[s. 264]
~: 193 :~
R EGIST ER .
Africa. Mauritanerne därstädes äta stekta ekollon, 4.A.
Afwenbök, dess plantering och hwarjehanda nytta, 56. Tienlig til häckar, 56. och lef-wande gärdesgårdar, 131. hwar den planteras, 194. Insect-skråpukernes samlande därwid, 56. Löfwens nytta, 56.
Agaricus, hwad den är, och hwartil den tjenar, 42. 43. Fås af larkträn, 163.
Agnar, goda at förwara fruckt uti, 231.
Agricola, dess förslag om träplantering håller ej streck, 15. 261.
Al, sår och utwidgar sig sjelf, 73. Bör barkas när den fälles til werke, 172. Skadas af insecten Chrysomela, 251. och Chermers, 254. Friar ängar från mossa, 73. 176.
Dess öfriga nytta i hushållet och medicin, 73. följ.
Albark ger swart, röd och brunröd färg, 73. följ.
Algiverne hafwa närt sig på päron, 4.
Alichs Swenska Trägård, en bok, 261.
Alknoppar gifwa gott bläck, 74.
Alkärr kunna blifwa god äng, 73. Nödwändig försicktighet derwid, ib.
Alléer, dertil tjenar hwitbök, 56. apel, 59. runn, 97. linn, 76. lönn, 78. alm, 89. jolster, 119. sälg, 107. 108. pil, 116. gårtall, 148. buskiga trän, 165. Alléer förnöja, 21. 188.
Allöf, godt foder för får, 74. följ. öfrige nytta. Ib.191.
Alm, åtskilliga slag deraf, 87. Huru den planteras, ib. Tol wäl at flyttas, 88. 169. Lönar ganska wäl mödan, 87. Ger ymnig laka, 86. Dess nytta, 90. Dess stubbar tjenliga til fnöske, 90. Dess öfriga nytta i hushållet och medicin, 88. f. Hwad wid dess fällande til timmer och werke iackttagas bör, 172. Hyser insecten Chermes och Aphis, 254.
Almaska, tjenlig för saltpettersjudare, 89.
Almknoppar, goda mot swulster, 90.
Almlöf, blifwa god gödsel, 89. Hysa insecten Aphis, 254.
Allmogen betjenar sig af tall- och grankåda til ljus, 153. På Gottland, betäcker wäg-garne med idqwistar, 156.
Almrötter läka brutna ben, 90.
Almännings- och andra skogars förderf, 50.
Alqwistar, tjenlige för humlegårdar, 73.
Alrötter, tjenliga til swarfning, 74.
America, dess wildt wäxande trän, som låta plantera sig i Swerige, 33. f. Dess nio slags ekar, 33. f. Dess såckerlönn, 78. f. Der brukeligt läkemedel mot ormbett, 67.
*Sidhänvisningarna är till originalet, se därför sidnumren inom hakparentes överst på sidan.
Det förekommer dock bitvis skillnader mellan brödtext och fotnoter vad gäller hänvisning till källtexten, därför anges paginering både för brödtext och fotnoter, varav de senare anges inom parentes.
~: 194 :~
Huru linnbark der nyttjas, 76. Der wäxer röda enen, 161. Wilda plommon, 225.
Der förfärdigas båtar af castanieträd, 243.
Andetäppa förorsakas af nötter, 237. Medel derföre, 139.
Anmärkningar wid frucktträn, 185. Wid skogskötseln och träplanteringen, 1.
Antidotum mithridatis, dertil brukas walnötter, 234.
Apelkos, dess planterande och nytta, 239. Apelkos-plommon, 226.
Apelsinträn, 212.
Aphis, insect, finnes på winbärsbuskar, alm, fläder och flera trän, 252. Fördrifwes med andra insecter, 253.
Appel, för dess planterande ges belöning i England, 58. Hwar den bäst kan werkstäl-las, 57. Bör til timmer torkas med påsittande bark, 172. Genom ympning fås de bästa äppleträn, 59. 209. Af dess frukt prässas cyder, 57. 58. 59. Dess mistel tjenlig til fogel-lim, 40. Dess öfriga nytta i hushållet och medicine, 57. följ. 230. f. De bäste sorterne upräknas, 230. f. Se äppleträn.
Appel-blommor gifwa bien ymnig honung, 59.
Appelmust, se cyder, äpplen.
Appelrötter göra godt gagn i diken, 57. Skadas ej af mullwador, 59. Äro tjenliga för åtskilliga sjukdomar, 60.
Aprikoser, 226. 240.
Ask, huru den planteras och flyttes, 64. f. 169. Tol wäl at flyttas, 169. Bör barkas när hon fälles til timmer eller werke, 172. Hyser insecten Chermes, 254. Tiden at aftappa dess laka, 86. Dess mångfaldiga nytta, 65. Förlikning emellan ask och alm, 87. 90. Alm och walnöteträd, 65. 89.
Aska är god gödsel för trän, 23. 21. Enkannerligen mulbärsträdet, 218. Blandad med oljemoder friar persicos-träden från maskar, 240. Ekens utöder råttor, 40. Fås mycken och god af bök, 55. Askens, hwartil nyttig, 67. Almens tjenlig för saltpet-tersjudare, 89. Pilens fördrifwer liktornar, wårtor och hår, 118. Tallens ger de kla-raste glas, 148. Torfwens fördrifwer maskar från trän och wäxter, 250. En askans nytta, 159. Se potaska.
Askbark, deraf destilleres et hälsosamt watten eller decoct, 68. Dess öfrige nytta, ib.
Asklaka och saft, hwartil den tjenar, 67, 68.
Asklöf kunna ätas af wissa kreatur, 65. Deras medicinska nytta, 65. f.
Askrötter gå långt i jordens yttra yta, 68.
Asp, huru den lättast planteras, 69. f. Tol wäl at flyttas, ib. 169. Föröker sig otroligt, 69. 72. Wäxer af sig sjelf på swedjeland, 92. f. Bör barkas, när hon fälles til tim-mer och werke, 172. Tiden at aftappa dess laka, 86. Ger ganska mycket löf och godt foder, 71. 175. Ger bästa gärdsle och öfwermåttan lätt wirke, 71. 175. Dess öfriga nytta, 71. 72. 175.
Athenienserne hafwa närt sig af fikon, 4.
Aunants (J.) Anweisung zum Seiden-Bau, 219. 223.
Badqwastar, hwilka löf dertil brukas, 76.B.
Balsam af aspträdets knoppar, 72. Doct. Hiernes träbalsam recommenderas, 43.
~: 195 :~
Bark bör afskrapas af sjuka trän, 249. När den bör tagas af trän, som fällas til timmer och wirke, 172. Upätes af insecten dermestes, 252. Ekens, huru den nyttjas wid garfwerier, 40. 93. Tjenlig til brun färg, 41. Mot diarrhee, dysenterie och huggsår, 41. Hwitbökens til gul färg, 56. så ock apelns, 59. Häggens mot fårens wattusot, 62. Af askens distilleras et nyttigt wattn, 67. kraftigt mot binnikemasken, 174.
Aspens fördrifwer syrsor och tjenar til facklor, 72. Aspens och runnens brukas til boskapsfoder, 175. 178. Alens ger swart, röd och brunröd färg, och brukas wid garfwerierne, 73. 74. 93. Widbark färgar swart, 74. Almens tjenar til bröd, 89 och i medicine, 90. Fläderns har mångfaldig nytta, 126. Surtorns ger gul färg, 127.
Pilens bruklig för garfware, 120. Linnens tjenlig til bast, trå, etc., 76. f. Björkens tjenar til färg och wid garfwerierne, 93. f. Brakwedens gul, grön, röd färg, och medicin, 130. 131. Tallens, huru den aftages, då trädet nyttjas til tjärubränning, 138. 179. f. Brukas til bröd, swinkreaturs och hästars underhållande, 139. 183. Ätes af en wiss mask, 141. f. 183. Granens nyttig wid skintilredning, 153. Til taktäck-ning, 153. 184. Friar fiskeredskap från röta, 184. Med widebark bredes skinn, 120.
Enens ger hälsosamt thé, 159. God för colique, ib. Mulbärsträdets duglig til pap-per, och i ställe för lin och hampa, 222. Castanieträdets botar hwita flussen, 244.
Walnöteträdets gifwer brun färg, 234. Är god för kräkningar, ib. Winbärsbus-kans för kreaturens blodsot, 238. Oxelns brukas wid garfwerierne, 93.
Barrträn, 137.
Bast, af linn, huru det fås och tilredes, 76. Enens tjenligit til rep, 157.
Beck, fås af tall, 137.
Beckmans (H.) Versuchung von der Holz-Saat, 173.
Ben, swullna, medel derföre, 66. så ock för brutna, 90. 159.
Benwed, hwartil nyttig, 136. Bör til wirke torkas med påsittande bark, 172.
Berberis, se surtorn.
Bergwerk, huru stort förråd af kol och wed de kräfwa, 19.
Beteshagar, omkring dem bör appel planteras, 57. så ock sälg och pil, 109. 116. Se mulbete.
Bihang och Anmärkningar wid Fruckt-trän, hwilka höra til trägården, 185.
Bin, hämta ymnog honung af apeln, 59. Af sälgblomster, 109. Af jolster, 119. Skadas af almens blommor, 90. Medel för deras durklopp, ib.
Binnikemasken fördrifwes med björklaka,29. Med askwatten, 174. f.
Biskötseln, skånska, 188.
Bittermandlar, 241. följ.
Björk, huru den planteras, 92. Wäxer gemenligen af sig sjelf på swedjeland, 22. 92.
Huru den skiljer i anseende til godheten, 176. Ger tre slags masur, 176. Bär tre olika swampar, 177. Dess löf godt boskapsfoder, 178. Dess stubbar, tjenlige til fnöske, 177. Bör barkas när hon fälles til timmer och werke, 172. Skadas af åtskil-liga insecter, 251. f. Dess nytta i hushållet och medicinen, 94. följ. 177. f. Myrbjör-kens nytta, 136.
Björkbarkens nytta, 93.
Björkknoppar ätas af orrar, 94.
~: 196 :~
Björklaka, huru den aftappas, 29. f. 94. Univ. Med. 96. Deraf tilredes win, dricka och manna, 95. Ymnig, 86. Är ej altid lika ymnig, ib. Huru den förwaras, 96.
Förekommer maskar i ost, 94. Fördrifwer binnikemasken, 29. 174.
Björklöf äro godt foder för får, 93. Tjena til sallat, 93. Gifwa gul, grön och swart färg, 93.f. Skada ängen, 94. Nyttjas emot skörbjugg, 96. Tjena til sallat, 93.
Björknäfwer, 93.
Björkolja, hwartil nyttig, 94. 96.
Björkswampars nytta, 96. 177.
Björnbär gifwa godt win, 213.
Blanchenburgiske Forst-Reglementet, 12. Ordnung, ib.
Blemmor i ögonen, medel derföre, 129.
Blod bör slås på sjuka trän, 147.
Blodrensning af fläderknoppar, 126. Af gran, 151. Af enbark, 159. Af hallon, 238.
Blodsot, medel derföre af eklaka och ållon, 41. Af appeln, 60. Af askbark, 68. Af alm-bark, 90. Af fläderbär, 126. Af slånbär, 129. Af winbärsbuskans löf och alm-bark, 238.
Blodspottning botas med eklöf, 42. Med benwedslaka, 136. Med njupon, 134. Med persico-kåda, 240. f.
Blommor böra bårtplockas af unga trän, som bära för mycket, 258. Upätas af insec-ter, huru det förekommes, 250. följ. Apelns gifwa bin ymnig honung, 59. Häg-gens likna slån, 61. Almens skada bin, 90. Af näslans göres kammarduk, 66.
Och destilleras et hälsosamt watten, ib. Linnens tjenliga i medicine, 77. Jemwäl fläderns, 125. 126. Hårdwedens skadliga, 128. Så ock idens, 156. Persicoträdets ränsa gallan, 241. Slånbuskans häfwa inflammation i ögonen, 129. Hallonbus-kans goda för rosen och inflammationer, 138.
Blåbär laxera och förstoppa, 129. Gifwa godt win, 213.
Blålera förekommer trädens förruttnelse och förfriskar de sjuka, 171. Blandad med fin sand är hon beqwämlig til trägårds anläggning, 203.
Blånad förtages med asplaka, 72.
Bläck göres af ekäpplen, 41. Af alknoppar, 74.
Blödande stillas med dun och jolster, 119. Med ekswamp, 43.
Bomull fås af åtskilliga inhemska wäxter, 119.
Borande, trädens, se terebrerande.
Boskap, se kreatur.
Brakwed har margfallig nytta, 130.
Brand på träden, dess orsak, tekn och botemedel, 248. Se kallbrand.
Bref, som innehåller nyttige Anmärkningar, 174.
Brun färg af ekbark, 4. Af walnötter, 234.
Brunsvig Lüneburg, huru der sås granfrö, 150.
Bräder af bok, 55. Medel at förekomma sprickor på dem, ib.
Bränsle af bök, 54. f. Af hägg, 61. Af hassel, 121. Af al, 74. Af linn, 76. Af sälg, 107. Af lönn, 84. Af björk, 96. Af brakwed, 130. Af tall, 138. följ. 148. Af castanieträd, 244.
Brännsår läkas af bökolja, 55. Af fläderolja, 126. Af applen, 231.
Bräntorfs kännetecken, 16. f.