Äldres behov i förhållande till dess fysiska och kognitiva begränsningar

Att individer blir äldre är oundvikligt och bortsett från fysiska förändringar genomgår även

människor kognitiva förändringar. Nedsatt syn, hörsel och motorik som fingerfärdighet är exempel på fysiska förändringar medan kognitiva förändringar innebär försämrat minne, uppmärksamhet samt tanke- och inlärningsförmåga. (Ahmad et al., 2014; Mattila, Karjaluoto & Pento, 2003)

Insamlad data från enkätundersökningen konstaterar att sex (60%) av respondenterna från

åldersgruppen 65 till 75 år respektive tio (47,6%) av respondenterna från åldersgruppen 76 till 90 år har någon eller några fysiska eller kognitiva nedsättningar.

5.2.1

Synnedsättningar

Ahmad et al. (2014) menar att synnedsättningar negativt kan inverka på hur äldre hanterar digitala tjänster såsom webbplatser. Resultaten presenterar däremot skilda åsikter vad gäller

synnedsättningar. Resultatet från den kvantitativa enkätundersökningen visar att merparten av de respondenter som har synnedsättningar trots allt betalar sina räkningar och fakturor via

internetbank. Resultatet från experimentet uppvisar däremot att några av respondenterna upplever svårigheter med att betala en faktura via internetbank på grund av synen. Respondent fyra och sex uppvisade exempelvis svårigheter i större grad vad gäller att slutföra en del av stegen i uppgifterna på grund av synnedsättning. Respondent fyra menar att det är svårt att se vad som står på skärmen och att hen är rädd för att göra fel och därmed hellre väntar och tittar på instruktionerna ytterligare en gång. Att respondenterna har svårigheter med att se vad som står på skärmen beror troligtvis på att bokstäverna på internetbanken inte är anpassade efter deras synnedsättningar. Detta bekräftas av respondent sex som nämner att texten på internetbanken är för liten. Ramón-Jerónimo et al. (2013) menar att kompetens för att navigera, sortera och filtrera information måste finnas för att kunna hantera teknik, men detta är något som delvis saknas hos äldre. Svårigheterna som dessa respondenter upplever när de ska navigera sig på internetbanken kan således möjligtvis bero på deras nedsatta syn, vilket resulterar i en osäkerhet. Detta är dessutom något som kan kopplas till Ahmad et al. (2014) och Nielsen (2013) som menar att fysiska och kognitiva nedsättningar kan försämra reaktionstiden hos de äldre. När reaktionstider försämras skapas i sin tur en känsla av osäkerhet och uppgifter utförs därför långsamt och försiktigt. Från resultaten av experimentet presenteras förutom tiden även hur många klick som gjordes av respondenterna för att slutföra de tilldelade uppgifterna. Respondent ett, två, och tre påvisade inte några särskilda svårigheter med att utföra uppgifterna medan respondent fyra, fem och sex påvisade vissa svårigheter. Respondent fyra översteg antalet steg med 14 klick och respondent fem översteg med nio klick. Detta på grund av osäkerhet och svårigheter med att se vad som står på skärmen. Respondent sex översteg inte antalet steg med några klick men uppvisade initialt långsamhet på grund av osäkerhet och rädsla, vilket ökade tiden det tog för respondenten att slutföra uppgifterna. Samtliga av dessa respondenters reaktionstider kan således ha ökat på grund av deras nedsättningar.

Enligt Gatsou et al. (2017) är bankers internettjänster inte lika anpassade för den äldre generationen som för den yngre generationen då de inte tar de äldres behov i beaktande, något som blir

problematiskt för äldre individer. Detta överensstämmer med resultatet då insamlad data visar att respondenterna har svårigheter som möjligtvis den yngre generationen inte hade haft svårigheter med. Förutom att synnedsättningar kan påverka reaktionstiden hos äldre kan den även påverka möjligheten att se skillnad på olika färger på exempelvis webbplatser, vilket också blir

problematiskt (Ahmad et al., 2014). Detta bekräftas av respondent fyra från experimentet som menar att de olika ljusen och färgerna i den simulerade internetbanken skapar svårigheter att se ordentligt. Vidare menar både Buxton (2007) och Gatsou et al. (2017) att om användarvänligheten inte är anpassad efter alla användares behov skapar detta barriärer som exempelvis hindrar äldre individer att använda webbplatser. Upplevda barriärer hos respondent fyra är således en indikation på att bankers internettjänster inte är anpassade efter alla användares behov. Hade internetbanken varit anpassad utefter sådana synnedsättningar hade respondentens användarupplevelse möjligtvis varit positiv.

5.2.2

Minnesstörningar och hörselnedsättningar

Utöver synnedsättningar påvisar resultatet från enkätundersökningen att minnesstörningar och åldersglömska också är något som förekommer hos respondenterna. I åldersgruppen med de respondenter som är mellan 76 till 90 år är det fyra (40%) av respondenterna som uppger att de har minnesstörningar. I åldersgruppen med de respondenter som är mellan 65 till 75 år är det däremot 19 (90,5%) av respondenterna som uppger att de inte har minnesstörningar. Detta överensstämmer med Ahmad et al. (2014) som nämner att kognitiva förmågor som minne- och tankeförmåga försämras när människor blir äldre. Respondenternas handlingar och uttalande från experimentet tyder dessutom på att minnesstörningar och åldersglömska existerar och påverkar förmågan att lösa de tilldelade uppgifterna. Som nämnt tidigare uppskattar merparten av respondenterna från

experimentet instruktionerna på papper i större utsträckning än videoinstruktionerna, även om de anser att videoinstruktionerna är lärorika. Anledningen till detta grundas i att några av

respondenterna nämner att de upplever svårigheter med att komma ihåg vad som visades och sades i videorna. På grund av detta upplever de pappersinstruktionerna som enklare då dessa går att ha bredvid sig och nyttja. Detta eftersom det är möjligt att återkomma till pappret för att se vilka steg som finns och ifall något steg missas. Detta kan kopplas till Timmermann (1998) som nämner att äldre individer inte är lika noggranna och riskerar då att inte minnas vad de har gjort eller lärt sig.

På grund av åldersglömska och minnesstörningar som kortvarig minnesförlust tar det längre tid för äldre individer att lära sig exempelvis ny teknik till skillnad från den yngre generationen.

Kombinationen av glömska och datorångest kan således möjligtvis leda till att respondenterna upplever uppgifter som inkluderar hantering av en dator ologiska eller svåra att komma ihåg. Respondent ett, två, fem och sex menar exempelvis att videoinstruktionerna är bra att se först men att pappersinstruktionerna är enklare att utgå ifrån då de kan titta på dessa under tiden som de olika stegen utförs.

Dessutom är respondents fem effektivitet och tillfredsställelse i förhållande till videoinstruktionerna låg på grund av hörselnedsättningen då respondenten inte hängde med och tappade koncentrationen. Detta bekräftas av Ahmad et al. (2014) som menar att hörselnedsättningar kan resultera i att

reaktionstiden hos äldre ökar vid utförandet av komplexa uppgifter eller vid uppgifter med många alternativ. Respondent fem uppger dessutom själv att hörselnedsättningen påverkar förmågan för hen att få hjälp av videoinstruktionerna. Att respondenten tappade koncentrationen grundar sig alltså i den nedsatta hörseln vilken i sin tur påverkade videorna att blir mer komplexa. Detta minskade möjligtvis hens intresse och motivation för att hänga med i videorna. Den mest optimala inlärningsmetoden för dessa respondenter skulle därför troligtvis vara pappersbaserade instruktioner då dessa är mer anpassade till deras nedsättningar.