Fysisk aktivitet och studieförmåga på andra stadiet

2 BAKGRUND

2.2 Tidigare forskning

2.2.1 Fysisk aktivitet och studieförmåga på andra stadiet

Stillasittandet ökar i dagens samhälle och studier visar att allt fler finländare är inaktiva under dagen med skadliga hälsoeffekter som följd. Att fysisk inaktivitet har konsekvenser för hälsan och välbefinnandet har redan länge varit känt och många ungdomar lever där-med i riskzonen att bli en tickande hälsobomb. Minimal fysisk aktivitet inverkar eventu-ellt också på hur man orkar på jobbet och hur produktiv man är. (Bailey et al. 2014).

På hösten 2018 utkom en av Undervisnings- och kulturministeriets undersökningsrap-portrapport som visar att en typisk finländare är vaken femton timmar om dygnet och tillbringar nio av timmarna i sittande eller liggande ställning. Bara en femtedel uppfyllde de dåvarande hälsomotionsrekommendationerna. I samma rapport framkom att ungdomar är stilla antingen sittande eller liggande i medeltal hälften av sin vakna tid. De rör på sig raskt knappt 2 timmar per dag och tiden för att vara stilla ökar med åldern. De som uppger sig röra på sig väldigt lite får sin betydande del av motionen under vardagen i skolan, medan den passiva livsstilen tar makten under veckoslut. (Husu et al 2018b)

Tuloskortti, 2018, är en sammanfattning av forskningresultat, koordinerad av LIKES på finländska barns och ungdomars motionsvanor i olika sammanhang. Ur rapporten fram-kommer att andelen yrkesstuderande som rör på sig lite utgör 39 %. Fördelningen visar att flickorna rör sig i medeltal mindre dvs 41% medan 37% av pojkarna lever en sedentär livsstil. Detta förtydligas i figur 2. Till sociala medier och spel använder 18 % av yrkes-studerande under 2 timmar per dag. 42% av gymnasieeleverna och 25 % av yrkesstu-derande idkar idrott eller motion under ledda former i veckan. Medan 40 % av gymnasi-eeleverna och 31 % av yrkesstuderande idrottar eller idkar motion på egen hand nästan dagligen. (LIKES 2018)

Figur 2 Andelen studerande som idkar lite fysisk aktivitet, (LIKES 2018)

Ur Institutet för hälsa och välfärds enkät Hälsa i skolan 2019 framkom att 23,2 % av de tillfrågade yrkesstuderande upplevde sitt hälsotillstånd medelmåttligt eller dåligt. Ande-len flickor var 32,6 % medan pojkarnas andel var 16,7%. AndeAnde-len studerande som upp-lever trötthet eller svaghet minst en gång i veckan är 41,5 % här med fördelningen flickor 61,1 % och pojkar 28,2 vilket förtydligas här nedan i figur 3, där man också kan se för-ändringen från 2017.

Figur 3, Andelen yrkesstuderande som upplever trötthet eller svaghet minst en gång i veckan (Institutet för hälsa och välfärd 2019)

Den alltmer sedentära livsstilen syns i yrkesutbildningens vardag med sannolik negativ effekt även längre fram i arbetslivet. Det är både på individ- som samhällelig nivå viktigt med åtgärder som förebygger arbetsohälsa. Nedan figur 4, belyser att andelen aktiva ung-domar är klart mindre i yrkesutbildningen än högstadiet. Bland yrkesstuderande rör 21 % på sig extremt lite, högst en timme en gång i veckan medan 24 % av dem rör på sig en timme per dag minst fem dagar i veckan. Den fysiska aktiviteten minskar med åldern.

(Studier i rörelse 2019b)

Arbetslivet belastar individen fysiskt och psykiskt beroende på bransch. I vissa branscher behövs stark fysisk kondition medan andra branscher kräver mer muskelbalans i bålen och en bra hållning i stående eller sittande ställning. (Smart Moves)

Figur 4, Motion bland unga yrkesstuderande, Studier i rörelse (2019b)

18 2.2.2 Rörelsens effekt på lärandet

I USA har man undersökt rörelsens inverkan på lärandet på möss. Enligt Sleiman et al (2016) har man kunnat konstatera att rörelse inverkar på substansen i hjärnan. De place-rade möss i burar som innehöll löphjul och en annan grupp med möss i burar som inte innehöll löphjul. Mössen med hjul sprang ofta eftersom möss gillar att springa. De andra mössen satt stilla. Efter en månad undersökte forskarna hjärnvävnaden i hippocampus(

ett område i hjärnan som spelar en stor roll för minnet och lärandet) från båda grupperna.

Man kontrollerade mängden BDNF (brain-derived neurotrophic factor) vilket är ett ämne som stimulerar tillväxten av nervceller och ökar antalet nervförbindelser i hjärnan. Nivå-erna var som väntat mycket högre i hjärnorna hos de möss som sprang. Genen som kodar för BDNF var mer aktiv hos löparmössen. Hos båda grupperna var genen delvis täckt av enzymet histone deacetylases som binder till genen. Hos de inaktiva mössen var genen nästan helt blockerad av dess enzymer. Därmed var det svårt för kroppen att slå på dessa gener och de inaktiva mössen pumpade därför ut små mängder BDNF. Hos löparna var blockaden dock inte lika effektiv, så meddelanden från den springande kroppen nådde fram och fick hjärnan att öka produktionen av BDNF.

Anders Hansen, författare till boken Hjärnstark och överläkare i psykiatri vid Sophiahem-met i Stockholm påpekar att hjärnan faktiskt verkar vara det organ i kroppen som föränd-ras och förstärks allra mest av att man är fysiskt aktiv. Han lyfter fram en studie där man undersökt hur minnescentret hippocampus påverkas av fysisk aktivitet som i detta fall betydde regelbundna promenader tre gånger i veckan, 45 minuter per gång, i ett års tid. I jämförelsen studerade man effekten av stretchövningar. Hippocampus hade växt med två procent hos de som promenerade regelbundet, medan stretchgruppens hippocampus hade krympt med 1,4 procent. I studien utfördes också test av minnet vilket också visade att promenadgruppens deltagare hade stärkt sitt minne. (Hansen, 2016 s. 14 - 15) Hansen påpekar vidare att den fysiska aktiviteten behöver vara på tillräckligt hög nivå. Pulsen behöver stiga till cirka 70 procent av maximal puls tre gånger i veckan 30 – 40 minuter per gång, för att ha maximal effekt på hjärnan. Han vill ändå framhålla att även om inte pulsen stiger så högt har det ändå en positiv effekt på hjärnan och poängterar att varje steg är viktigt. Enligt Hansen ökar koncentrationsförmågan samtidigt som man rör på sig eller en tid efter det. Effekten härav är något snabbare på barn än vuxna men han belyser

den fysiska aktivitetens positiva effekt på lärandet. På tankemässiga tester har barn pre-sterat bättre och varit mera koncentrerade efter att de gjort intensiv rörelse i 5 - 6 minuter.

(Hansen, 2016)

Forskningen fokuserar nu allt mer på vad inaktivitet har för effekt på hjärnan och hur konsekvenserna återspeglas i lärandet. Enligt Minna Huotilainen (2019) var 1990 talet genombrottens årtionde inom hjärnforskningen i USA då man upptäckte att nybildningen av nervceller var ett faktum. Man vet att redan lite rörelse har en positiv effekt på hälsan speciellt om man för övrigt lever en passiv livsstil (Kämppi et al 2019). Hur den fysiska aktiviteten och lärandet hör ihop är man inte ännu helt överens om. Fysisk aktivitet inver-kar på strukturen och funktionen i hjärnan men exakt hur och på vilket sätt effekterna påverkar lärandet är ännu inte helt klarlagt. (Haapala et al 2017 s. 8) Tack vare hög tek-nologi har man gjort stora framsteg inom hjärnforskningen. Minna Huotilainen förväntar sig i fortsättningen mycket av denna teknologi för att t e x kunna identifiera belastnings-faktorer under studiedagen för den enskilda studerande. På basen av resultaten kunde man på en mera individuell nivå fördela läroämnen på en för individen lämplig lärandetid-punkt. (Huotilainen 2019 s. 28)

De nyligen uppdaterad motionsrekommendationerna för 18 - 64 åringar i Finland tar också fasta på avbrott stillasittandet. Den beaktar mera än förut betydelsen av lätt rörelse, paus i stillavarandet och tillräcklig sömn. Uppdateringen av motionsrekommendationer för 13 - 18 åringar uppdateras 2020. (UKK institutet, 2019)

Den hälsoeffekt och effekt på lärandet rörelse och fysisk aktivitet kan bidra med har ef-fekter både på individ och samhällelig nivå. Även trivseln i läroinrättningen ökar då stu-derande orkar koncentrera sig bättre på studierna också under de perioder de har teore-tiska ämnen. (Saku ry)

3 SYFTE

Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur rörelse under studiedagen kan stöda lärandet för studerande på andra stadiets yrkesutbildning och att utarbeta olika alternativ för att framhäva de positiva effekter rörelse har för lärprocessen.

Forskningsfrågor:

1. Vilket slag av fysisk aktivitet under studiedagen är det centrala med tanke på lä-randet för ungdomar?

2. Med vilka rörelser kan man under lektionen aktivera studerande till fördel för lä-randet?

Innehållet i produkten kommer att vara förslag på rörelser som hjälper, stöder och moti-verar lärare att aktivt vara med i processen för att minska stillasittandet för studerande.

4 PRODUKTENS REFERENSRAM

I kapitlet beskrivs examensarbetes referensram. Begrepp som kommer att beskrivas är:

1. Fysisk aktivitet, rörelse och inaktivitet 2. Lärandet

3. Fysisk aktivitet och rörelse för lärprocessen.

Begreppen är väsentliga för hela arbetet och stöder det jag vill fördjupa mig i.

Fysisk aktivitet och inaktivitet kan ses som motsatser men båda begreppen är relevanta för stoffet i examensarbete. I diskussioner kring hälsobeteende och den fysiska inverkan på hälsan och välbefinnandet har man sedermera poängterat hur man kan bryta inaktivitet framom hur man kan öka den fysiska aktiviteten.

Lärandet är något jag behöver fokusera på eftersom det utgör en delkomponent i syftet med detta arbete. Lärandet är en ständig aktiv process som uppfattas på olika sätt och i diskussioner framkommer att en del ser lärandet som något separat från vardagens sysslor medan många uppfattar lärandet som fortgående i verksamhetsmiljön.

Fysisk aktivitet och rörelse för lärprocessen är det centrala begreppet för hela arbete. Vil-ken inverkan fysisk aktivitet och rörelse har för lärprocessen fördjupas i detta arbete. Lik-väl som med vilka rörelser man kan få en positiv inverkan på lärandet under skoldagen.

4.1 Fysisk aktivitet, rörelse och inaktivitet

Kriterier för fysisk aktivitet och rörelse är all verksamhet som överskrider energiförbruk-ningen i vila oberoende av verksamhetsmiljö, plats och målsättning (Suni et al 2014).

Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den energiförbrukning vi har i vila. Det betyder att man är fysiskt aktiv då man använder sina muskler och sin kropp på olika sätt, t e x då man ändrar ställning eller stiger upp och stå. Vardagsmotion utgör en viktig del av rörelse under dagen. Fysisk aktivitet med låg intensitet ökar inte märkbart pulsnivån eller andningsfrekvensen medan måttlig eller hög intensitet ger en märkbar ökning av puls- och andningsfrekvens. (Dohrn et al 2018)

Svenska Akademins ordlista (SAOL 2015) definierar ordet rörelse som ”förflyttning”.

Medan Svenska Akademins ordbok (SAOB 1962) definierar rörelse likt ”ett skeende som innebär någon form av (total eller partiell) lägesförändring t. ex förflyttning, svängande, rotation, vridning, skakning eller tillstånd som utmärkes av sådan handling”.

Otillräcklig fysisk aktivitet innebär att man inte uppnår den mängd fysisk aktivitet som rekommenderas för att ha hälsoeffekter (Dohrn et al 2018 s. 18). Inaktivitet definieras som sittande eller liggande aktiviteter i vaket tillstånd, som inte nämnvärt ökar energiför-brukningen utöver viloförenergiför-brukningen (Dohrn et al 2018 s. 12).

Dagens samhälle erbjuder på många olika sätt individen att bedriva en sedentär livsstil, dvs långvarigt stillavarande. Med sedentär livsstil avser man aktivitet i sittande eller lig-gande ställning som sker på en energinivå i vila eller strax där ovanför. Sedentär verk-samhet är till exempel sovandet och sittande arbete vid bildskärm eller framför televis-ionen. (Pate et al 2008)

Social- och hälsoministeriet utgav i juli 2015 nationella rekommendationer för att minska stillasittandet istället för tidigare uppmaning om att öka den fysiska aktiviteten. Instrukt-ionerna innehåller inte exakta timdirektiv utan uppmanar individen att minska det dagliga sittandet och stillavarandet med alla möjliga knep och ger också vinkar därom. (SHM 2015 s.11)

Vuxna tillbringar över sjuttiofem procent av sin vakna tid på stället, huvudsakligen sit-tande. Arbetet är fysiskt lätt och fritiden tillbringas mycket sittande, vilket förorsakar hälsorisker. Över nio timmar sittande per dag har direkt samband med fetma och för lite sömn. Inaktivitet är på många sätt en hälsorisk. (Husu et al 2018a s. 28 - 29)

I oktober 2019 uppdaterades de finska hälsomotionsrekommendationerna för 18 - 64 åringar. Bilden nedan, figur 5 (viikottainen liikkuminen suositus 18 – 64 vuotiaille), be-skriver att kärnan i rekommendationerna fortfarande är 2 timmar och 30 minuter rask eller 75 minuter ansträngande motion per vecka och därtill 2 gånger muskelstärkande träning.

Uppdateringen tar nu fasta på att all rörelse under dagen är till fördel för hälsan. (UKK institutet 2019)

Figur 5 Hälsomotionsrekommendationer, Ukk institutet ( 2019)

Då man utarbetat den uppdaterade versionen har man utgått från forskning från USA där man kunnat påvisa att även genom att lätt röra på sig uppnår man hälsoeffekter, spe-ciellt om man för övrigt är lite fysiskt aktiv. Korta avbrott, med rörelse så ofta som möj-ligt gör bra för att öka blodcirkulationen och väcka muskler och leder till liv. Den nya rekommendationen beaktar ännu starkare än förut välbefinnandet som en helhet och speciellt också sömnens betydelse för hälsan. (UKK institutet 2019)

4.2 Lärandet

Människan lär hela tiden – lärandet kan inte stoppas. Ur hjärnans synvinkel är lärandet något som försiggår då vi integrerar med omvärlden. I hjärnan och kroppen tar lärandet formen av kommunikation mellan nervceller. Alla impulser, allt som kommer in via våra sinnen, allt vi upplever är lärandet. Lärandet inleds redan i fosterstadiet då fostret regi-strerar ofta förekommande ord och uttryck. Effekten av upprepningar är för lärandet centralt. Känslor inverkar starkt på lärandet likväl som fysisk aktivitet eller passivitet.

(Huotilainen 2019 s. 49 - 58)

Ögon, öron, händer, fötter och hud förser hjärnan med information och utgör sensorer som förmedlar viktig information till lärandet. Vi är födda med olika preferenser för in-lärning. Någon lär sig bäst genom att se saker, en annan vill höra och några tycker om att prova saker. (Wolmesjö 2002 s. 41) Genom sinnen tas stimuli emot och en rörelse påbör-jas vilket gör att det skapas förlängningar på nervcellerna (dendriter) till andra nervceller.

Gruppen neuroner (nervceller) bildar kommunikationsmönster som i sin tur bildar banor.

Då dessa används bildas det huvudvägar genom vilka man lätt har tillgång till omvärlden och kan fungera i den. Ett faktum är att just detta är lärandet och tanke. (Hannaford 1997 s 17 - 18)

Lärandet styrs starkt av motivation, ett känslomässigt engagemang. För att tillgodose grundläggande behov är motivation likvärdigt för alla. I hjärnan finns också medfödd motivation för lärandet. Tidigare kunskap och intresse styr starkt vart vår uppmärksamhet koncentreras under dagen. Om ens uppmärksamhet inte är fokuserat på något når inte det man borde lära sig till det medvetna sinnet. När saken snurrar i sinnet, sammanfogas det till tidigare information och vid begrundande av sakens betydelse börjar det förflyttas till listan på saker som behöver minnas. Lärandet föds via samverkan av motivation, upp-märksamhet och minnet. (Huotilainen 2019 s. 58) Stress inverkar negativt på inlärnings-förmågan (Wolmesjö 2002 s. 79). Beröring är, förutom rörelse, ett viktigt element för hjärnstimulering och därmed även för lärandet. Att använda händer och kropp i form av beröring som ett komplement i undervisningen ökar nervtillväxtfaktorer i hjärnan med positiv effekt på lärandet. (Wolmesjö 2002 s. 40 - 41)

Dagens människor lever i mitten av ett enormt infoflöde. Inverkan därav beror på indivi-dens vakenhet. Vid trötthet försämras skärpan och redan en normal mängd stimulans kan försämra uppmärksamheten och därmed också lärandet. (Kokkonen 2019 s. 6)

Med hjälp av MRI (magnetundersökningsapparatur) kan man avläsa hjärnans struktur samt därmed även lärandet (Huotilainen 2019 s. 31). Information förflyttas till långtids-minnet på natten eller under tuppluren på dagen. Om man försöker få in för mycket in-formation på en gång lyckas det sällan. Lärandet behöver splittras på flera dagar. En tillräckligt lång och god nattsömn är en förutsättning för lärandet, inte enbart för att stoff flyttas till långtidsminnet utan också för vakenheten följande dag. En kort paus mitt i lärandet är också till hjälp. (Huotilainen 2019 s. 69) I hjärnan finns ingen punkt där kun-skap är beläget och inte heller något direkt tomrum dit ny information kan lagras. Allt vi vet, kommer i håg och kan finns utspritt runt om i hjärnan i ett komplicerat nätverk. Som hjärnans minnescenter nämns ofta hippokampus som fungerar som en logistik central.

(Huotilainen 2019 s. 102 - 103)

För lärandet, så att information överförs till långtidsminnet, behöver hjärnan tillräcklig mängd dopamin vilket är en av de viktigaste signalsubstans i centrala nervsystemet (Hu-otilainen 2019 s. 82). Fysisk aktivitet och rörelse stimulerar dopaminutsöndringen i hjär-nan (Sandström & Ahonen 2011 s. 146). Är dopamintillgängligheten inte tillräcklig in-verkar det på individens förmåga att lära sig eftersom följderna av otillräcklig dopamin-tillgång betyder att

1. Koncentrationsförmågan är dålig och individen upplevs ofta störande 2. Belöningssystemet i hjärnan rubbas och glädjen för lärandet är borta 3. Kvaliteten på sömnen försämras vilket har en direkt effekt på lärandet.

(Huotilainen 2019 s. 82)

Enligt Illeris (2006a) har lärandet tre dimensioner. Han har utvecklat en modell för läran-deprocessen, figur 6, och benämner dem som innehåll (lärande objekt), drivkraft (moti-vation) och samspel (lärare-elev / elev – elev / elev/lärare – omvärlden). Illeris kallar sin modell konstrutivistisk och belyser betydelsen av både individuella och sociala faktorer för lärandet. Lärandet är en individuell process men alla tre dimensioner behöver beaktas

för att uppnå tillräcklig förståelse. Även samspelet mellan de olika faktorerna är av bety-delse vilket triangelmodellen och pilarna i båda riktningarna belyser.

Figur 6 Illeris lärandemodell. Upphovsrätt Studentlitteratur och Knud Illeris (2006b)

Lärandeprocessen är en mångcyklisk process till vilken hör bland annat känslor, motivat-ion och olika sociala aspekter. Känslan av samhörighet förstärker lärandet. Med lärandet menar man rätt bestående, på erfarenhet, grundade förändringar i individens kunskap, förmåga och färdighet samt via en samverkan av dessa en effekt på själva handlandet.

(Moilanen & Salakka 2016 s. 44)

4.3 Fysisk aktivitet och rörelse för lärprocessen

Den fysiska aktivitetens roll i lärandet är mycket viktig poängterar Minna Huotilainen i sin bok, Näin aivot oppivat. Hur rörelse och lärandet hör ihop, vad det egentligen grundar sig på är för tillfället ett intressant forskningsområde. Lärandet har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Ännu för några årtionden sedan var lärandet rörligt och konkret, upplevelserikt och engagerande då lärandet gick från generation till generation. Då bond-sonen lärde sig av sin far var görandet hela tiden nära och motivationen var lätt att upp-rätthålla eftersom det aldrig ifrågasattes varför man gjorde på det ena eller det andra sättet.

(Huotilainen 2019 s. 51) Människan är ett vanedjur. Det är bra att skapa ramar dit göran-det automatiskt stöds säger Huotilainen. Hon förtydligar göran-det med att då något känns hopp-löst att lära sig i skolan gör man något fysisk, t. ex. 3 benpressar eller några armhävningar.

Då man upplever samma situation i hemmiljön, då man försöker lära sig något som känns svårt, tar man till den fysiska aktiviteten. Man har skapat ett behov att röra på sig då något låser sig. (Huotilainen 2019 s. 19)

Att intellektuell aktivitet kan existera avskilt från vår kropp är en uppfattning som fått ge vika för de nutida hjärnforsningsresultaten. Tänkandet och lärandet finns inte bara i hu-vudet emedan kroppen spelar en integrerad roll i alla våra intellektuella processer från första ögonblicket till ålderdomen. Det är kroppens sinnen som förser hjärnan med in-formation och våra rörelser som uttrycker kunskap och underlättar större kognitiva funkt-ioner. (Hannaford 1997 s.11 - 12) Träning och motorisk färdighet utvecklar tankeför-mågan hos barn. Forskning visar att barn som har bra motorisk färdighet också har bra förmåga att lära sig kognitiva uppgifter. Man vill särskilja motorisk träning till en egen teori och övrigt lärande till en annan. Med tanke på hjärnan är lärandet av skicklighet och övrigt lärande mycket nära varandra till och med samma sak. (Huotilainen 2019 s. 65)

Enligt Hillman et al (2008) i artikeln ” Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition” kan rörelsens positiva effekt på lärandet också förmedlas via den motoriska utvecklingen och de motoriska färdigheterna. De motoriska och kognitiva fär-digheterna utvecklas parallellt och samma mekanismer i centrala nervsystemet ansvarar för deras kontroll. Speciellt den aeroba aktiviteten har en positiv effekt på hjärnfunktionen både på molekylär och cellulär nivå i alla åldrar. Oklart är ännu vilka de effektivaste kombinationerna av intensitet, frekvens och belastning av fysisk aktivitet är för att effek-tivera specifikt de kognitiva funktionerna.

Då man bygger upp färdigheter som till exempel skrivning, teckning och att röra sig i dans eller idrott använder man musklerna i kroppen vilket innebär att neuromuskulära banor bildas likväl som deras förbindelse med kognitiva banor. Det aktiva muskulära ut-trycket för lärandet är en viktig faktor i denna inlärning. Lillhjärnan kontrollerar rörelse och balans och har även till uppgift att samordna aktiviteter i olika muskler till en sam-verkad rörelse. De neurala förbindelserna mellan motoriska cortex och området för for-mellt tänkande i pannloben understryker vikten av rörelse för tankebearbetning. Då man får nya idéer vill man gärna diskutera, skriva eller rita dem, vilket visar att dessa färdig-heter är direkt förknippade med färdigheten att tänka. (Hannaford 1997 s. 89 - 91)

Minna Huotilainen (2019 s. 77 - 79) lyfter i sin bok fram en forskning på hur rörelse inverkar på hjärnan och därmed på lärandet. Forskningen är utförd på råttor eftersom dy-lika möjligheter av denna sorts forskning inte kan ske på människan. En grupp råttor löpte i löphjul och en annan grupp idkade konditionssalsträning i form av att de klättrade på klätterväggar med tyngder på ryggen. Nybildade nervceller upptäcktes på de löpande

In document RÖRELSENS EFFEKT PÅ LÄRANDET (Page 15-0)