Förslag till utveckling och fortsatta studier

Att en paus under lektionen och rörelse integrerat i undervisningen påverkar positivt på koncentrationen har studerats främst i grundskolan, vilket belyses i min bakgrund och ämnesanalys. Däremot har forskningen under de senaste åren också börjat fokusera på åldersgruppen i gymnasie- och yrkesutbildningsnivån. Olika instanser och organisationer har därmed fått upp ögonen för vad konsekvenserna med den sedentära livsstilen har för individen, arbetsförmågan och samhället.

57

Att överlag få in mera rörelse under studiedagen kommer under de närmaste åren att väga tungt både inom forskning och praktiskt genomförande. Med facit på hand vet vi redan att vår samhällsutveckling mot mer sedentär livsstil och digitalisering också har sina ne-gativa följder för lärandet. Det är en utopi att tro att vi vänder den trenden. Många ung-domar är inte vana att röra på sig. Deras motorik har inte utvecklats i barndomen så att den skulle stöda lärandet. Klumpigheten och svårigheter att koordinera rörelser kan tränas upp, men det kräver upprepningar och tålamod av den studerande själv och av läraren.

Det gäller att skapa förutsättningar, en aktiv verksamhetskultur i läroanstalterna. Vi be-höver erbjuda möjligheter för fysisk aktivitet åt alla, inte minst för de som annars rör på sig väldigt lite. Enligt Drollette et al (2014) är det också just den gruppen som har den största nyttan av rörelse med tanke på lärandet. Yrkesstuderande sitter mycket under sin studiedag. Cirka 70 % anser det vara meningsfullt att erbjuda alternativa sätt att sitta och att utveckla läroanstaltens förhållanden så att de erbjuder ökad fysisk aktivitet (Studier i rörelse, 2019b).

Vidare forskning kommer troligen också att mera specifikt kunna definiera behovet och metoder av rörelse för effekten på lärandet. Nu vet vi att minska stillasittandet har en positiv effekt. Vi vet också att motion som höjer pulsen inverkar på hjärnfunktionen på ett mera stimulerande sätt än styrketräning och därmed också på lärandet. Efter att ha rört på sig fungerar hjärnan bättre speciellt vad gäller koncentration och uppmärksamhet – som indirekt inverkar på lärandet. Det ska bli intressant att följa med vilka slutsatser man inom de närmaste åren kan dra. Nu vet man att rörelse inverkar på lärandet via många olika faktorer, men kan man om något år ännu mer specificerat definiera exakt vilken rörelse och med vilken upprepning, belastning och frekvens som har en direkt inverkan på lärandet?

Programmet studier i rörelse är ett bevis på att man i Finland är en föregångare med denna satsning och att man på allvar vill förbättra medborgarnas hälsa och välbefinnande med hjälp av rörelse. Utbildnings- och kulturministeriet utbetalade läsåret 2019 – 2020 ut-vecklingsunderstöd på 2,8 miljoner euro. Programhelheten administreras av LIKES. För bidragsansökan 2020 – 2021 är den specifika målsättningen för understödet riktat till me-toder för att öka den fysiska aktiviteten för studerande som rör på sig extremt lite. (Li-ikkuva opiskelu 2019b)

58

Läroplanen för yrkesläroanstalter reformerades och trädde i kraft den 1.8.2018. I ex-amensgrunderna i många examensdelar inom de olika branscherna lyfter man fram det egna ansvaret för att upprätthålla sin arbetsförmåga. Som exempel kan nämnas ” följer självständigt och ändamålsenligt ergonomianvisningarna och upprätthåller sin arbetsför-måga på eget initiativ” vilket står nämnt för grundexamen inom restaurang- och catering-branschen i examendelen att arbeta inom restaurangverksamhet. Som ett annat exempel kan nämnas examensdelen grundläggningsarbeten för grundexamen inom byggnads-branschen där det står ”är motiverad att ha sunda livsstilsvanor samt självständigt upp-rätthålla och främja funktions- och arbetsförmågan”. (eGrunderna 2018) Hur väl beaktar vi detta i upplägget av undervisningen och hur noggrant beaktas det i bedömningen av den studerande?

Detta är en profilering av att integrera mera rörelse i undervisningen. En strävan till att förbättra inlärning, stärka deltagande, skapa en tätare gemenskap, öka studiemotivationen men samtidigt också lära den studerande att ta ansvar för sin egen hälsa och arbetsför-måga. Hur har man lyckats med integreringen? Finns det tillräcklig kunskap, finns det tid, finns det intresse och motivation att integrera rörelse i examensdelar på konkreta plan? Jag anser att vi ännu befinner oss i startgroparna för vad som komma skall. Det betyder att det finns mycket att arbeta för med att få in mera rörelse inom yrkesutbild-ningen till fördel för lärandet. Det kräver nytänk och små steg i rätt riktning där också ledningen i olika nivåer förbinder sig på riktigt.

Inom läroanstalterna behöver det finnas tillräckligt med resurser för att utveckla nya me-toder som stöder rörelse och lärandet. Såväl personalresurser som resurser att utveckla verksamhetsmiljön. ”Miljöer som är rika på sensorisk stimulans är nödvändiga för lä-randet” uttrycker sig neuroanatomen Marian Diamond (Hannaford 1997 s. 48). Finansie-ringen inom yrkesutbildningen har de senaste åren stramats åt och kraven på synliga re-sultat stiger. Detta gynnar inte nödvändigtvis studier i rörelsesatsningen som man samti-digt vill lyfta fram både nationellt och internationellt. Nuvarande undervisningsminister Li Andersson har förstått effekterna av detta och arbetar hårt för mera anslag till yrkesut-bildningens stödåtgärder och undervisning. (Undervisnings- och kulturministeriet 2019 b)

59

I svenskspråkiga läroanstalter ligger vi i underläget i jämförelse med våra finska kolleger.

Utarbetat material som underlättar lektionsplanering och integrering av mera rörelse samt hälsofrämjande beteende erbjuds i dagsläge på finska och det verkar som om utbudet bara ökar och ökar. Ett besök på t.ex Saku ry:s (https://www.sakury.net/) eller Smart Moves (https://www.smartmoves.fi/) hemsida ger en bekräftelse på det. Folkhälsans förbund har utarbetat korta pausgymnastikprogram som finns tillgängliga på https://vimeo.com/showcase/4658902 och utgör en utomordentlig källa för de svensk-språkiga läroanstalterna. Fokus på dessa program ligger mer på återhämtning och av-slappning och är inte direkt kopplade till effekten på lärandet. Till exempel ”aktiverare”,

”skarparen” och ”rogivaren” kan utan tvekan tillfredsställa också rörelsebehovet. Svensk-språkiga läroanstalterna har inte samma möjligheter att använda färdigt producerat och utformat hälsofrämjande material. Detta är en klar brist för den svenska yrkesutbild-ningen då vi arbetar för samma målsättning. Här behövs en satsning för jämlikt bemö-tande av såväl undervisande personal som studerande. Det behöver även finnas resurser för skapande av svenskspråkigt material som stöd för denna process. Resurser så att olika aktörer inom Svenskfinland tillsammans med läroanstalterna utveckla metoder och material som underlättar undervisningen och upplägget av det i de svenskspråkiga läro-anstalterna. Även lärarna behöver stöd och fortbildning i denna process. De studerande behöver tas med i planeringen och förverkligandet av en rörelseinriktad verksamhetskul-tur. Att få känna samhörighet förstärker effekten.

Jag har lärt mig mycket om rörelse och lärandet under min examensarbetsprocess och därmed också uppnått ett av det definierade syftet för detta arbete. Jag har blivit påmind om att redan korta aktiverande pauser och en liten dos rörelse småningom kan utvecklas till beroende rörelsemönster också för den enskilda studerande. Det har väckt mitt intresse att utveckla mina undervisningsmetoder på den fortsatta pedagogiska vägen. Det känns meningsfullt och har behöver jag fortbildning och bredare perspektiv.

Det kommer att vara utmanande att målmedvetet lägga om sina pedagogiska metoder till fördel för studerandes lärande. Däremot känner jag nu en stark motivation att steg för steg ta mig an denna utmaning. Jag vill därmed föregå med gott exempel och stöder mina kolleger som kanske ännu idag gärna följer den gamla trygga undervisningsmodellen med studerande ”stirrande” på tavlan. Jag är beredd på ett motstånd från många kolleger som febrilt arbetar för att gå igenom allt material de har inplanerat för kursen. Ett motstånd

60

som säkert också kan tära på min iver och motivation ibland. Många kolleger stöder fullt tanken och förverkligande av mera rörelse under skoldagen och bedriver redan nu i stor utsträckning en mer rörelseaktiv pedagogiskt arbetssätt. Även jag behöver ta lärdom av dem och inspireras av deras metoder. Forskningen visar att det inte är bort från undervis-ningen att ta en rörelsepaus utan rörelse bidrar med sina positiva effekter på lärandet.