Ämnesanalys som grund för slutprodukt

Här i ämnesanalysen fördjupar jag begreppen i den teoretiska referensramen, med fokus på rörelsen inverkan på lärandet. Via forskningsartiklar och övrig litteratur belyser jag mitt ämne. Den sedentära livsstilen håller på att ta ett hotfullt grepp om studerandes var-dag. Miljön i läroanstalter stimulerar inte alltid den enskilda studerande till aktivitet under skoldagen och i många fall erbjuder inte heller läroanstalten olika möjligheter till rörelse och aktivitet vilket vore till fördel för lärandet.

Min litteratursökning gör jag i databaserna PubMed, EBSCO och Google scholar och inom en tidsperiod från år 2007 – 2019. Sökord, i olika kombinationer, är learning, ado-lescents, young adult, school environment, movement, sedentary behavior. För kvalitets-säkring har jag använt mig av ”peer review” artiklar, vilket betyder att de är granskade av sakkunniga. För att kunna koppla den produkt jag utvecklar till teori fördjupar jag mig förutom i vetenskapliga artiklar till övrig relevant litteratur inom området. Främst till två böcker av äldre årgång (år 1997 och 2002) som används inom specialpedagogiken och vilka ger en bekräftelse på att rörelsens effekt på lärandet inte är något nytt påkommet även om det i takt med den sedentära livsstilen aktualiserats och lyfts fram i allt högre grad. I detta kapitel belyser jag därmed också olika teorier för rörelser och rörelsemönster som stöd för lärandet. Dessa utgör framöver en grund till de metoder jag utvecklar i min produkt.

Paul E. Dennison är en föregångare när det gäller praktisk användning av hjärnforskning och är fadern bakom Brain Gym®. Metoden Brain Gym® innebär att man integrerar hjär-nan och kroppen och den används runt om i världen i skolan för att underlätta inlärningen,

40

men även inom arbetslivet och idrotten och andra sammanhang för personlig utveckling.

Dennison grundar sina metoder på tre dimensioner vilket klargörs nedan:

1. Den laterala dimensionen. När kroppen utför korslaterala eller diagonala rörelser stimuleras hjärnhalvornas balans och samordningsförmåga. Genom att aktivera båda hjärnhalvorna samtidigt genom rörelse ökar tillgången till kreativitet. Det blir lättare att sätta ihop sammanhang, dra slutsatser och sänka sin stressnivå och därmed skapas en optimal inlärningsmiljö.

2. För det andra lyfter han fram centrering och organisation, vilket involverar rörel-ser mellan kroppens övre och nedre halva. Detta aktiverar mellanhjärnan det lim-biska systemet som bland annat har med våra känslor att göra.

3. Som tredje dimension poängterar Dennison fram och bak. Den har med förståelse och fokus att göra och involverar hjärnstammen.

När de tre dimensionerna arbetar tillsammans är systemet i balans för att kunna kommu-nicera, organisera och förstå saker på ett lättare sätt. Om det förekommer obalans, di-mensionerna är i konflikt med en annan försvåras inlärningsprocessen. (Wolmesjö 2002 s. 26 - 27)

Korslaterala rörelser är rörelser som korsar mittlinjen och mittfältet är det område där det vänstra och högra visuella fältet överlappas. Med korslaterala rörelser stimuleras även ögonens muskler, vilket är av stor betydelse för hur man lär sig. Den vänstra hjärnhemi-sfären är aktiv då den högra delen av kroppen används och den högra hemihjärnhemi-sfären är aktiv när den vänstra delen av kroppen används. Ett välkoordinerat samspel av båda ögonens muskler är en förutsättning för att de ska arbeta ihop och med korslaterala rörelser stim-uleras koordinationen av vänster och höger hjärnhalva, vilket är till fördel för lärandet.

(Wolmesjö 2002 s 27 - 28)

Enligt Wolmesjö (2002 s 28 - 29) behövs grovmotorik, tvådimensionellt seende och fin-koordination för läs- och skrivkunnighet. För att aktivera hela hjärnan behövs även rörel-ser som rotationer och rörelrörel-ser som aktiverar övre och undre delen av kroppen.

”Hjärnan räknar varje steg” (Hansen 2016 s. 230).

Människor har noterat att promenad har en speciell relation till kreativitet. Lärandepro-menader använde sig redan Aristoteles av då han 336 fKr. undervisade sina studenter

41

under promenader istället för sittande (Moilanen & Salakka 2016 s. 57). Redan år 1889 skrev filosof Friedrich Nietzsche “all truly great thoughts are conceived by walking”.

Promenad har effekt på kreativiteten direkt, dvs redan under promenaden men också kort därefter. Promenad inomhus och utomhus hade samma effekt på kreativiteten. Det fram-kom också att promenad gjorde människorna mer pratsamma, vilket fram-kom tydligare fram då man promenerade utomhus. (Oppezzo & Schwartz 2014) Enligt Wolmesjö (2002 s.

35) är promenader som metod för lärandet effektivt eftersom då man promenerar gör man diagonala rörelser som aktiverar och integrerar de båda hjärnhalvorna och påverkar där-med inlärningen positivt. Diagonala rörelser har också en förmåga att balansera och lugna ner kroppen vilket innebär att de kan återställa eller behålla förmågan att tänka klart.

Promenader kan också användas i direkt undervisningssyfte. Studerande får till exempel ett tema som de ska bearbeta och brainstorma kring eller ett problem som de ska lösa.

Studerande ger sig ut på en promenad, parvis eller i små grupper på 2 – 4 personer, inom ett överenskommet och avgränsat område. Läraren går runt bland studerande och upp-muntrar till diskussion. Efter promenaden träffas man igen i vid överenskommen plats för att fortsätta och gå igenom uppgiften. (Saaranen-Kauppinen et al 2018)

Balans- och koordinations rörelser stimulerar hörsel- och jämviktsorganen som i sin tur stimulerar hjärnan och underlättar sinnesflödet och lärandet. För att information ska nå hjärnan är rörelser, även mycket små, nödvändiga. När man sitter stilla är hjärncellerna understimulerade. Detta kan avhjälpas med att sitta på en luftkudde eller gymnastikboll.

(Wolmesjö 2002 s. 51). Lärande underlättas av koordinationsträning som stimulerar ba-lansorganet vilket är en koordinationsegenskap (Wolmesjö 2002 s. 66). Olika sinnesstäm-ningar som ilska, tvivel, spänning och rädsla skapar stress vilket i sin tur leder till sämre balans och kommunikation mellan hjärnhalvorna. Detta leder till sämre balans och fysisk koordination. (Wolmesjö 2002 s. 73)

Då skelettmuskulaturen är stram och stel är dess prestationsförmåga nedsatt. Det krävs större energiåtgång och nervmuskelkoordinationen är inte optimal. Hjärnan får inte heller då bästa möjliga kontakt med musklerna och kroppen. Musklernas rörlighet har betydelse för lärandet. (Wolmesjö 2002 s. 98) För att tänka klart och för koncentrationen är blod-cirkulationen till hjärnan i en central roll. Stramhet i nacken och skuldrans muskler för-sämrar blodcirkulationen till hjärnan och därmed också tankeverksamheten. Rörelsefrihet

42

i nack- och skulderpartiet underlättar också användningen av hörsel- och synsinnet i undervisningssituationer. Muskelbalansen kring höft- och bäckenpartiet är i central roll för individens koncentrations- och fokuseringsförmåga. Partiet stabiliserar och rör övre och nedre delen av kroppen samt höger och vänster kroppshalva likväl som bak- och framdimensionerna i kroppen. Styrka och rörlighet i kroppens mitt hjälper hjärnans att vara i balans. Vadmuskulaturen spänns vid stresstillstånd vilket inverkar negativt på fram- och bakintegrationen i hjärnan. Pannloben i hjärnan är involverad i förståelse och moto-riks kontroll. Med vadmuskeltöjningar kan det för individen bli lättare att uttrycka sig i tal och språk samt att läsa och skriva. (Wolmesjö 2002 s. 98)

Åberg et al (2009) konstaterar i artikeln ” Cardiovascular fitness is associated with cog-nition in young adulthood” att motion och god fysisk kondition främjar den kognitiva förmågan också i vuxen ålder. God aerobisk kondition var relaterat till intelligens vid 18 års åldern. De unga män som höjde sin kondition mellan 15 och 18 års ålder fick bättre resultat i intelligenstester i jämförelse med de vilkas kondition sjönk. Därutöver kom man fram till att god fysisk kondition förutspådde högre utbildningsnivå. Efter en undersök-ning på barn fastslog Mullender et al (2016) att fysiskt aktiverande lektioner förbättrade märkbart resultaten i matematik och rättskrivning. I stället för passivt stillasittande kan man med fysiska aktiviteter under lektionerna förbättra lärandet. I samma undersökning konstaterade man att fastän aktiverande lektioner och raster främjade lärandet hade inter-ventionen inte effekt på den fysiska konditionen eller funktionsförmågan.

Redan kortvarig fysisk aktivitet på två minuter inverkar på lärandet eftersom det boostar frigörandet av dopamin och serotonin vilka är viktiga transmittorsubstans i hjärnan med tanke på lärandet (Moilanen 2018). I artikeln ” Physical Fitness and Academic Achieve-ment in Third- and Fifth-Grade Students” framkom att muskelstyrka inte har visat sig vara associerad med akademisk prestation, varken hos barn eller hos ungdomar, men spe-ciellt den aerobiska kapaciteten har positiv inverkan (Castelli et al 2007). I föreläsningen

”hur kan motion främja inlärningen” betonar Wienecke (2018) att fysisk aktivitet mellan 10 – 20 minuter stimulerar lärandet. Måttlig intensitet är att föredra innan man ska lära sig något medan hög intensitet förbättrar lärandet efter att man lärt sig något nytt.

Slutprodukten stöds på forskning som bekräftar att rörelse och fysisk aktivitet har positiv inverkan på lärandet. Effekten är något varierande beroende på rörelsens varaktighet och

43

intensitet. Man synes vara överens om att avbrott i stillasittandet behövs för effektivare lärande. Avbrotten, rörelse, inverkar på hjärnans substans, struktur och funktion. Sam-manfattningsvis beror det på att blodcirkulationen och syretillförseln till hjärnan effekti-veras. En ökning av ämnet BDNF som stimulerar tillväxten av nervceller och ökar antalet nervförbindelser är ett faktum och dopaminproduktionen stiger. Det är frågan om att aktivera båda hjärnhalvorna och använda sina sinnen. Den indirekt effekten på lärandet belyses också av att det på långsikt ökar trivseln i klassrummet. En ökad trivsel leder i sin tur till bättre inlärningsmiljö och -atmosfär. Förutom effekten på inlärningen har rö-relse och fysisk aktivitet övriga hälsoeffekter som både har direkt och långtidseffekt. Rö-relse och motorisk aktivitet har en betydande roll i förhindrandet av uppkomsten av me-taboliska, respiratoriska och kardiovaskulära sjukdomar (De Giorgio et al 2018).

Även om jag inte hittat så mycket forskning kring ungdomar (16 - 18 år) belyser artiklarna behovet av fysik aktivitet för att hjärnan ska må bra i alla åldrar. Hjärnans utveckling är mest betydelsefull i barndomen men ännu i ungdomsåren likväl som i vuxenålder är hjärn-funktionen påverkningsbar. Med tanke på lärandet belyser flera artiklar och även förelä-sarna under seminariet i Sverige betydelsen av en helhetssyn där också kostens och söm-nens betydelse lyft fram som viktiga element för lärandet och trivseln i skolan.