Äldre och inlärning av teknik

Äldre individer utgör ett segment som i nuläget måste konfrontera inlärningen och användningen av ny teknik eftersom digitaliserade tjänster fortsätter att öka. Åldern, osäkerhet och bristen på

användarupplevelse hindrar däremot äldre att lära sig att använda exempelvis internet och digitala tjänster. (Ramón-Jerónimo et al., 2013) En studie utförd av Boulton-Lewis et al. (2007) visar att skillnaden mellan inlärningen av ny teknik hos yngre målgrupper och äldre målgrupper främst beror på att äldre vuxna har andra förutsättningar gällande ny teknik. Äldre har förmågan att lära sig ny teknik men det tar längre tid för äldre individer än vad det gör för de yngre. Detta beror på att den äldre generationen inte är lika noggranna och har större risk att inte komma ihåg vad de har lärt sig eller gjort. Äldre människor kan som nämnt tidigare uppleva kortvarig minnesförlust och i en kombination med datorångest uppleva svårigheter med att komma ihåg de till synes ologiska steg som krävs för att driva datorn (Timmermann, 1998). För att kunna hantera tekniken måste användarna ha kompetens för att söka, navigera, sortera och filtrera information, något som hos äldre i viss mån saknas (Ramón-Jerónimo et al., 2013). Att komma ihåg instruktioner som att sätta på datorn, namnge och spara filer samt skriva ut dokument kan också vara svårt för vissa äldre vuxna (Nielsen, 2013). Användbarhetstester på användare över 65 år och uppåt utförda av Nielsen (2013) tyder också på att äldre personer upplever svårigheter med inlärningen och användning av internet och webbplatser. Äldre användare är 43 procent långsammare vid användning av internet och webbplatser än användare som är mellan 21 år och 55 år gamla. Till skillnad från den yngre målgruppen som slutför en uppgift på 5:28 minuter tar det 7:43 minuter för den äldre målgruppen att slutföra samma uppgift. Studien visar även att tiden det tar för en person att lösa en uppgift via internet ökar med 0.8 procent varje år från åldern 25 till 60 år. Dessutom är det endast en av tre

personer över 65 år som blir tilldelade en uppgift via internet som lyckas slutföra den.

Undersökningen betonar, bortsett från att den äldre generationen lär sig långsammare, att äldre ofta oroar sig för att göra fel eller inte känner att de klara av att lösa en uppgift som de blivit tilldelad vilket resulterar i att de ger upp snabbare. En annan studie om 65 år och äldre kunders erfarenheter av samt beteende och förhållande till internetbanker utförd av Mattila et al. (2003) visar att tidigare utbildning och inkomst också är utmärkande faktorer som påverkar hur anpassningsbara äldre användare är till att använda internetbank. Både Larsson (2016) och Boulton-Lewis et al. (2016) betonar att tidigare erfarenhet av användandet av internet och digitala tjänster också har en

betydande roll för inlärningen. Äldre som har tidigare erfarenheter och intresse för digital teknik har större möjligheter att enklare lära sig nya saker på internet och är mer digitalt aktiva. Äldre

användares hinder vid inlärning och interaktion med digitala banktjänster grundar sig också enligt Gatsou et al. (2017) i att användarna anser att de existerande internetbankerna är förvirrande. Detta resulterar i att de inte vet hur de ska komma igång utan något hjälpmedel. Dessa faktorer kan enligt Lenhart (2000) förändras om den äldre generationen får förstå sig på och lära sig tekniken genom en anpassad inlärning och därmed inse internets fördelar. Enligt Mattila et al. (2003) uppskattar äldre kunder hjälpsam personal som prioriterar deras behov och eftersom den äldre generationen ständigt ökar blir detta allt viktigare. Det är således väsentligt att ta reda på varför vissa individer är mer eller mindre anpassningsbara till användningen av internetbank på grund av kundernas förändrade behov. Äldre kunder som använder sig av internetbank väljer stundtals att inte fortsätta användandet då de upplever en besvikelse. Den upplevda besvikelsen beror till stor del på att de inte får

tillräckligt med utbildning för hur en internetbank fungerar. (Mattila et al., 2003)

Äldre upplever enligt Anderson och Perrin (2017) en bristande tillit för sin egen förmåga att lära sig att använda teknik på rätt sätt. Hand i hand med denna brist på förtroende för sin egen förmåga att använda digital teknik är det mer sannolikt att äldre vuxna, till skillnad från andra åldersgrupper, uppger att de behöver hjälpmedel som visar dem hur användandet av ny teknik går till. 77 procent av äldre vuxna upplever att de behöver hjälpmedel vad gäller användningen av ny teknik. Robey (u.å.) menar även att många äldre är intresserade av att lära sig teknik men anser inte att de kan hantera det och inte vet var de ska söka hjälp. Trots att äldre vuxna har svårigheter att anpassa dig till det tekniska samhället, är de mer digitalt anslutna till samhället än någonsin (Anderson & Perrin, 2017). I den digitala utvecklingen är det således viktigt att ha klyftan mellan den yngre och äldre generationen i åtanke. Detta eftersom yngre respektive äldre individer har olika lätt att lära sig, vilket innebär att företag och offentliga institutioner måste anpassa tjänster och lärandet för dessa

till de olika målgrupperna och främst till den äldre generationen. (Prensky, 2001) Om de inte får lärdomar och information om tillvägagångssätt kommer det också vara svårt att lära dem att använda internet (Nielsen, 2013).