Presentation av slutprodukt

Susanne Wolmesjös (2002) teorier är basen för slutprodukten. Teorierna korrelerar med allt övrigt forskningsmaterial jag bekantat mig med. Aktivering av båda hjärnhalvorna stimulans av de olika sinnena och ökad blodgenomströmning i kroppen är bevisligen fak-torer som inverkar positiv på lärandet. Varje rörelse presenteras här med en teori som bakgrund. Rörelsen beskrivs i ord och förtydligas med bilder. Som bilaga till detta arbete bifogas en sammanställning av rörelserna i Power Point format. Enskilda rörelser kan placeras med i lärarens presentation under lektionen och vid behov tas fram från Thesus.

Hur materialet kommer att användas inom Folkhälsan är inte ännu klart. Rörelserna har jag utarbetat på basen av egen erfarenhet och yrkeskompetens. Fokus ligger på rörelse hänvisande till bakomliggande teori. I något fall är det också frågan om kognitivt tän-kande. Varje teori har två alternativ för att erbjuda variationsmöjligheter. Som fysiotera-peut har jag vid utarbetandet av rörelse också haft en tanke på förbättrad kroppshållning

44

och muskelbalans men den huvudsakliga målsättningen kvarstår - rörelsens effekt på lä-randet. Vissa rörelser kan representera flera teorier, men valet av rörelse motiveras i samband med målsättningen därav.

Poängterar att övningarna är utarbetade att passa även studerande som är ovana att an-vända sin kropp och som kanske rentav har bristfällig kroppsuppfattning. Samtliga öv-ningar kan försvåras motoriskt vilket även innebär mera stimuli för de olika sinnena som aktiveras. Även för läraren ska tröskeln vara låg att involvera de studerande till mera rörelseaktivitet under lektionstid. Samtliga rörelser kan göras utan hjälpredskap vilket förenklar förverkligandet.

Sammanfattningsvis är fördelarna med pausgymnastik för den enskilda individen:

- Ger mera rörelse under studiedagen - Blodcirkulationen ökar i kroppen - Hjärnans funktion aktivers

- Koncentrationsförmågan blir bättre - Uppmärksamhetsnivån stiger - Musklernas funktion förbättras - Kroppshållningen justeras

45 6.2.1 Korslaterala rörelser

Korslaterala rörelser är rörelser som korsar mittlinjen och mittfältet är det område där det vänstra och högra visuella fältet överlappas. Med korslaterala rörelser stimuleras även ögonens muskler, vilket är av stor betydelse för inlärningen. Den vänstra hjärnhemisfären är aktiv då den högra delen av kroppen används och den högra hemisfären är aktiv när den vänstra delen av kroppen används. Ett välkoordinerat samspel av båda ögonens musk-ler är en förutsättning för att de ska arbeta ihop. (Wolmesjö 2002 s. 27)

Rörelse Ia:

Ställ dig upp och stå. Sträck armarna ut framför kroppen, så att handflatorna är riktade neråt, något under brösthöjd och förda i kors över varandra. Fingrarna är stäckta. Runda samtidigt övre delen av ryggen något. För armarna bakåt så att du böjer armbågarna och låter dem peka bakåt. Känn samtidigt att du sträcker i övre ryggen och dra ihop skulder-bladen ordentligt. Böj fingrarna till knuten näve. Upprepa 8 – 10 gånger.

Figur 10 Korslaterala rörelser, alternativ Ia Rörelse I b:

Gå korsvis på ställe med höga knä lyft. Vidrör höger knä med vänster hand och vänster knä med höger hand. Böj inte kroppen framåt utan lyft benet så högt att du når knät med handen. Gör övningen i olika tempo men var noggrann med att utföra den ordentligt.

Långsamt tempo kräver mera balans.

Figur 11 Korslaterala rörelser, alternativ Ib

46 6.2.2 Rörelse med rotation

Enligt Wolmesjö, 2002 s. 26 - 28, behövs det för att aktivera hela hjärnan rörelser som innehåller rotationer och rörelser som aktiverar övre och undre delen av kroppen. Detta stöds också av Dennisons andra dimension.

Rörelse II a:

Ställ dig med benen lite isär (grenstående) – för tyngden från ena benet till det andra (tyngdöverföring). Sträck motsatt hand snett till sidan så du känner att det vrider lätt i ryggen. Om tyngden förs till höger sträcker du vänster hand snett mot höger (tänk att du sträcker dig efter något). Utför minst 12 överföringar (6 per sida) i lugnt och jämn takt.

Figur 12 Rörelse med rotation, alternativ IIa

Rörelse II b:

Ställ dig upp och stå med benen lätt i sär och knäna svagt böjda. För vänster hand till höger knä och vrid lätt på kroppen samtidigt som du sträcker höger hand upp mot taket.

Låt gärna blicken följa upp mot höger hand. Ställ dig rak igen och för sedan höger hand på vänster knä, vrid kroppen något och för vänster hand upp mot taket och låt blicken följa. Upprepa 3 - 5 ggr / sida i lugn takt. Andas lugnt och djupt under hela övningens gång. Om det känns styvt, öka rörelsens omfång småningom.

Figur 13 Rörelse med rotation, alternativ II b

47 6.2.3 Rörelse för balans och koordination

Balans- och koordinations rörelser stimulerar hörsel- och jämviktsorganen som i sin tur stimulerar hjärnan och underlättar sinnesflödet och lärandet. För att information ska nå hjärnan är rörelser, även mycket små, nödvändiga. När man sitter stilla är hjärncellerna understimulerade. (Wolmesjö 2002 s. 51) Lärandet underlättas av koordinationsträning som stimulerar balansorganet (Wolmesjö 2002 s. 66).

Rörelse III a: Ställ dig upp och stå och känn att du står stabilt och bra. Böj dig långsamt framåt genom att böja knäna och kura lätt ihop dig samtidigt som du för armarna i kors under dig. Sträck dig upp och för armarna sidovägen i en stor både upp över huvudet. När händerna kommer upp lyfter du samtidigt vänster ben (knät mot bröstet) så högt du kan utan att mista kontrollen av utförandet. För armarna sidovägen ner och lägg samtidigt vänster fot tillbaka i golvet. Upprepa rörelsen och lyft följande gång höger ben upp.

Upprepa övningen 4 – 8 gånger sammanlagt.

Figur 14 Balans och koordination, alternativ IIIa Rörelse III b:

Ställ dig upp och stå. Ställ dig på vänster benet så att du lyfter upp det högra benet så högt det känns bekvämt och balanserat. Sträck vänster arm upp mot taket och pressa handen något bakåt medan du pressa höger hand bakåt från utgångsläget. Byt händernas läge samtidigt som du också byter fot du står på. Gör det långsamt och koncentrerat, upprepa 8 - 12 gånger. Andas lugnt och djup under hela rörelsens gång.

Figur 15 Balans och koordination, alternativ IIIb

48 6.2.4 Rörelse för att tänka klart

För att tänka klart och för koncentrationen är blodcirkulationen till hjärnan i en central roll. Stramhet i nacken och skuldrans muskler försämrar blodcirkulationen till hjärnan och därmed också tankeverksamheten. Rörelsefrihet i nack- och skulderpartiet underlättar också användningen av hörsel- och synsinnet i undervisningssituationer. (Wolmesjö 2002 s. 98)

Rörelse IV a: Lägg händerna lätt på axlarna och ”paddla” bakrevägen dvs för turvis ena armbågen bakåt – ner. Känn att du också vrider lite i övre ryggen. Utför 12 - 16 ”paddel-tag” (6 - 8 per sida)

Figur Tänka klart, alternativ IVa

Rörelse IV b:

Ställ dig upp och stå med fötterna i höftbredd, se till att du har tillräckligt med utrymme både framför och bakom dig. Pendla armarna i stora rörelse framåt och bakåt samtidigt som du böjer dig ner med ordentligt knäböj. Skjut baken tillräckligt bakåt då du böjer dig ner. Vill du variera kan du pendla armarna åt olika håll IVc – då en går fram kommer andra bak osv. Gör10 -15 pendlingar.

Figur 17 Tänka klart, alternativ IV b och c

49 6.2.5 Rörelse för rörlighet och stabilitet

Muskelbalansen kring höft- och bäckenpartiet är i central roll för individens koncentrat-ions- och fokuseringsförmåga. Partiet stabiliserar och rör övre och nedre delen av kroppen samt höger och vänster kroppshalva likväl som bak- och framdimensionerna i kroppen.

Styrka och rörlighet i kroppens mitt hjälper hjärnans att vara i balans. (Wolmesjö 2002 s.

98) Detta grundar sig på Dennsions tre dimensioner (Wolmesjö 2002 s. 26 - 27).

Rörelse V a: Stå i grenstående med händerna vid sidan av kroppen. Böj benen (tänk att du sätter dig ner på en stol). Sträck samtidigt fram armarna och korsa dem framför dig.

Sträck upp dig igen och knip ihop skinkorna ordentligt då du kommer upp (pressa höften lite framåt) och för samtidigt armarna bakåt med armbågarna lätt böjda (dra ihop skulder-bladen). Andas ut nere och in uppe då du sträcker på dig. Upprepa 5 - 8 gånger.

Aktiverar ben- och skinkmusklerna och musklerna mellan skulderbladen. Sträcker höften.

Figur 18 Rörlighet och stabilitet, alternativ Va, från sidan och framifrån sett

Rörelse V b: Sätt dig mera på vänster sida av stolen. Låt vänster ben hänga utanför kan-ten. För benet bak så du sträcker ut höfkan-ten. Håll 20 - 60 sekunder. Upprepa detta 2 – 4 gånger per sida.

Figur 19 Rörlighet och stabilitet, alternativ Vb

50 6.2.6 Vadmuskeltöjning

Vadmuskulaturen spänns vid stresstillstånd vilket inverkar negativt på fram- och bakin-tegrationen i hjärnan. Pannloben i hjärnan är involverad i förståelse och motorisk kontroll.

Med vadmuskeltöjningar kan det för individen bli lättare att uttrycka sig i tal och språk samt att läsa och skriva. (Wolmesjö 2002 s. 98)

Rörelse VI:

Ställ dig upp och stå. Stå med ena foten framför den andra med ett ganska stort steg. För tyngden mot det främre benet så knät på det benet är böjt. Pressa hälen på det bakre benet i golvet samtidigt som du sträcker det bakre benets höft. Låt tänja i vadmuskeln 20 - 60 sekunder och byt sedan ben. Upprepa 3 - 5 ggr per ben. Du kan också ta stöd från väggen.

Figur 20 Vadmuskeltöjning VI

51 6.2.7 Promenad

Diagonala rörelser har en förmåga att balansera och lugna ner kroppen vilket innebär att de kan återställa eller behålla förmågan att tänka klart (Wolmesjö 2002 s. 29). Att använda promenader som metod för lärandet har visat sig vara effektivt. När man promenerar gör man diagonala rörelser som aktiverar och integrerar de båda hjärnhalvorna och påverkar därmed inlärningen positivt. (Wolmesjö 2002, s. 35)

Rörelse VII:

Under lektionspasset tar man en paus från sittandet och promenerar antingen inom- eller utomhus. Bra att poängtera att händerna är fria längs kroppen så att de diagonala rörel-serna kommer fram. Ökar man takten kommer oftast medrörelrörel-serna mera spontant. Pro-menaden kan ske i individuellt, parvis, i små grupper eller alla tillsammans på ett begrän-sat område, till exempel skolgården eller korridoren och inom given tidsram. Antingen bara som en kort paus eller som direkt undervisning (diskussionspromenader). Det be-höver inte vara en lång promenad, redan några varv i korridoren gör gott.

Figur 21 Promenad VII

52