RÖRELSENS EFFEKT PÅ LÄRANDET

(1)

Förnamn Efternamn

RÖRELSENS EFFEKT PÅ LÄRANDET

Verksamhetsinriktat arbete för andra stadiets yrkesutbildning

Hanna Andersson

Examensarbete

Fysioterapi

2020

(2)

2 EXAMENSARBETE

Arcada

Utbildningsprogram: Fysioterapi Identifikationsnummer: 7470

Författare: Hanna Andersson

Arbetets namn: Rörelsens effekt på lärandet

Verksamhetsinriktat arbete för andra stadiets yrkesutbildning

Handledare (Arcada): Maria Forss Uppdragsgivare:

Sammandrag:

Syftet med arbete är att få en djupare förståelse för hur rörelse under studiedagen kan stöda lärandet för studerande samt att utarbeta olika alternativ för att framhäva de positiva effekter rörelse har för lärprocessen. Det är ett verksamhetsinriktat arbete med huvudsyfte att utveckla en produkt vars innehåll är förslag på rörelser för att hjälpa, stöda och moti- vera lärare att aktivt vara med i processen för att minska stillasittandet för studerande på andra stadiet yrkesutbildningsnivå. En dialog med Folkhälsans förbund har förekommit eftersom detta arbete är i linje med deras filosofi. Metoden för arbetsprocessen baseras på den av Silius -Ahonen & Haldin nämnda metod med handlingsplan, ämnesanalys och formanalys. Den teoretisk referensramen är a) fysisk aktivitet, rörelse och inaktivitet, b) lärandet och c) fysisk aktivitet och rörelse för lärprocessen. Forskningsfrågorna är: 1.

Vilket slag av fysisk aktivitet under studiedagen är det centrala med tanke på lärandet för ungdomar? 2. Med vilka rörelser kan man under lektionen aktivera studerande till fördel för lärandet? Som litteratur för att besvara forskningsfrågorna och utarbeta produkten har i huvudsak använts vetenskapliga artiklar via elektronisk litteratursökning i databaser, Liikunta & Tiede tidningen, böckerna Hjärnstark (Hansen 2016), Näin aivot oppivat (Hu- otilainen 2019), samt Smarta rörelser (Wolmesjö 2002) och Lär med hela kroppen ( Hannaford 1997). Målsättningen med produkten är att gynna studieförmågan och stude- randehälsan i andra stadiet utbildning, vara lätt tillgänglig och utarbetad så att den kan användas som en naturlig del av teoriundervisningen och kunna användas av personer som inte är specialister inom ”rörelse som avbryter långvarigt sittande” samt fungera som verktyg för att underlätta lärarens lektionsplanering. Resultatet av arbetet är en produkt, Power Point presentation, där jag sammanställt pausgymnastik liknande fysiska rörelser.

Varje rörelse baserar sig på en teori om effekten på lärandet. Foto förtydligar rörelserna, vilka jag har utarbetat på basen av egen erfarenhet och yrkeskompetens.

Nyckelord: Stillasittandet, sedentär livsstil, lärande, rörelse, fysisk aktivitet,pausgymnastik,Folkhälsan

Sidantal: 62

Språk: Svenska

Datum för godkännande: 10.03.2020

(3)

3 DEGREE THESIS

Arcada

Degree Programme: Physiotherapy Identification number: 7470

Author: Hanna Andersson

Title: The physical movement and its impact on learning

-Activity focused work for secondary education Supervisor (Arcada): Maria Forss

Commissioned by:

Abstract:

The aim of this work is to deepen the understanding of how movement during a day of studies can support the learning process of students but also to develop various alterna- tives to bring out the movements positive impact on learning. The work focuses on the business activity and the primary goal is to develop a proposition of a product. The proposition shall consist of movements to help, support and motivate teachers to take an active part in the process of reducing a sedentary lifestyle for students at the secondary education. A dialog with Folkhälsan has occurred during the process due to their philosophy going in line with this work. The method used on the work process bases on the method mentioned by Silius-Ahonen & Haldin involving an action plan, subject- and formation analysis. The crucial concepts a) physical activity, movement and sedentary lifestyle, b) learning and c) physical activity and movement for learning are the theoretical frames of reference. The research issues: What type of physical activity is central considering the adolescents learning during a day of studies? With which movements can we in favor of learning activate the students during a class? To answer the issues and develop propositions of the product scientific articles were used. These were found by searching through electronic databases, Liikunta & Tiede magazines and the books Hjärnstark (Hansen 2016) Näin aivot oppivat (Huotilainen 2019), Smarta rörelser (Wolmesjö 2002) and Lär med hela kroppen (Hannaford 1997). The goal with the product is to get at students at secondary education, promote their ability to study and be in favor of their health. The product should be accessible and formed to be a natural part of theoretical classes. It shall also be possible to use by people who are not specialists in “movements that interrupts the sedentary” and to act as a tool to ease the teachers planning of lessons. The work resulted in the product as a Power Point presentation where I have put together the background theory of learning together with a physical practice. Photos illustrates the practices and are composed based on my own experi- ences and professional competence.

Keywords:

Sedentary, sedentary lifestyle, learning, movement, physical activity, break for movement, Folkhälsan

Number of pages: 62

Language: Swedish

Date of acceptance: 10.03.2020

(4)

4 OPINNÄYTE

Arcada

Koulutusohjelma: Fysioterapia

Tunnistenumero: 7470

Tekijä: Hanna Andersson

Työn nimi:

Työn ohjaaja (Arcada): Maria Forss Toimeksiantaja:

Tiivistelmä:

Opintonäytetyöni tarkoituksena on saada syventävää ymmärrystä miten liike opiskelupäi- vän aikana voi tukea oppimista sekä luoda erilaisia vaihtoehtoja korostaakseen liikkeen positiivisia vaikutuksia oppimiseen. Tämä on toiminnallinen opintonäytetyö ja sen tarkoituksena on kehittää liike - ehdotuksia sisältävää tuotetta joka auttaa, tukee ja motivoi opet- tajia osallistumaan aktiivisesti istumisen vähentämiseen toisella ammattiasteella. Keskus- telu Folkhälsanin kanssa on käyty koska tämä työ on heidän arvonsa mukainen ja tukee heidän toimintaansa. Opintonäytetyö seuraa Silius-Ahonen & Haldinin tutkielmamallia johon sisältyy kehittämissuunnitelma sekä aihe- ja muotoanalyysi. Teoreettinen viitekehys on a) fyysinen aktiivisuus, liike ja inaktiivisuus b) oppiminen ja c) fyysinen aktiivisuus ja liike oppimisprosessille. Tutkimuskysymykset ovat 1) Minkälainen fyysinen aktiivisuus opiskelupäivän aikana on keskeinen oppimisen kannalta? 2) Millä liikkeillä voidaan akti- voida opiskelijoita oppimisen hyödyksi oppitunneilla? Lähteinä kysymyksien vastaami- seen sekä tuotteen kehittämiseen on pääosin käytetty elektronisen tietohaun kautta löyty- neitä tieteellisiä artikkeleita, Liikunta & Tiede lehteä sekä kirjat Hjärnstark (Hansen 2016), Näin aivot oppivat (Huotilainen 2019), Smarta rörelser (Wolmesjö 2002) sekä Lär med kroppen (Hannaford 1997). Tuotteen tavoitteena on edistää opintokykyä ja opiskeluter- veyttä toisen asteen ammattikoulutuksessa ja olla käytettävissä teoriaopetuksen luonnolli- sena osana sekä työvälineenä opettajien tuntisuunnittelussa. Lopputulos on Power Point esitelmä johon on koottu taukoliikuntatyyppisiä fyysisiä liikkeitä. Jokaisen liikkeen taus- tana on oppimiseen vaikuttava ja liittyvä teoria. Liike selvennetään valokuvalla. Liikkeet olen suunnitellut oman kokemukseni ja ammattipätevyyteni perusteella.

Avainsanat: Paikallaanolo, inaktiivinen elämäntapa, oppiminen, liike, fyysinen aktivisuus, taukoliikunta, Folkhälsan

Sivumäärä: 62

Kieli: Ruotsi

Hyväksymispäivämäärä: 10.03.2020

(5)

5

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 8

1.1 Folkhälsan ... 10

2 BAKGRUND ... 11

2.1 Valet av ämne ... 11

2.2 Tidigare forskning ... 13

2.2.1 Fysisk aktivitet och studieförmåga på andra stadiet ... 15

2.2.2 Rörelsens effekt på lärandet ... 18

3 SYFTE ... 20

4 PRODUKTENS REFERENSRAM ... 20

4.1 Fysisk aktivitet, rörelse och inaktivitet ... 21

4.2 Lärandet ... 23

4.3 Fysisk aktivitet och rörelse för lärprocessen ... 25

5 Arbetets design (metodik) ... 31

5.1 Formanalys ... 33

5.1.1 Projektplanering ... 33

5.1.2 Produktutveckling ... 34

5.1.3 Praktisk processbeskrivning ... 37

5.2 Etiska överväganden ... 38

6 Slutprodukt ... 39

6.1 Ämnesanalys som grund för slutprodukt ... 39

6.2 Presentation av slutprodukt ... 43

6.2.1 Korslaterala rörelser ... 45

6.2.2 Rörelse med rotation ... 46

6.2.3 Rörelse för balans och koordination ... 47

6.2.4 Rörelse för att tänka klart ... 48

6.2.5 Rörelse för rörlighet och stabilitet ... 49

6.2.6 Vadmuskeltöjning ... 50

6.2.7 Promenad ... 51

7 DISKUSSION ... 52

(6)

6

7.1 Processdiskussion ... 52

7.1.1 Kritisk granskning och etiska aspekter ... 53

7.2 Produktdiskussion ... 55

7.3 Förslag till utveckling och fortsatta studier ... 56

7.4 Slutsatser ... 60

Källor ... 63

Bilagor Bilaga 1. Anhållan om lov till examensarbete på Folkhälsan Bilaga 2. Rörelsens effekt på lärandet, ”Ta en paus i undervisningen”, Power Point presentation

FIGURER

Figur 1. Prognoser för arbetsförmåga bland yrkesstuderande ...12

Figur 2. Andelen studerande som idkar lite fysisk aktivitet...16

Figur 3. Andelen yrkesstuderande som upplever trötthet eller svaghet...16

Figur 4. Motion bland unga yrkesstuderande...17

Figur 5. Hälsomotionsrekommendationer...22

Figur 6. Illeris lärandemodell...25

Figur 7. Hjärnområden och rörelse...28

Figur 8. Effekten på hjärnan av fysisk aktivitet enligt Drollette et al...29

Figur 9. Rörelsens effekt på lärandet sker via många faktorer...31

Figur 10. Korslateral rörelse, alternativ a...45

Figur 11. Korslateral rörelse, alternativ b...45

Figur 12. Rörelse med rotation, alternativ a...46

Figur 13. Rörelse med rotation, alternativ b...46

Figur 14. Balans och koordination, alternativ a...47

Figur 15. Balans och koordination, alternativ b...47

Figur 16. Tänka klart, alternativ a...48

Figur 17. Tänka klart, alternativ b och c...48

Figur 18. Rörlighet och stabilitet, alternativ a...49

Figur 19. Rörlighet och stabilitet, alternativ b...49

Figur 20. Vadmuskeltöjning...50

(7)

7

Figur 21. Promenad...51

(8)

8

1 INLEDNING

För hundra år sedan berodde ryggbesvär på tungt fysiskt arbete. För tjugo år sedan var man rädd för de faror stående arbete medförde. Nu är långvarigt sittande en stor hälsorisk i klass med rökning, stress och högt blodtryck. Medierna har, speciellt sedan de uppdaterade motionsrekommendationerna publicerades i oktober 2019 (UKK institutet 2019), ur olika perspektiv belyst riskerna med en sedentär livsstil. Vilka följderna är för lärandet har inte synliggjorts i samma utsträckning. Om du vill veta hur viktig rörelse verkligen är för lärandet rekommenderas att du fördjupar dig i detta arbete. Förutom att du här får ta del av rörelsens effekt på lärandet får du också tips på hur enkelt det är att avbryta sittandet, aktivera hjärnan och effektivera lärandet med korta aktiverande pauser.

Rörelsens betydelse för lärandet har inte alltid varit självklart. Många framstående peda- goger hade dock tidigt åsikten om att rörelsen är viktig för lärandet och använde sig där- med av metoder som befrämjar rörelsen för att stärka kunskap. Ytterligare forskning be- kräftar pedagogernas tankar att rörelse även behövs för att väcka liv i hjärnan, skapa balans mellan hjärnhalvorna och bilda nya hjärnceller. (Wolmesjö 2002 s. 9 - 10)

Redan en liten rörelse ja rentav tanken att röra sig är till nytta för hjärnan. Alla strukturer i hjärnan aktiveras av rörelse. Att göra något med händerna aktiverar hjärnområden för att inte tala om effekten av promenad som så ofta underskattas. Att promenera är en kog- nitiv företeelse eftersom man behöver behärska många olika element. (Kokkonen 2019 s.

5 - 6)

Studier i rörelse är ett projekt vars syfte är att stöda skapandet av en motionsinriktad verksamhetskultur i gymnasie- och yrkesutbildningen så att varje studerande ska röra på sig minst en timme per dag. Målet med understödet till läroanstalterna är att öka studerandes fysiska aktivitet och motion (rörlighet) samt att främja studieförmågan genom att ta fram en fysiskt aktiv verksamhetskultur i läroanstalter på andra stadiet. Det centrala är att integrera verksamheten i läroanstaltens och de studerandes vardag, att göra utvecklingen på ett brett plan och arbeta tillsammans. (Regionalförvaltningsverket 2019)

(9)

9

Finland är, också på internationell nivå, föregångare för hur fysiska aktiviteten kan tas med i undervisningen (Syväoja & Tammelin 2016). Mängder av utarbetat material är till- gängliga för både lärare och studerande. Sökalternativen är många och att hitta lämpligt material i djungel är tidkrävande och en utmaning i sig. Många erfarna lärare upplever det främmande och känner säkert en viss osäkerhet inför att ta en skapande paus under lektionen eller att bygga upp lektionen på ett för studerande fysiskt aktiverande sätt.

Detta examensarbete stöder Folkhälsans filosofi i de hälsofrämjande arbete de utför. Såg därav potential till ett samarbete och upptog diskussionen med Mikaela Wiik, sakkunnig i fysisk aktivitet och återhämtning på Folkhälsan, för att strax därpå få lovet till examensarbetet på Folkhälsan godkänt (bilaga 1). Det ligger i Folkhälsans intresse att vara med och utveckla hälsofrämjande verksamhet bland ungdomar och i skolor. Detta arbete kan bidra med den sakkunnig information som behövs för att fördjupa sig i rörelsens effekt på lärandet. Samtidigt är produkten som framställs ett verktyg som kan användas av olika intressenter inom utbildningen.

Utbildnings- och kulturministeriet styr och utvecklar motions- och idrottspolitiken i Fin- land, som bedrivs i syfte att främja befolkningens välbefinnande. Två av de fyra riktlinjer man dragit upp är mindre sittande och mera motion i vardagslivet (SHM 2013 s.4 - 5).

Det framkommer att motions- och hälsovanorna hos de som studerar för yrkesexamen för det mesta är sämre än bland gymnasieelever i samma ålder. Fenomenet är oroväckande.

De som studerar inom yrkesexamen på andra stadiet kommer i hög utsträckning att utsät- tas för en stor fysisk belastning i sitt kommande yrke. Mycket få av eleverna på andra stadiet når upp till rekommendationen om fysisk aktivitet för ungdomar. Endast 7 procent av yrkesskoleleverna och 11 procent av gymnasieeleverna rör på sig flera gånger om dagen i minst en halv timme långa perioder. (SHM 2013 s.16)

Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur rörelse under studiedagen kan stöda lärandet för studerande på andra stadiets yrkesutbildning och att utarbeta olika alternativ för att framhäva de positiva effekter rörelse har för lärprocessen. Målsättningen är att utveckla en produkt som gynnar studieförmågan och studerandehälsan i andra stadiet utbildning.

(10)

10

1.1 Folkhälsan

Folkhälsan är en mångsidig, modern och allmännyttig social- och hälsovårdsorganisation som grundades 1921. Folkhälsan verkar för ett samhälle där hälsa och livskvalitet är det centrala. Folkhälsans tre värden kompetens, engagemang och omsorg präglar hela orga- nisationen på alla nivåer. Folkhälsan har fyra juridiska enheter av vilka Folkhälsans för- bund rf utgör en. (Folkhälsan)

Folkhälsans förbund rf är en organisation som kombinerar rollerna som hälsofrämjande frivillig- och sakkunnigorganisation. Folkhälsans förbund vill vara en föregångare inom hälsofrämjande verksamhet och skapa miljöer som främjat hälsa och gemenskap. Som kunskapsområden vill Folkhälsans förbund bland annat lyfta fram hälsofrämjande närmil- jöer och livsstilsfrågor (fysisk aktivitet, kost och återhämtning). Detta arbete sker på såväl individuellt som samhällelig nivå med en målsättning att påverka människors hälsobete- ende och bidra till närmiljöer som stöder hälsa och livskvalitet till exempel i skolan.

(Folkhälsans förbund)

I januari 2020 kunde man i medierna läsa att Arcada och Folkhälsan inleder ett brett samarbete. Ett samarbete för att skapa utökad synergieffekt mellan två starka svensk- språkiga aktörer. Samarbetet gäller bland annat tjänste- och utvecklingsprojekt för arbetslivet, hälsa i nordisk kontext och examensarbeten. (Folkhälsan 2020) I ett pressmeddelande understryker Georg Henrik Wrede, vd för Samfundet Folkhälsan, att yrkesutbildning på alla stadier är av strategisk betydelse för Folkhälsan och med samar- betsavtalet med Arcada kompletteras de egna insatserna inom utbildning och forskning (Hbl 2020).

(11)

11

2 BAKGRUND

I detta kapitel beskrivs bakgrunden till detta examensarbete och här refereras även till tidigare forskning anknutet till ämnet som fördjupas. Det redogörs för valet av forsknings- ämne. I den här delen av arbete beskrivs även ungdomarnas motionsvanor för att ange en bakgrund till andra stadiet yrkesstuderandes fysiska aktivitets vanor och hur de inverkar på lärandet.

2.1 Valet av ämne

Efter 30 års arbetserfarenhet inom olika sektorer inom fysioterapibranschen fick jag hös- ten 2018 möjlighet att byta målgrupp för mitt arbete. De senaste 12 åren hade jag ett intressant och utmanande arbete inom företagshälsovården där jag fick erfarenhet av olika branscher och arbetsrelaterade problem i stöd- och rörelseorganet. Det var ofta frågan om långt gångna besvär på individnivå men likväl mycket fokus också på arbetsgivarnas roll inom den förebyggande verksamheten för arbetshälsa. Arbetshälsoinstitutet (2007) defi- nierar arbetshälsa som ”människans resurser i arbetet av hälsa, fysisk, psykisk och social arbetsförmåga, kunskaper, färdigheter och kunnande samt motivation och engagemang.

Studerandes arbetsförmåga innebär studieförmåga vilket är kopplad till inlärningsresultat, studerandes välmående och hur studierna fortskrider (SYL 2011). Studieförmåga behöver ses som en helhet där olika komponenter stöder varandra. Individen är huvudansvarig för sin arbetsförmåga (Arbetshälsoinstitutet 2007). Vilket betyder att den studerande är an- svarig för sin studieförmåga.

De egna resurserna som till exempel personlighet, fysisk och psykisk hälsa, livssituation och vanor påverkar hälsan och därmed ens studieförmåga (SYL 2011). Då jag fick möj- lighet att bli lärare i yrkesutbildningen för ämnet upprätthållande av arbetsförmåga och välbefinnande kändes det som en naturlig och bra fortsättning på min yrkeskarriär. Att förmedla kunskap gällande de branschspecifika kraven på arbetsförmågan och integrera den fysiska belastningen i yrkesämnet är en omfattande process. Inom de olika yrkes- branscherna på andra stadiet utbildningsnivå förutsätts individen ha bra fysisk grund för att klara av sitt kommande jobb. Vid förebyggande av arbetsrelaterade belastningsskador är detta i en central roll, vilket studerande tyvärr inte alltid inser. Att använda den egna

(12)

12

kroppen som arbetsredskap är för många ungdomar ett avlägset begrepp. Kroppskänne- dom och förmågan att använda sin kropp på ett effektivt och skonsamt sätt är ingen själv- klarhet för dagens studerande.

Prognosen för uthållighet och arbetsförmåga gällande fysisk inaktiva yrkesstuderande inom fysisk medeltunga branscher ser dyster ut. Prognosmodellerna (figur 1) visar att fysisk aktivitet är särskilt viktigt för kvinnors arbetsförmåga Att öka mängden motion med två timmar i veckan för studerande som rör på sig lite skulle enligt prognosen ha en märkbar positiv inverkan på deras arbetsförmåga som 50 åringar i ett medeltungt arbete.

Ur figur 1 framgår att 95 % av 17 åriga flickor har tillräcklig arbetsförmåga men om deras fysiska aktivitet hålls på samma nivå som dagsläget är prognosen mycket dyster. För endast 1 % av dem räcker arbetsförmågan till då de är 50 år. Om den fysiska aktiviteten ökar med 2 timmar / vecka ser prognosen mycket bättre ut, emedan hela 73 % då har en ar- betsförmåga som är tillräcklig för att klara arbetet i en medeltung bransch. Bland män är prognosen något ljusare. Som 17 åringar är arbetsförmågan hos de fysiskt inaktiva män- nen 97 %. Med nuvarande aktivitetsnivå har enligt prognosen 70% av männen som 50 åringar sin arbetsförmåga på en nivå att de klarar sitt arbete inom en bransch med medeltungt arbete. Om männen ökar sin fysiska aktivitet med 2 timmar per vecka har hela 95

%v av männen en arbetsförmåga som branschen kräver. (Studier i rörelse 2019a)

Figur 1 Prognoser för arbetsförmåga bland yrkesstuderande, Studier i rörelse (2019a)

(13)

13

Som lärare i upprätthållande av arbetsförmåga och välbefinnande och projektansvarig inom ramen för studier i rörelseprojektet på Axxell Utbildning, ”Axxell i rörelse”, betyder utvecklandet av denna verksamhet och produkt också verktyg för studievardagen. Att få övrig personal ”att se med samma ögon” är i många fall en utmaning. Det kan betyda att utveckla sina pedagogiska metoder eller medvetet lägga in pauser för aktivitet allt beroende på vad som känns relevant för undervisningssituationen och sig själv. Att få de studerande motiverade till åtminstone lite fysisk aktivitet under de tunga teoridagarna är inte heller någon självklarhet. Idealet vore att t e x pausrörelser skulle vara en naturlig del av studievardagen. Något de studerande också tar med sig ut i arbetslivet, något de upplever att hör till yrket, en del av yrkesidentiteten. Läroanstalterna och arbetsplatserna behöver skapa förutsättningarna men de studerande och arbetstagarna behöver själva vara aktiva och ta ansvar för sin studie- respektive arbetsförmåga.

För mig personligen är det ett betydelsefullt utvecklingsarbete som ska stöda min strävan till att arbeta för ökad rörelse för studerande inom andra stadiet yrkesutbildning, såväl under som utanför lektionstid. Detta examensarbete och speciellt produkten ser jag som ett bidrag till den Finlandssvenska skolvärden. Folkhälsans förbund, som intressent av arbetet, utvecklar material för olika målgrupper. Från Folkhälsans hemsida finns mycket användbart material kring t e x sömn och återhämtning men utbudet av material på syner- gin mellan rörelse och lärandet har inte ännu publicerats. Om och hur detta material kommer att användas inom Folkhälsan kan Mikaela Wiik inte i dagsläge svara på.

2.2 Tidigare forskning

Tillgängligheten på forskningsmaterial inom området är stor, mycket från USA men också från Europa och Norden. Yrkesutbildningen på andra stadiet har såväl ungdoms- som vuxenstuderande. Ungdomsstuderande, det vill säga åldersgruppen 16 - 18 år är i fokus för detta arbete. Denna åldersgrupp har först de senaste åren börjat intressera fors- kare på allvar varför sökningen här har ett något bredare perspektiv för att säkerställa kvaliteten och helhetsbilden. Ett beslut som grundar sig på att många forskningar belyser det faktum att rörelse överlag har effekt på hjärnan oberoende av ålder, även om effekten kan vara lite olik i de olika åldersgrupperna. Både nationell och internationell forskning

(14)

14

beaktas. Här belyses inte enbart konsekvenser av sedentär livsstil för den enskilda studerande utan även vilken följderna är för hela lärmiljön och samhället, vilket indirekt även har betydelse för lärandet för den enskilda studerande. Rörelse och lärandet är för- knippat med begreppen arbetshälsa och studiehälsa vilket redan i inledningen öppnades upp. Här klargörs först den fysiska aktiviteten och studieförmågan bland andra stadiets ungdomar och därefter rörelsens effekt på lärandet.

Litteratursökningen har gjorts från nätkällor, artiklar och böcker. De elektroniska källor som använts utgör en trovärdig, naturlig och tillgänglig kanal. Litteratursökningen har gjorts i databaserna PubMed, Arto, EBSCO och Google scholar inom en tidsperiod från år 2007 – 2019. Sökord med olika kombinationer har varit physical activity, learning, adolescents, young adult, health promotion, school environment, motor activity, movement, sedentary behavior. Motsvarande finska och svenska ord har också använts. Där utöver har använts relevant information från olika betrodda finländska internetsidor. Ef- tersom Finland är en föregångare inom forskning inom ämnet som här fördjupas finns det betrodd information på olika organisationers websidor som grundar sig på vetenskap.

Från studier i rörelse (liikkuva opiskelu), Smart Moves projekt, Saku r.y, UKK institutet, Arbetshälsoinstitutet och LIKES har jag bekantat mig närmare med finländarnas aktivi- tetsvanor, fysisk aktivitet, hälsoeffekter och lärandet. All litteratur granskas fördomsfritt och kritiskt och de etiska reglerna tas i beaktande vid rapporteringen.

Från tidningen Liikunta & Tiede påträffas många relevanta artiklar som berör den fysiska aktivitetens inverkan på lärandet och hjärnan. Därtill har jag läst böckerna Hjärnstark (Hansen 2016) och Näin aivot oppivat (Huotilainen 2019) och avsnitt från Anders Han- sens Skärmhjärna (Hansen 2019) och Aivot liikkeelle! (Moilanen&Salakka 2016). Minna Huotilainens bok, vars innehåll baseras på betrodd faktakunskap, utgör en betydande plattform i detta arbete. Två äldre böcker, Smarta rörelser av Susanne Wolmesjö (2002) och Lär med hela kroppen av Carla Hannaford med översättning av Marie-Louise Ring- qusit (1997) utgör en språngbräda till min produktutveckling. Böckerna används inom specialpedagogiken.

(15)

15

2.2.1 Fysisk aktivitet och studieförmåga på andra stadiet

Stillasittandet ökar i dagens samhälle och studier visar att allt fler finländare är inaktiva under dagen med skadliga hälsoeffekter som följd. Att fysisk inaktivitet har konsekvenser för hälsan och välbefinnandet har redan länge varit känt och många ungdomar lever där- med i riskzonen att bli en tickande hälsobomb. Minimal fysisk aktivitet inverkar eventu- ellt också på hur man orkar på jobbet och hur produktiv man är. (Bailey et al. 2014).

På hösten 2018 utkom en av Undervisnings- och kulturministeriets undersökningsrap- portrapport som visar att en typisk finländare är vaken femton timmar om dygnet och tillbringar nio av timmarna i sittande eller liggande ställning. Bara en femtedel uppfyllde de dåvarande hälsomotionsrekommendationerna. I samma rapport framkom att ungdomar är stilla antingen sittande eller liggande i medeltal hälften av sin vakna tid. De rör på sig raskt knappt 2 timmar per dag och tiden för att vara stilla ökar med åldern. De som uppger sig röra på sig väldigt lite får sin betydande del av motionen under vardagen i skolan, medan den passiva livsstilen tar makten under veckoslut. (Husu et al 2018b)

Tuloskortti, 2018, är en sammanfattning av forskningresultat, koordinerad av LIKES på finländska barns och ungdomars motionsvanor i olika sammanhang. Ur rapporten framkommer att andelen yrkesstuderande som rör på sig lite utgör 39 %. Fördelningen visar att flickorna rör sig i medeltal mindre dvs 41% medan 37% av pojkarna lever en sedentär livsstil. Detta förtydligas i figur 2. Till sociala medier och spel använder 18 % av yrkesstuderande under 2 timmar per dag. 42% av gymnasieeleverna och 25 % av yrkesstuderande idkar idrott eller motion under ledda former i veckan. Medan 40 % av gymnasieeleverna och 31 % av yrkesstuderande idrottar eller idkar motion på egen hand nästan dagligen. (LIKES 2018)

(16)

16

Figur 2 Andelen studerande som idkar lite fysisk aktivitet, (LIKES 2018)

Ur Institutet för hälsa och välfärds enkät Hälsa i skolan 2019 framkom att 23,2 % av de tillfrågade yrkesstuderande upplevde sitt hälsotillstånd medelmåttligt eller dåligt. Ande- len flickor var 32,6 % medan pojkarnas andel var 16,7%. Andelen studerande som upplever trötthet eller svaghet minst en gång i veckan är 41,5 % här med fördelningen flickor 61,1 % och pojkar 28,2 vilket förtydligas här nedan i figur 3, där man också kan se för- ändringen från 2017.

Figur 3, Andelen yrkesstuderande som upplever trötthet eller svaghet minst en gång i veckan (Institutet för hälsa och välfärd 2019)

(17)

17

Den alltmer sedentära livsstilen syns i yrkesutbildningens vardag med sannolik negativ effekt även längre fram i arbetslivet. Det är både på individ- som samhällelig nivå viktigt med åtgärder som förebygger arbetsohälsa. Nedan figur 4, belyser att andelen aktiva ungdomar är klart mindre i yrkesutbildningen än högstadiet. Bland yrkesstuderande rör 21 % på sig extremt lite, högst en timme en gång i veckan medan 24 % av dem rör på sig en timme per dag minst fem dagar i veckan. Den fysiska aktiviteten minskar med åldern.

(Studier i rörelse 2019b)

Arbetslivet belastar individen fysiskt och psykiskt beroende på bransch. I vissa branscher behövs stark fysisk kondition medan andra branscher kräver mer muskelbalans i bålen och en bra hållning i stående eller sittande ställning. (Smart Moves)

Figur 4, Motion bland unga yrkesstuderande, Studier i rörelse (2019b)

(18)

18 2.2.2 Rörelsens effekt på lärandet

I USA har man undersökt rörelsens inverkan på lärandet på möss. Enligt Sleiman et al (2016) har man kunnat konstatera att rörelse inverkar på substansen i hjärnan. De place- rade möss i burar som innehöll löphjul och en annan grupp med möss i burar som inte innehöll löphjul. Mössen med hjul sprang ofta eftersom möss gillar att springa. De andra mössen satt stilla. Efter en månad undersökte forskarna hjärnvävnaden i hippocampus(

ett område i hjärnan som spelar en stor roll för minnet och lärandet) från båda grupperna.

Man kontrollerade mängden BDNF (brain-derived neurotrophic factor) vilket är ett ämne som stimulerar tillväxten av nervceller och ökar antalet nervförbindelser i hjärnan. Nivå- erna var som väntat mycket högre i hjärnorna hos de möss som sprang. Genen som kodar för BDNF var mer aktiv hos löparmössen. Hos båda grupperna var genen delvis täckt av enzymet histone deacetylases som binder till genen. Hos de inaktiva mössen var genen nästan helt blockerad av dess enzymer. Därmed var det svårt för kroppen att slå på dessa gener och de inaktiva mössen pumpade därför ut små mängder BDNF. Hos löparna var blockaden dock inte lika effektiv, så meddelanden från den springande kroppen nådde fram och fick hjärnan att öka produktionen av BDNF.

Anders Hansen, författare till boken Hjärnstark och överläkare i psykiatri vid Sophiahem- met i Stockholm påpekar att hjärnan faktiskt verkar vara det organ i kroppen som föränd- ras och förstärks allra mest av att man är fysiskt aktiv. Han lyfter fram en studie där man undersökt hur minnescentret hippocampus påverkas av fysisk aktivitet som i detta fall betydde regelbundna promenader tre gånger i veckan, 45 minuter per gång, i ett års tid. I jämförelsen studerade man effekten av stretchövningar. Hippocampus hade växt med två procent hos de som promenerade regelbundet, medan stretchgruppens hippocampus hade krympt med 1,4 procent. I studien utfördes också test av minnet vilket också visade att promenadgruppens deltagare hade stärkt sitt minne. (Hansen, 2016 s. 14 - 15) Hansen påpekar vidare att den fysiska aktiviteten behöver vara på tillräckligt hög nivå. Pulsen behöver stiga till cirka 70 procent av maximal puls tre gånger i veckan 30 – 40 minuter per gång, för att ha maximal effekt på hjärnan. Han vill ändå framhålla att även om inte pulsen stiger så högt har det ändå en positiv effekt på hjärnan och poängterar att varje steg är viktigt. Enligt Hansen ökar koncentrationsförmågan samtidigt som man rör på sig eller en tid efter det. Effekten härav är något snabbare på barn än vuxna men han belyser

(19)

19

den fysiska aktivitetens positiva effekt på lärandet. På tankemässiga tester har barn pre- sterat bättre och varit mera koncentrerade efter att de gjort intensiv rörelse i 5 - 6 minuter.

(Hansen, 2016)

Forskningen fokuserar nu allt mer på vad inaktivitet har för effekt på hjärnan och hur konsekvenserna återspeglas i lärandet. Enligt Minna Huotilainen (2019) var 1990 talet genombrottens årtionde inom hjärnforskningen i USA då man upptäckte att nybildningen av nervceller var ett faktum. Man vet att redan lite rörelse har en positiv effekt på hälsan speciellt om man för övrigt lever en passiv livsstil (Kämppi et al 2019). Hur den fysiska aktiviteten och lärandet hör ihop är man inte ännu helt överens om. Fysisk aktivitet inverkar på strukturen och funktionen i hjärnan men exakt hur och på vilket sätt effekterna påverkar lärandet är ännu inte helt klarlagt. (Haapala et al 2017 s. 8) Tack vare hög teknologi har man gjort stora framsteg inom hjärnforskningen. Minna Huotilainen förväntar sig i fortsättningen mycket av denna teknologi för att t e x kunna identifiera belastnings- faktorer under studiedagen för den enskilda studerande. På basen av resultaten kunde man på en mera individuell nivå fördela läroämnen på en för individen lämplig lärandetid- punkt. (Huotilainen 2019 s. 28)

De nyligen uppdaterad motionsrekommendationerna för 18 - 64 åringar i Finland tar också fasta på avbrott stillasittandet. Den beaktar mera än förut betydelsen av lätt rörelse, paus i stillavarandet och tillräcklig sömn. Uppdateringen av motionsrekommendationer för 13 - 18 åringar uppdateras 2020. (UKK institutet, 2019)

Den hälsoeffekt och effekt på lärandet rörelse och fysisk aktivitet kan bidra med har effekter både på individ och samhällelig nivå. Även trivseln i läroinrättningen ökar då studerande orkar koncentrera sig bättre på studierna också under de perioder de har teoretiska ämnen. (Saku ry)

(20)

20

3 SYFTE

Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur rörelse under studiedagen kan stöda lärandet för studerande på andra stadiets yrkesutbildning och att utarbeta olika alternativ för att framhäva de positiva effekter rörelse har för lärprocessen.

Forskningsfrågor:

1. Vilket slag av fysisk aktivitet under studiedagen är det centrala med tanke på lä- randet för ungdomar?

2. Med vilka rörelser kan man under lektionen aktivera studerande till fördel för lä- randet?

Innehållet i produkten kommer att vara förslag på rörelser som hjälper, stöder och motiverar lärare att aktivt vara med i processen för att minska stillasittandet för studerande.

4 PRODUKTENS REFERENSRAM

I kapitlet beskrivs examensarbetes referensram. Begrepp som kommer att beskrivas är:

1. Fysisk aktivitet, rörelse och inaktivitet 2. Lärandet

3. Fysisk aktivitet och rörelse för lärprocessen.

Begreppen är väsentliga för hela arbetet och stöder det jag vill fördjupa mig i.

Fysisk aktivitet och inaktivitet kan ses som motsatser men båda begreppen är relevanta för stoffet i examensarbete. I diskussioner kring hälsobeteende och den fysiska inverkan på hälsan och välbefinnandet har man sedermera poängterat hur man kan bryta inaktivitet framom hur man kan öka den fysiska aktiviteten.

Lärandet är något jag behöver fokusera på eftersom det utgör en delkomponent i syftet med detta arbete. Lärandet är en ständig aktiv process som uppfattas på olika sätt och i diskussioner framkommer att en del ser lärandet som något separat från vardagens sysslor medan många uppfattar lärandet som fortgående i verksamhetsmiljön.

Fysisk aktivitet och rörelse för lärprocessen är det centrala begreppet för hela arbete. Vil- ken inverkan fysisk aktivitet och rörelse har för lärprocessen fördjupas i detta arbete. Lik- väl som med vilka rörelser man kan få en positiv inverkan på lärandet under skoldagen.

(21)

21

4.1 Fysisk aktivitet, rörelse och inaktivitet

Kriterier för fysisk aktivitet och rörelse är all verksamhet som överskrider energiförbruk- ningen i vila oberoende av verksamhetsmiljö, plats och målsättning (Suni et al 2014).

Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den energiförbrukning vi har i vila. Det betyder att man är fysiskt aktiv då man använder sina muskler och sin kropp på olika sätt, t e x då man ändrar ställning eller stiger upp och stå. Vardagsmotion utgör en viktig del av rörelse under dagen. Fysisk aktivitet med låg intensitet ökar inte märkbart pulsnivån eller andningsfrekvensen medan måttlig eller hög intensitet ger en märkbar ökning av puls- och andningsfrekvens. (Dohrn et al 2018)

Svenska Akademins ordlista (SAOL 2015) definierar ordet rörelse som ”förflyttning”.

Medan Svenska Akademins ordbok (SAOB 1962) definierar rörelse likt ”ett skeende som innebär någon form av (total eller partiell) lägesförändring t. ex förflyttning, svängande, rotation, vridning, skakning eller tillstånd som utmärkes av sådan handling”.

Otillräcklig fysisk aktivitet innebär att man inte uppnår den mängd fysisk aktivitet som rekommenderas för att ha hälsoeffekter (Dohrn et al 2018 s. 18). Inaktivitet definieras som sittande eller liggande aktiviteter i vaket tillstånd, som inte nämnvärt ökar energiför- brukningen utöver viloförbrukningen (Dohrn et al 2018 s. 12).

Dagens samhälle erbjuder på många olika sätt individen att bedriva en sedentär livsstil, dvs långvarigt stillavarande. Med sedentär livsstil avser man aktivitet i sittande eller liggande ställning som sker på en energinivå i vila eller strax där ovanför. Sedentär verksamhet är till exempel sovandet och sittande arbete vid bildskärm eller framför televis- ionen. (Pate et al 2008)

Social- och hälsoministeriet utgav i juli 2015 nationella rekommendationer för att minska stillasittandet istället för tidigare uppmaning om att öka den fysiska aktiviteten. Instrukt- ionerna innehåller inte exakta timdirektiv utan uppmanar individen att minska det dagliga sittandet och stillavarandet med alla möjliga knep och ger också vinkar därom. (SHM 2015 s.11)

(22)

22

Vuxna tillbringar över sjuttiofem procent av sin vakna tid på stället, huvudsakligen sittande. Arbetet är fysiskt lätt och fritiden tillbringas mycket sittande, vilket förorsakar hälsorisker. Över nio timmar sittande per dag har direkt samband med fetma och för lite sömn. Inaktivitet är på många sätt en hälsorisk. (Husu et al 2018a s. 28 - 29)

I oktober 2019 uppdaterades de finska hälsomotionsrekommendationerna för 18 - 64 åringar. Bilden nedan, figur 5 (viikottainen liikkuminen suositus 18 – 64 vuotiaille), beskriver att kärnan i rekommendationerna fortfarande är 2 timmar och 30 minuter rask eller 75 minuter ansträngande motion per vecka och därtill 2 gånger muskelstärkande träning.

Uppdateringen tar nu fasta på att all rörelse under dagen är till fördel för hälsan. (UKK institutet 2019)

Figur 5 Hälsomotionsrekommendationer, Ukk institutet ( 2019)

Då man utarbetat den uppdaterade versionen har man utgått från forskning från USA där man kunnat påvisa att även genom att lätt röra på sig uppnår man hälsoeffekter, speciellt om man för övrigt är lite fysiskt aktiv. Korta avbrott, med rörelse så ofta som möj- ligt gör bra för att öka blodcirkulationen och väcka muskler och leder till liv. Den nya rekommendationen beaktar ännu starkare än förut välbefinnandet som en helhet och speciellt också sömnens betydelse för hälsan. (UKK institutet 2019)

(23)

23

4.2 Lärandet

Människan lär hela tiden – lärandet kan inte stoppas. Ur hjärnans synvinkel är lärandet något som försiggår då vi integrerar med omvärlden. I hjärnan och kroppen tar lärandet formen av kommunikation mellan nervceller. Alla impulser, allt som kommer in via våra sinnen, allt vi upplever är lärandet. Lärandet inleds redan i fosterstadiet då fostret regi- strerar ofta förekommande ord och uttryck. Effekten av upprepningar är för lärandet centralt. Känslor inverkar starkt på lärandet likväl som fysisk aktivitet eller passivitet.

(Huotilainen 2019 s. 49 - 58)

Ögon, öron, händer, fötter och hud förser hjärnan med information och utgör sensorer som förmedlar viktig information till lärandet. Vi är födda med olika preferenser för in- lärning. Någon lär sig bäst genom att se saker, en annan vill höra och några tycker om att prova saker. (Wolmesjö 2002 s. 41) Genom sinnen tas stimuli emot och en rörelse påbör- jas vilket gör att det skapas förlängningar på nervcellerna (dendriter) till andra nervceller.

Gruppen neuroner (nervceller) bildar kommunikationsmönster som i sin tur bildar banor.

Då dessa används bildas det huvudvägar genom vilka man lätt har tillgång till omvärlden och kan fungera i den. Ett faktum är att just detta är lärandet och tanke. (Hannaford 1997 s 17 - 18)

Lärandet styrs starkt av motivation, ett känslomässigt engagemang. För att tillgodose grundläggande behov är motivation likvärdigt för alla. I hjärnan finns också medfödd motivation för lärandet. Tidigare kunskap och intresse styr starkt vart vår uppmärksamhet koncentreras under dagen. Om ens uppmärksamhet inte är fokuserat på något når inte det man borde lära sig till det medvetna sinnet. När saken snurrar i sinnet, sammanfogas det till tidigare information och vid begrundande av sakens betydelse börjar det förflyttas till listan på saker som behöver minnas. Lärandet föds via samverkan av motivation, upp- märksamhet och minnet. (Huotilainen 2019 s. 58) Stress inverkar negativt på inlärnings- förmågan (Wolmesjö 2002 s. 79). Beröring är, förutom rörelse, ett viktigt element för hjärnstimulering och därmed även för lärandet. Att använda händer och kropp i form av beröring som ett komplement i undervisningen ökar nervtillväxtfaktorer i hjärnan med positiv effekt på lärandet. (Wolmesjö 2002 s. 40 - 41)

(24)

24

Dagens människor lever i mitten av ett enormt infoflöde. Inverkan därav beror på individens vakenhet. Vid trötthet försämras skärpan och redan en normal mängd stimulans kan försämra uppmärksamheten och därmed också lärandet. (Kokkonen 2019 s. 6)

Med hjälp av MRI (magnetundersökningsapparatur) kan man avläsa hjärnans struktur samt därmed även lärandet (Huotilainen 2019 s. 31). Information förflyttas till långtids- minnet på natten eller under tuppluren på dagen. Om man försöker få in för mycket information på en gång lyckas det sällan. Lärandet behöver splittras på flera dagar. En tillräckligt lång och god nattsömn är en förutsättning för lärandet, inte enbart för att stoff flyttas till långtidsminnet utan också för vakenheten följande dag. En kort paus mitt i lärandet är också till hjälp. (Huotilainen 2019 s. 69) I hjärnan finns ingen punkt där kunskap är beläget och inte heller något direkt tomrum dit ny information kan lagras. Allt vi vet, kommer i håg och kan finns utspritt runt om i hjärnan i ett komplicerat nätverk. Som hjärnans minnescenter nämns ofta hippokampus som fungerar som en logistik central.

(Huotilainen 2019 s. 102 - 103)

För lärandet, så att information överförs till långtidsminnet, behöver hjärnan tillräcklig mängd dopamin vilket är en av de viktigaste signalsubstans i centrala nervsystemet (Hu- otilainen 2019 s. 82). Fysisk aktivitet och rörelse stimulerar dopaminutsöndringen i hjär- nan (Sandström & Ahonen 2011 s. 146). Är dopamintillgängligheten inte tillräcklig inverkar det på individens förmåga att lära sig eftersom följderna av otillräcklig dopamin- tillgång betyder att

1. Koncentrationsförmågan är dålig och individen upplevs ofta störande 2. Belöningssystemet i hjärnan rubbas och glädjen för lärandet är borta 3. Kvaliteten på sömnen försämras vilket har en direkt effekt på lärandet.

(Huotilainen 2019 s. 82)

Enligt Illeris (2006a) har lärandet tre dimensioner. Han har utvecklat en modell för läran- deprocessen, figur 6, och benämner dem som innehåll (lärande objekt), drivkraft (motivation) och samspel (lärare-elev / elev – elev / elev/lärare – omvärlden). Illeris kallar sin modell konstrutivistisk och belyser betydelsen av både individuella och sociala faktorer för lärandet. Lärandet är en individuell process men alla tre dimensioner behöver beaktas

(25)

25

för att uppnå tillräcklig förståelse. Även samspelet mellan de olika faktorerna är av betydelse vilket triangelmodellen och pilarna i båda riktningarna belyser.

Figur 6 Illeris lärandemodell. Upphovsrätt Studentlitteratur och Knud Illeris (2006b)

Lärandeprocessen är en mångcyklisk process till vilken hör bland annat känslor, motivation och olika sociala aspekter. Känslan av samhörighet förstärker lärandet. Med lärandet menar man rätt bestående, på erfarenhet, grundade förändringar i individens kunskap, förmåga och färdighet samt via en samverkan av dessa en effekt på själva handlandet.

(Moilanen & Salakka 2016 s. 44)

4.3 Fysisk aktivitet och rörelse för lärprocessen

Den fysiska aktivitetens roll i lärandet är mycket viktig poängterar Minna Huotilainen i sin bok, Näin aivot oppivat. Hur rörelse och lärandet hör ihop, vad det egentligen grundar sig på är för tillfället ett intressant forskningsområde. Lärandet har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Ännu för några årtionden sedan var lärandet rörligt och konkret, upplevelserikt och engagerande då lärandet gick från generation till generation. Då bond- sonen lärde sig av sin far var görandet hela tiden nära och motivationen var lätt att upp- rätthålla eftersom det aldrig ifrågasattes varför man gjorde på det ena eller det andra sättet.

(Huotilainen 2019 s. 51) Människan är ett vanedjur. Det är bra att skapa ramar dit göran- det automatiskt stöds säger Huotilainen. Hon förtydligar det med att då något känns hopp- löst att lära sig i skolan gör man något fysisk, t. ex. 3 benpressar eller några armhävningar.

(26)

26

Då man upplever samma situation i hemmiljön, då man försöker lära sig något som känns svårt, tar man till den fysiska aktiviteten. Man har skapat ett behov att röra på sig då något låser sig. (Huotilainen 2019 s. 19)

Att intellektuell aktivitet kan existera avskilt från vår kropp är en uppfattning som fått ge vika för de nutida hjärnforsningsresultaten. Tänkandet och lärandet finns inte bara i hu- vudet emedan kroppen spelar en integrerad roll i alla våra intellektuella processer från första ögonblicket till ålderdomen. Det är kroppens sinnen som förser hjärnan med information och våra rörelser som uttrycker kunskap och underlättar större kognitiva funkt- ioner. (Hannaford 1997 s.11 - 12) Träning och motorisk färdighet utvecklar tankeför- mågan hos barn. Forskning visar att barn som har bra motorisk färdighet också har bra förmåga att lära sig kognitiva uppgifter. Man vill särskilja motorisk träning till en egen teori och övrigt lärande till en annan. Med tanke på hjärnan är lärandet av skicklighet och övrigt lärande mycket nära varandra till och med samma sak. (Huotilainen 2019 s. 65)

Enligt Hillman et al (2008) i artikeln ” Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition” kan rörelsens positiva effekt på lärandet också förmedlas via den motoriska utvecklingen och de motoriska färdigheterna. De motoriska och kognitiva fär- digheterna utvecklas parallellt och samma mekanismer i centrala nervsystemet ansvarar för deras kontroll. Speciellt den aeroba aktiviteten har en positiv effekt på hjärnfunktionen både på molekylär och cellulär nivå i alla åldrar. Oklart är ännu vilka de effektivaste kombinationerna av intensitet, frekvens och belastning av fysisk aktivitet är för att effektivera specifikt de kognitiva funktionerna.

Då man bygger upp färdigheter som till exempel skrivning, teckning och att röra sig i dans eller idrott använder man musklerna i kroppen vilket innebär att neuromuskulära banor bildas likväl som deras förbindelse med kognitiva banor. Det aktiva muskulära ut- trycket för lärandet är en viktig faktor i denna inlärning. Lillhjärnan kontrollerar rörelse och balans och har även till uppgift att samordna aktiviteter i olika muskler till en sam- verkad rörelse. De neurala förbindelserna mellan motoriska cortex och området för for- mellt tänkande i pannloben understryker vikten av rörelse för tankebearbetning. Då man får nya idéer vill man gärna diskutera, skriva eller rita dem, vilket visar att dessa färdig- heter är direkt förknippade med färdigheten att tänka. (Hannaford 1997 s. 89 - 91)

(27)

27

Minna Huotilainen (2019 s. 77 - 79) lyfter i sin bok fram en forskning på hur rörelse inverkar på hjärnan och därmed på lärandet. Forskningen är utförd på råttor eftersom dy- lika möjligheter av denna sorts forskning inte kan ske på människan. En grupp råttor löpte i löphjul och en annan grupp idkade konditionssalsträning i form av att de klättrade på klätterväggar med tyngder på ryggen. Nybildade nervceller upptäcktes på de löpande råt- torna och nästan lika mycket också hos de råttor som tränade i konditionssalen. Troligt är att olika sorter av rörelse och fysisk aktivitet påverkar nybildningen av nervceller i hjärnan. Produktionen av neurotransmittorämnet dopamin ökade också för de råttor som rörde sig mest. Vidare fann man stora mängder av BDNF (brain-derived neurotrophic factor) hormon i hippokampus. BDNF är ett neuroprotektivt hormon som hjälper nybildningen av nervceller, stärker kopplingen mellan dem och skyddar dem mot infektioner.

BDNF underlättar lärandet och anpassningen till nya omständigheter när nya nervceller och deras koppling påskyndas. Nya hjärnceller är mycket känsliga och dör snabbt. När råttorna erbjöds nytt stoff att lära sig överlevde största delen av hjärncellerna. Tack vara lärandet förband sig nervcellerna med andra nervceller som en del av minnesnätverket.

De behövdes och fann sin plats. Det pedagogiska receptet för lärandet är att rörelse för- bundet till lärandet ökar kapaciteten i hjärnans minnesområde. Hjärnundersökningarna på råttorna kan man inte direkt tillämpa på människor. Tyvärr är det inte så lätt att räkna mängden förökande nervceller i människans hjärna men det kan uppskattas via noggranna magnetbilder och via det värdera storleken på hippicampus.

Dopaminproduktionen ökar vid fysisk aktivitet och strax därefter och bibehålls stabil några timmar därefter. Desto intensivare den fysiska aktiviteten är desto mer får hjärnan dopamin. I forskningssyfte har man kombinerat mycket hög intensiv men kortvarig fysisk aktivitet med lärandet t. ex. så att man mitt under lektionen gjort olika hopp under 2 minuter och därefter fortsatt undervisningen normalt. Lärandet har varit effektivare i jäm- förelse med lektioner som inte haft kort högintensiv rörelse. (Huotilainen s. 82 - 83)

Kiti Műller (2007) poängterar att människans hjärna, sinne och kropp fungerar som en helhet och lyfter därmed fram rörelsens betydelse för hjärnans välmående, figur 7 (kuva 1 Aivoalueet ja liikkuminen). Individer med en passiv livsstil når inte upp till den kog-

(28)

28

nitiva kapacitet de har förutsättningar till. Hon förklarar vidare hjärnans reaktion på rö- relse genom effekten av musik och dans. Vid upplevelse av musik aktiverar olika moment olika hjärndelar men trots det fungerar hjärnan helhetsmässigt eftersom de hjärn- strukturer musikens olika element aktiverar bildar nätverk så att informationen flyttas från hjärnhalva till hjärnhalva. Kiti Műller summerar sitt påstående med att det har betydelse för vår hjärna vad vi använder den till eftersom det har betydelse hur nätverken i hjärnan förstärks och utvecklas. Hon beskriver vidare att detta är ett praktiskt exempel på hur man via egen aktivitet och genom att idka en viss typ av intresse kan påverka sin hjärna och därmed lärandet.

Figur 7, Hjärnområden och rörelse, Műller (2007)

Pannloben (otsalohko) styr våra ögonrörelser som i sin tur styrs av faktorer vi uppmärk- sammar. Arm- och benpendlingar och starka och klara färger är sådant som man lätt lägger märke till dvs uppmärksammar. Området i hjässloben (päälakilohkot) reglerar rö- relser och tar emot signaler via känselsinnen, t e x just rörelser från extremiteterna. I samma område finns också viktiga hjärnstrukturer som uppfattar kroppens läge och rikt- ning. Lilla hjärnan (pikkuaivot) deltar i förmågan att hålla balansen och den motoriska finjusteringen. För koordinering av rörelser är strukturerna i hjärnbarken (aivorunko) viktiga. För minnet och för lärandet är hjärnområdet i tinningloben (ohimolohkot)

(29)

29

väsentlig. Nya färdigheter sparas i långtidsminnet och aktiveras därifrån på nytt. I tinningloben finns också ett område, amygdala, som är centralt för känslominnet. En stor mängd nervbanekontakter förekommer mellan amygdala, strukturerna i mellanhjärnan (keskiaivot) och pannloben. Ett lämpligt sinnestillstånd motiverar och främjar lärandet.

(Műller 2007)

I en undersökning gjord av Drollette et al (2014) framkom att effekten av fysisk aktivitet inverkade positivt på hjärnan speciellt hos individer med sämre skolprestationsnivå medan man knappt såg någon skillnad på hjärnsubstansen för de individer som hade en högre skolprestationsnivå över lag. Speciellt den kognitiva förmågan och reaktionsförmågan förbättrades, efter 20 minuters fysisk aktivitet, för individer med låg prestationsnivå.

Detta förtydligar han med bilden nedan, figur 8.

Figur 8 Effekten på hjärnan av fysisk aktivitet enligt Drollette & al (2014), bildkälla li- ikkuva opiskelu, 2019a

Sandström & Ahonen (2011 s. 146) förklarar att regelbunden fysisk aktivitet inverkar på hjärnan emedan motion ökar hjärnans blodcirkulation och därmed syretillförseln. Därav ökar också signalsubstansnivån och nybildningen av hjärnceller stimuleras. När nya hjärnceller bildas kan cellerna lättare kommunicera med varandra. Wolmesjö (2002 s. 24) beskriver att nervceller kan nybildas hela livet om de får stimulans. Rörelse och fysisk aktivitet är den stimulans som behövs och ur pedagogisk synvinkel är det väsentligt att undervisningen innehåller rörelse eller tid till fysisk aktivitet just för att stimulera hjärnan.

(30)

30

Det kan vara rörelse och aktivitet av olika slag men gärna både snabba och långsamma sådana.

Enligt Moilanen & Salakka (2016 s. 45) kan effekten av rörelse på lärandet delas in i fyra kategorier:

1. Hjärnans ämnesomsättning ökar 2. Motivationen för lärandet höjs

3. Sinnes och informationsbehandlingen utvecklas 4. Lärandet av informativ kunskap underlättas

Det är svårt att påvisa att enbart genom att öka den fysiska aktiviteten under lektionerna förbättras inlärningsresultaten. Detta eftersom bland annat biologiska, psykiska och sociala situationsfaktorer inverkar på sambandet mellan rörelse och lärandet. Rörelse skapar möjlighet till ökad social interaktion, vilket kan förklara sambandet mellan rörelse och lärandet. Det man via hjärnforskning vet är att rörelsen har en positiva inverkan på hjär- nan. Rörelse befrämjar hjärnans blodcirkulation, syretillförseln ökar och mängden tran- smittorsubstans stiger. Därtill ökar nybildningen av nervceller och kapillär i hippokampus vilket innebär att rörelse inverkar positivt på hjärnans ämnesomsättning, funktion och struktur. (Moilanen & Salakka 2016 s. 44 - 46)

För någon studerande kan redan en liten rörelse hjälpa denne att koncentrera sig bättre på undervisningen (Moilanen & Salakka 2016 s. 43). Det sker full aktivering och integrering av hjärnan varje gång vi rör på oss på en balanserad nivå och dörren till inlärning öppnas på ett naturligt sätt (Hannaford 1997 s. 99). Att öka på rörelse under studiedagen inverkar positivt på studerandes minne, koncentration och uppmärksamhet samt på förmågan att behandla information och lösa problem. Det har också visat sig att rörelse under studiedagen förbättrar beteendet i klassrummen, ökar på delaktigheten i undervisningen och minskar på frånvaron. (Moilanen & Salakka 2016 s. 47)

Det förefaller som om rörelsens effekt på lärandet är en summa av många faktorer, figur 9. Rörelsens inverkan på hjärnans struktur och funktion, den motoriska utveckling, interaktion, självkännedom och skoltrivsel kan vara faktorer som tillsammans utgör rörel- sens effekt på lärandet.

(31)

31

Figur 9 Rörelsens effekt på lärandet sker via många faktorer, Kantomaa et al (2018)

5 ARBETETS DESIGN (METODIK)

Här beskrivs metoder som är lämpliga för verksamhetsinriktade examensarbeten och vilken metod som utgör grund för detta examensarbete.

Att foga samman ny kunskap med befintlig yrkespraxis genom att anpassa nya metoder, kunskap och idéer, nya redskap och instrument är viktiga moment i ett utvecklingsarbete.

En verksamhetsutveckling beskrivs som ett arbete där inriktningen är en förnyelse och en utveckling av en verksamhets organisationsformer, arbetsmetodik och uttrycksmedel.

Man framhåller att ett professionellt utvecklingsarbete bör vara noggrant dokumenterat från vilken man sedan kan analysera och systematiskt utvärdera hela processen. (Lun- deqvist 1995 s. 54 - 56)

Enligt Silius-Ahonen & Haldin (2015) innefattar metodikkapitlet i ett verksamhetsinriktat examensarbete en beskrivning av hur man genom den valda formen tacklar det valda temat. Ett verksamhetsinriktat examensarbete kan vara av olika slag. Det kan t. ex. vara en affärs idé, ett tjänstepaket, en produkt, ett evenemang eller ett konstnärligt arbete. I ett verksamhetsinriktat arbete kan man få utlopp för sin kreativitet genom att förverkliga idéer som också kan implementeras i arbetslivet. (Haldin & Ruutu 2016)

Designen av ett verksamhetsinriktat arbete syftar till att utforma en produkt men likväl till att planera produkttillverkningen och användningen av den. Därmed omfattar både objektet och processen designtänkandet i sin helhet. (Lundeqvist 1995 s. 60)

(32)

32

Jerker Lundeqvist (1995 s. 60) definierar designen av en produktutveckling med att han- tera tre olika klasser av problem.

1. Vilka egenskaper en framtida produkt bör ha dvs produktionsmålen

2. Vilka medel som behövs för att åstadkomma en produkt, dvs själva produktionen 3. Vilka mål som bör ställas upp och vilka medel som bör tillämpas i användandet

av den färdiga produkten

Och indelar därmed produktionsprocessen i produktbestämning, produktframställning och produktanvändning.

Airaksinen (2009) poängterar att det är viktigt att välja vilken typ av produkt man skall utveckla utgående från vilken målgruppen produkten riktar sig till och vad man vill åstad- komma med sin produkt. Därtill belyser hon att man bör beakta utbildningsområde och arbetslivsrelevansen. Det verksamhetsinriktade arbetet består enligt henne av två delar.

Den verksamma delen eller skapandet av produkt och den dokumenterande delen det vill säga dokumentation av processen under hela arbetets gång. Till produkten bör finna sen relevant och tillförlitlig kunskapsgrund.

Enligt Silius-Ahonen & Haldin (2015 s. 5) utgör arbetets design i ett verksamhetsinriktat examensarbete handlingsplan, ämnesanalys och formanalys. Denna metod har jag valt som design för mitt arbete. Valet av metod motiveras med att den är tydlig och struktu- rerad och lämpar sig för mitt syfte med detta arbete.

I handlingsplanen behöver framgå vad som ska göras, hur det ska göras och varför ska det göras. Detta framgår i 5.1.1. projektplanering. Under hela arbetet gång är det viktigt att dokumentera skeendet och argumentera över tankar och beslut som styr hela hand- lingen, processen. (Haldin & Ruutu 2016) I ämnesanalysen fördjupar jag mig ytterligare i temat med hjälp av litteratur och läser in mig i begreppen jag belyst i den teoretiska referensramen. På detta sätt förankrar jag tematiken och det hjälper mig att få ett perspektiv på ämnet. (Silius-Ahonen & Haldin 2015 s. 5) Ämnesanalysen redogör jag för senare i arbetet, under rubriken slutprodukt. Med formanalys menas hur jag går till väga för att skapa min produkt och vilka möjliga sätt det finns att genomföra arbetet (Haldin & Ruutu 2016).

(33)

33

Jag har valt att framställa en produkt, en manual, som innehåller olika alternativ för avbrott i undervisningen i form av rörelse för effektiverat lärande. En produkt där processen styr slutresultatet. Jag skriver dagbok under hela processens gång för att i min rapport också kunna reflektera över mina tankar och funderingar i början av examensarbetspro- cessen.

5.1 Formanalys

I ett verksamhetsinriktat arbete bör man göra en formanalys. Formanalys innebär att ut- reda möjliga sätt att genomföra arbetet och därav besluta vilken metod som är mest lämp- lig för den aktuella produkten i fråga. Enligt Silius-Ahonen & Haldin (2015) är delarna i formanalysen projektplanering, produktutveckling och en praktisk processbeskrivning.

5.1.1 Projektplanering

Till grund för produkten behöver jag fördjupa mig i ämnet för att småningom få en klarare bild av vad produkten kan vara och hur den ska utvecklas. Jag behöver också fundera på varför just den produkten gynnar studerande och kolleger och mig själv och hur den svarar på syftet för detta arbete. Efter att jag analyserat mera material, i ämnesanalysen, hoppas jag förstå mitt tema ännu bättre så jag får en klarare bild av vad produkten kunde vara. I planeringsskedet behöver jag också fundera kring designen på arbetet.

Tankeprocessen inför examensarbetet kom igång i september 2019 efter att jag valt ar- betshälsa som tema för mitt arbete. Emedan jag nyligen bytt bransch, från mångårigt arbete inom företagshälsovården till lärare, kändes det relevant att fördjupa mina kunskaper inom ramen för den nya branschen. I mitt dagliga arbete med studerande på andra stadiets yrkesutbildning är fokus på att minska stillasittande för studerande. Det kändes som naturligt och intressant att fördjupa mig på detta område för att få mera förståelse för varför avbrott i stillasittandet inverkar på lärandet. Jag frestades till att utveckla en produkt eftersom jag gärna åstadkommer något konkret, ett verktyg jag och andra kan ha nytta av i arbetlivet framöver. Målgrupp, studerande på andra stadiets yrkesutbildning, och ämnet

(34)

34

rörelsens effekt på lärandet stod klart ganska tidigt och nästa steg var då att börja fördjupa mig i ämnet.

I mitt arbete med ungdomar inom yrkesutbildningen på andra stadiet upplever jag ofta en frustration bland studerande som under teorilektioner behöver koncentrera sig och fokusera på teori i ett klassiskt klassrum med stolar och pulpeter. Även lärarnas frustration över oroliga studerande som har svårt att koncentrera sig öppnade mina ögon för att utveckla också mina egna pedagogiska färdigheter. Jag bestämde mig för att ta fram någon form av produkt som kunde stöda lärarkolleger och skapa en bättre atmosfär i klassrum- met till fördel för lärandet. Som projektansvarig för studier i rörelse gav det ytterligare inspiration att verkligen ta reda på fakta och utveckla metod för minskad stillasittandet.

Min nyfikenhet på vad som egentligen är förklaringen till att rörelse har positiv inverkan på lärandet väcktes på allvar. Rörelse och lärandet – som en naturlig och integrerad verk- samhetsform. Ett nytänk tror jag behöver etableras och också miljön i läroanstalterna kan behövas ses över om man strävar efter att skapa förutsättningar för mindre stillavarande.

Under hela planeringsprocessens gång reflekterar jag till vardagen och den miljö jag be- finner mig i under arbetsdagen. Håller ögon och öron uppe för utvecklandet av idéer och förvekligandet av metoder som minskar stillasittandet. Mitt uppdrag inom studier i rörelse stöder i allra hösta grad genomförandet av detta examensarbete och utvecklandet av produkt.

5.1.2 Produktutveckling

Här beskriver jag vilken produkt jag kommer att framställa och på vilket sätt produkten framställs.

Denna produkt har som målsättning att:

- Gynna studieförmågan och studerandehälsan i andra stadiets yrkesutbildning - Vara lätt tillgänglig och utarbetas så den kan användas som en naturlig del av te-

oriundervisningen

- Kunna användas av personer som inte är specialister inom ” rörelse som avbryter långvarigt sittande”

- Fungera som ett redskap för att underlätta lärarens lektionsplanering

(35)

35

Produkten kommer att vara förslag på pausaktiviteter för att underlätta lärarens arbete i strävan till att skapa mera rörelse för studerande under lektionerna. Tanken är att minska stillasittandet så man stiger upp med jämna mellanrum gärna med 20 – 30 minuters inter- vall. Målsättningen är således att få avbrott i sittandet och aktivera pigghetsnivån. Därut- över kan rörelsen på långsikt ha en direkt inverkan på lärandet, emedan rörelserna i produkten grundar sig på en teori därom. Det innovativa i produkten är förutom den direkta kopplingen mellan vetenskaplig teori och handling en tillgänglig manual varifrån lämp- liga rörelseövningar kan integreras i undervisningen.

Produkten kommer att bestå av en Power Point presentation, där de olika flikarna repre- senterar olika rörelsealternativ förknippat med teorin som är angiven. Valet av Power Point presentation som manual grundar sig på lätt tillgänglighet för övriga att använda sig av den emedan Power Point presentationer fortfarande utgör en vanlig undervisningsme- tod bland lärare.

En Power Point presentation kan framställas på många olika sätt beroende på använd- ningsändamål och målgrupp. Det kan vara frågan om ett bildspel men kan likväl vara producerat som en video eller innehålla olika effekter. (Monster 2016)

En Power Point presentation beskriver Microsoft (2019) enligt följande:

Power Point presentationer fungerar som bildspel. Om du vill förmedla ett med- delande eller en artikel kan du dela upp den i bilder. Tänk på varje bild som en tom arbetsyta för de bilder och ord som hjälper dig att berätta din berättelse.

Då man skapar en Power Point presentation uppmanar Microsoft (2019) att man tänker på följande aspekter

1. Minimera antalet bilder

2. Välj en målgrupp – vänlig teckenstorlek 3. Håll bildtexten enkel

4. Använd visuell information för att uttrycka ditt meddelande 5. Gör etiketter för diagram och diagram lättare att förstå 6. Använd diskreta enhetliga bildbakgrunder

7. Kontrollera stavning och grammatik

(36)

36

Emedan omfattningen av detta arbete skulle bli för digert med att ytterligare fördjupa mig i olika tekniker för framställning av min Power Point manual väljer jag den klassiska versionen som en bra och användbart alternativ.

Vid framställningen beaktas att metoden att väcka åhörarnas / läsarnas intresse är att in- volvera dem i presentationen redan vid titelsidan. Här behöver man då berätta hur de kommer att kunna få användning av informationen man presenterar. En enkel design är att föredra, ”less is more”, rekommenderas då det kommer till presentationer. Bilder ska inte användas för att pynta sliden utan för att förstärka budskapet. (Monster 2016)

Metoder för att skapa mera rörelse under skoldagen är många. Min produkt är avgränsad till att vara en produkt med fokus på att få avbrott i sittandet med hjälp av pausrörelser.

Jag har därmed inte beaktat olika pedagogiska undervisningsmetoder eftersom tillväga- gångssätten varierar beroende på ämnet som undervisas.

Såväl slutprodukten som Power Point bilagan inleds med en sammanfattning av förde- larna med pausgymnastik för att förtydliga den allmänna avsikten och därmed inverkan på lärandet. Den pedagogiska aspekten (teorin) nämns inte i Power Point presentationen.