enligt principerna i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd.
26 Efter det att nya belopp och bredare urvalskriterier införts i juni kan familjer som är berättigade till stöd nu få 120 turkiska lira per person och månad, plus tillägg varje kvartal.
12
I juli gjordes den andra av de utbetalningar som görs varannan månad till flyktingfamiljer inom programmet för villkorade utbetalningar för utbildning. Utbetalningarna når nu över 72 000 mottagare och kommissionen förväntar sig att 230 000 barn direkt kan ta del av detta det största programmet någonsin för utbildning i nödsituationer.
Andra humanitära projekt pågår tillsammans med FN och andra partner på områden som rör primärvård, inbegripet fysisk rehabilitering och psykisk vård, informellt lärande och skydd.
Skyddsverksamheten inriktas främst på att hjälpa flyktingar med registrering och att hänvisa dem till rätt tjänster som tillhandahålls av de turkiska myndigheterna och icke-statliga organisationer.
Kommissionen arbetar tillsammans med partnerorganisationer för att sluta kontrakt inom ramen för 2017 års humanitära genomförandeplan för Turkiet i samarbete med de turkiska ministerierna. Bistånd för 714 miljoner euro inom ramen för den humanitära delen av faciliteten inriktas på fortsatt bistånd till en del av de mest utsatta flyktingarna i Turkiet och satsningar för att koppla samman dem med statliga tjänster. Här är det sociala nödskyddsnätet det främsta instrumentet för genomförandet27. De första avtalen förväntas bli undertecknade i september 2017.
Icke-humanitärt bistånd
Inom den icke-humanitära delen av faciliteten har kontrakt för 1,071 miljarder euro nu slutits och utbetalningar till partner har gjorts för 375 miljoner euro.
Den 15 juni 2017 undertecknades ett projekt värt 50 miljoner euro med Världsbanken för att öka tillgången till anställningar på kort och lång sikt för flyktingar och värdsamhällen, inbegripet finansiering av kontanter-mot-arbete och yrkes- och språkutbildning för 15 000 personer i tio provinser. Den 1 september 2017 undertecknades en förlängning av ett projekt värt 45 miljoner euro med KfW om att tillhandahålla över 40 monteringsfärdiga skolor som ska öppnas under det kommande skolåret, förutom avtalet om konstruktionen av permanenta skolbyggnader som redan undertecknats.
Fyra åtgärdsdokument (dvs. förslag till finansiering inom ramen för EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien) värda 131,5 miljoner, antogs efter mötet i den operativa styrelsen för EU:s regionala förvaltningsfond den 13 juni 2017. Tre förslag syftar till att förbättra tillgången till sjukvårdstjänster för syriska flyktingar, stärka de syriska flyktingarnas och värdsamhällenas motståndskraft samt höja den allmänna kompetensen hos icke-syriska flyktingar. Ett fjärde förslag fokuserar särskilt på att öka egenmakten för kvinnor och flickor och visar vilken vikt faciliteten lägger vid jämställdhet och mänskliga rättigheter i allmänhet.
Den 20 juli 2017 ändrades två särskilda åtgärder för att bättre passa flyktingars behov i Turkiet. Den särskilda åtgärden värd 1,415 miljarder euro från juli 2016 ändrades genom ett tillägg av 10 miljoner euro och ändrade mål som ska underlätta att sluta avtal för återstående projekt med internationella finansinstitut. Med anpassningen blir det möjligt att finansiera en ny sjukhusstruktur i Hatay som ska genomföras av Agence française de développement samt ovan nämnda monteringsfärdiga skolbyggnader. Genom en annan ändring som gjordes i den särskilda åtgärden värd 60 miljoner euro från april 2016 med det turkiska generaldirektoratet
27 Strategin bygger på följande tre huvudkomponenter: uppehälle och grundläggande behov, hälso- och sjukvård samt utbildning. Dessa komponenter stöds med övergripande skyddsverksamhet.
13
för migrationshantering breddades tillämpningsområdet för stöd till de turkiska myndigheterna i syfte att öka deras kapacitet att hantera, ta emot och hysa migranter som återvänder till Turkiet från EU-länder.
Sedan den senaste rapporten har EU vidtagit åtskilliga åtgärder för att lindra trycket som läggs på lokal infrastruktur och lokala tjänster. Sedan den första vårdcentralen i Kilis officiellt invigdes i maj har den redan uppvisat stora resultat. Ungefär 15 000 syriska patienter har undersökts där, däribland över 600 gravida kvinnor28. En ny vårdcentral för migranter ska invigas i Ankara i september 2017. Ytterligare projekt inom hälsovård och infrastruktur, främst med inriktning på vatten och sanitära anläggningar, håller för närvarande på att förberedas i de provinser som påverkas mest av krisen.
Viktiga utmaningar och nästa steg
Snabbt teckna avtal för alla återstående åtgärder inom ramen för särskilda åtgärder och den humanitära genomförandeplanen för 2017 och säkerställa att de genomförs effektivt i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.
8. Uppgradering av tullunionen
På det politiska dialogmötet mellan EU och Turkiet den 25 juli 2017 enades båda sidor om att moderniseringen av tullunionen fortfarande är en av de främsta prioriteringarna i relationerna mellan EU och Turkiet. Kommissionen uppmanar därför rådet att slutföra sitt arbete med kommissionens förslag om att inleda förhandlingar med Turkiet om förbättrade bilaterala former för handel29. Då ska man kunna inleda förhandlingar om ett viktigt avtal som, om det tillämpades i alla medlemsstater, skulle frigöra outnyttjad potential i handeln och i de ekonomiska relationerna mellan EU och Turkiet.
9. Anslutning
Inom ramen för anslutningsförhandlingarna har 16 kapitel hittills öppnats och ett av dessa har stängts provisoriskt. Inga möten ägde rum under rapporteringsperioden.
EU förväntar sig att Turkiet uppfyller högst möjligt ställda krav på demokrati, rättsstat och respekt för de grundläggande rättigheterna, inbegripet yttrandefrihet.
10. Humanitära förhållanden i Syrien
Den humanitära situationen i Syrien är fortfarande ytterst oroande, med 6,3 miljoner människor som drivits på flykt inom landet, många av dem flera gånger, och 13,5 miljoner som behöver akut bistånd. I FN:s humanitära appell för inre Syrien för 2017 har omkring 3,3 miljarder euro begärts, vilket för närvarande har finansierats till 35 %.
Våldet har enligt vad som rapporteras minskat i vissa områden sedan nedtrappningszoner skapades i Syrien, men situationen är fortfarande extremt svår vad gäller humanitära förhållanden och skydd för civila i många delar av landet. I nordvästra Syrien har militära operationer och strider mellan beväpnade grupper ägt rum under juli månad och orsakat
28 Maj 2017–juli 2017.
29 Kommissionen antog sitt förslag till förhandlingsdirektiv i december 2016.
14
dödsfall inom civilbefolkningen. Man tvingades tillfälligt upphöra med viss humanitär verksamhet och en viktig gränsövergång till Turkiet stängdes tillfälligt. Storskalig tvångsförflyttning rapporteras fortfarande från Raqqa30 liksom stora behov av hälsovård och brist på rent vatten, livsmedel och andra förnödenheter. Den humanitära situationen i områden som intagits av icke-statliga beväpnade grupper är fortfarande extremt oroande, med tanke på de stora behoven. Situationen verkar försämras även i sydöstra Syrien med ett ökat antal personer som drivits på flykt inom landet.
FN:s humanitära konvojer lyckades i juli nå några svårtillgängliga områden och den belägrade staden Nashabiyeh, men det är fortfarande en stor utmaning att nå de uppskattningsvis 4,5 miljoner människor som finns i svårtillgängliga områden, inbegripet 540 000 i belägrade områden. Hittills under 2017 har endast 13 % av mäniskorna i svårtillgängliga områden och 39 % i belägrade områden nåtts av FN:s bistånd. Humanitära aktörer har rapporterat ett antal hinder31 för att kunna ge humanitärt bistånd.
Gränsöverskridande bistånd blir allt viktigare. Det mesta av det gränsöverskridande biståndet kommer från Turkiet och Jordanien, som fortsätter att främja framkomligheten via alla potentiella rutter. EU stöder akuta gränsöverskridande insatser från Turkiet för att man genom humanitära partnerorganisationer ska kunna nå människor i norra Syrien och tillhandahålla mat, vatten, boende, sjukvård och skydd till de mest behövande. Omregistreringen av och regelverket för internationella organisationer i Turkiet verkar ha påverkat dessas kapacitet att utföra biståndsoperationer i Syrien.
Med tanke på det ihållande våldet och de enorma humanitära behoven fortsätter EU att uppmana alla parter att respektera sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt och se till att skyddet av civila har högsta prioritet från alla potentiella inträdespunkter, bland annat från Turkiet och Jordanien. Detta gäller också för konceptet med nedtrappningszoner i Syrien.
EU välkomnar alla insatser i detta sammanhang, förutsatt att internationell humanitär lagstiftning följs.
11. Slutsatser
Uttalandet från EU och Turkiet har fortsatt att ge konkreta resultat när det gäller att minska irreguljära och farliga överfarter, dödsfall i Egeiska havet och, inte minst, att ge praktiskt bistånd till syriska flyktingar och värdsamhällen i Turkiet inom ramen för faciliteten för flyktingar i Turkiet och genom vidarebosättning av syrier från Turkiet till Europa.
De pådrivande faktorerna för migration till Europa kvarstår dock och uttalandet från EU och Turkiet har därför en viktig uppgift när det gäller att säkerställa att utmaningen med migrationen i östra Medelhavsområdet hanteras effektivt och gemensamt av EU och Turkiet.
För att säkerställa att uttalandet från EU och Turkiet genomförs fullt ut och kontinuerligt, krävs fortsatta insatser och ett fast politiskt stöd från alla sidor.
30 Över 30 000 personer har tvångsförflyttats sedan 1 juli och över 200 000 sedan 1 april (enligt uppgifter från
FN:s katastrofbiståndskoordinator till FN:s säkerhetsråd
(https://www.un.org/press/en/2017/sc12932.doc.htm).
31 Det handlar exempelvis om bristen på administrativa godkännanden och passerhandlingar, osäkerhet och strider, godtyckliga restriktioner från beväpnade grupper, grupperingar som utpekats som terroristgrupper av FN:s säkerhetsråd och självutnämnda lokala myndigheter.
15
Avtal bör tecknas och projekten inom faciliteten genomföras i allt snabbare takt för att påskynda det konkreta stödet till syriska flyktingar och deras värdsamhällen i Turkiet.
Den nuvarande takten för och medlemsstaternas åtaganden om att vidarebosätta syriska flyktingar från Turkiet till Europa bör bibehållas och fortsätta. Detta kommer att underlättas ytterligare om man snabbt enas om det frivilliga humanitära mottagandesystemet och aktiverar det.
För att situationen på de grekiska öarna ska förbättras finns ett akut behov av ytterligare insatser från de grekiska myndigheterna, EU:s organ och medlemsstaterna för att förbättra kapaciteten för migrations- och asylhanteringen hos den grekiska förvaltningen och öka antalet återvändande till Turkiet bland personer som inte har rätt att stanna i Grekland, i fullständig överensstämmelse med EU:s regler och internationella regler.
Kommissionen kommer att fortsätta att föra arbetet framåt och regelbundet rapportera om de framsteg som görs.
