7 DISKUSSION
7.4 Slutsatser
Inom läroanstalterna diskuteras mycket kring studerandes välmående överlag. Fysisk ak-tivitet och rörelse är en delkomponent i helheten. Ur individens och samhällelig synpunkt en betydelsefull delkomponent. Vi behöver se den studerande som en helhet med olika behov. Vi behöver stöda speciellt de studerande som rör sig verkligen lite till fördel för lärandet vilket Drollette et al (2014) också lyfte fram i sin forskning. Undervisnings- och kulturministeriets (2020) specifika målsättning med understöd för studier i rörelse har samma linje”ett särskilt mål är att öka aktiviteten bland studerande som rör på sig för lite”.
Jag tror att vi med en gemensam strävan och satsning kan uppnå en mer aktiv studiedag och därmed inverka på lärandet och individens yrkeskompetens. Låt oss tänka att det inte bli något man ”ska” göra – utan något man ”behöver” göra. Och det väsentliga är ju att minska stillasittandet. Jag tror det är avgörande att skapa samhörighet och tillsammans med kolleger och studerande utveckla system och metoder som kopplar samman rörelse med studerandes vardag i läroanstalten. Det tar tid att lära sig något nytt och ännu längre tid att också få det etablerat i verksamhetskulturen.
En lärare behöver också stöd och gemenskap för att lära sig nya metoder. Många lärare är ensamma i sin roll som sakkunniga inom sitt område och en känsla av otillräcklighet är ofta rådande. Läraren på de olika utbildningsnivåerna har alltmer fått ta också en sam-hällelig fostranderoll och bördan av alla roller kan kännas enorm. Att ännu ta ansvar för studerandes rörelse under skoldagen kan kännas övermäktigande. För att omarbeta sina arbetsmetoder behövs motivation och den rätta känslan behöver komma inifrån. Ingen utomstående kan tvinga på en ny metod om personen i fråga inte känner för det. Låt oss också misslyckas. Våga pröva på, gång på gång tills det blir en rutin för både lärare och
61
studerande som småningom växer till ett behov från att ha varit ”ett måste”. Uppmuntran och stöd stärker strävan till något nytt. Låt oss skapa en ”ringar på vatten” effekt som småningom når fler och fler.
Även om individens eget ansvar för hälsa och välbefinnande står i fokus också för de studerande är det utopi att tro att alla vill röra på sig, även fast man är medveten om alla fördelar. En studerande får inte tvingas till det. Med tillräckligt många upprepningar och med tålamod brukar även de motsträviga småningom ansluta sig till mängden. Var och en förstår rörelse på lite olika sätt och det finns inte bara ett rätt sätt. Om man till exempel lyckas få eleven att stiga upp från sin stol under lektionen, har redan en del av målet nåtts.
Det gäller välbefinnandet i sin helhet och ibland kan det vara svårt att separera delfak-torerna eftersom den ena faktorn inverkar på den andra. Enligt enkäten Hälsa i skola 2017 - 2019 (Institutet för hälsa och välfärd 2019) upplever knappt 11,9 % att skolarbetet ut-mattar. Siffran för motsvarande indikator i hälsa i skola enkäten 2019 var 13, 1 %. Flick-orna upplever mera utmattning än pojkarna då siffrFlick-orna från 2019 års enkät visar 19,9 % av flickorna och 8,5 % av pojkarna. Låt inte detta bli ett måste som ökar utmattningen – låt detta bli ett redskap för minskad utmattning. Återhämtningens betydelse för lärandet och hela välbefinnandet ska inte underskattas. Sömnens betydelse för hjärnans och hela kroppens välmående kan inte förbises. I samma undersökning framkom att 52,2 % av yrkesstuderande sover under 8 timmar per natt under vardagen. En tillräckligt lång och god nattsömn är en förutsättning för lärandet, inte enbart för att stoff flyttas till långtids-minnet utan också för vakenheten följande dag (Huotilainen 2019 s. 69).
Hjärnan behöver energi. Hjärnan utgör cirka 2 % av den totala kroppsvikten men förbru-kar cirka 20% av ens energi (Sparre 2012). Ett flertal studerande slarvar med morgonmål och till och med lunchen. I Hälsa i skola undersökningen 2019 framkom att 52,9 % av de som svarat inte äter morgonmål dagligen innan de går till yrkesläroanstalten. Att förbise skollunch är också vanligt emedan det i samma undersökning framkom att 36, 4% inte äter skollunch.
Experter poängterar rörelsens direkta och långtidseffekt på lärandet – fysisk aktivitet in-nan studiedagen börjar, under studiedagen och efter studiedagens slut förbättrar hjärin-nans
62
verksamhet och skolframgång (Bangsbo et al 2016). Därav lönar det sig att under studie-dagen väcka hjärnan till liv med rörelser eller en kort promenad med motiveringen att rörelse i kroppen ger effektivare hjärna.
Min egen erfarenhet stöder teorin om att fysisk aktivitet är främjande både på hälsa, väl-befinnande och inlärning. Efter en aktiv barndom med idrottsaktiviteter av olika slag blev inriktningen i ungdomsåren orientering på elitnivå. Efter avslutad karriär har motion alltid varit en viktig del av mitt liv. Sedermera är det både löpning, spinning och konditions-salsträning som främjar mitt välbefinnande och speciellt under de långa löprundorna i vår vackra natur känner jag hur tankar och teorier kopplas samman och finner sin plats i min hjärna.
I vår undervisning och i vårt tankesätt behöver vi följa samhällstrender men samtidigt vara lyhörda på de effekter det har. Vi behöver ta fasta på forskning om rörelsens och den fysiska aktivitetens inverkan på lärandet och utgående från det skapa en läromiljö som stöder vår verksamhet. Det gäller att vara öppen för nytt, ta modell och tips som utarbetats och prövats hos andra men samtidigt anpassa idéer och verksamhet till den egna läroin-rättningen. Med mera rörelse skapar vi trivsel och välmående studerande som gärna stu-derar vid yrkesläroanstalten. Forskarna är i detta fall entydiga – vi behöver röra på oss – eller kanske på allvar nu dags att etablera begreppet vi behöver ”minska stillasittandet”.
Rörelse är en väsentlig delkomponent i lärprocessen via effekten på hjärnan vilket även återspeglar sig på andra sätt i välbefinnandet och den vägen även till lärandet. Låt oss öppna dörren till lärandet på ett naturligt sätt med hjälp av rörelse (Hannaford 1997).
KÄLLOR
Airaksinen,T.,2009,Toiminnallinenopinnäytetyö.Tillgänglig:https://www.sli-deshare.net/TiinaMarjatta/toiminnallinen-opinnytety-tekstin Hämtad: 01.12.2019 Arbetshälsoinstitutet, 2007, Arbetsförmågehuset.
Tillgängligt:https://www.ttl.fi/sv/ar-betsgemenskap/arbetsformagehuset/ Hämtat: 05.01.2020
Arcada. 2014, God vetenskaplig praxis i studier vid Arcada. Tillgänglig: https://start.ar-
cada.fi/system/files/media/file/2019-06/god_vetenskaplig_praxis_i_stu-dier_vid_arcada.pdf Hämtad: 15.10.2019
Bailey, S., Bos, I., Meeusen, R. & Torbeyns, T., 2014, Active workstations to fight sed-entary behaviour. Sports Medicine, vol. 44, No 9, s. 1261 - 1273. Tillgänglig:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24842828 Hämtad 03.11.2019
Bangsbo, J., Krustrup, P., Duda, J., Hillman, C., Andersen, L., Weiss, M., Williams, C., Lintunen, T., Green, K., Hansen, P., Naylor, P-J,. Ericsson, I., Nielsen, G., Froberg, K., Bugge, A., Lundbye – Jensen, J., Schipperijn, J., Dagkas, S., Agergaard, S., von Seelen, J., Østergaard, C., Skovgaard, T., Busch, H., Elbe, A-M., 2016, The Copen-hagen Consensus Conference 2016: children, youth, and physical activity in schools and during leisure time. British Journal of Sports Medicine no 50 s. 1177 - 1178Tillgänglig: https://bjsm.bmj.com/content/bjsports/50/19/1177.full.pdf Häm-tad:01.01.2020
Castelli,D., Hillman, C., Buck, S., & Erwin, H., 2007, Physical Fitness and Academic Achivment in Third- and Fifty-Grade Students. Journal of Sport & Exercice Psy-chology,no.29,s.239-252Tillgänglig: https://peacefulplaygrounds.com/down-
load/pdf/Physical%20Fitness%20and%20Academic%20Achieve-ment%20in%20Third%20and%20Fifth%20Grade%20Students.pdfHämtad 18.11.2019
De Giorgio, A., Kuvacic, G., Milic, M., Padulo, J., 2018, The Brain and Movement: How Physical Activity Affects the Brain. Monten. J. Sports Sci. med no 7 s. 63 - 68.
Tillgänglig:http://www.mjssm.me/clanci/MJSSM_Sept_2018_DeGiorgio_63-68.pdf Hämtad 10.10.2019
Dohrn, I-M.,Börjesson, M., Emtner M., 2018, Fysisk aktivitet som medicin, Sisu Idrotts-böcker och YFA
Drollette, E., Scudder, M., Raine, L., Moore, R., Saliba, B., Pontifex, M., Hillman, C., 2014, Acute exercise facilitates brain function and cognition in children who need it most: An ERP study of individual differences in inhibitory control capacity. De-velopmental Cognitive Neuroscience 2014 Nr 7 s 53-64 Tillgänglig:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1878929313000911Hämtad 03.11.2019
eGrunderna,2018,Tillgänglig:https://eperusteet.opintpolku.fi/#/sv/selaus/kooste/amma-tillinenkoulutus?hakutyyppi=perusteet Hämtad: 18.01.2020
Folkhälsan, Om Folkhälsan. Tillgänglig: https://www.folkhalsan.fi/om-folkhalsan/ Häm-tad: 08.02.2020
Folkhälsan,2020,Arcada och folkhälsan inleder brett samarbete. Tillgänglig:
https://www.folkhalsan.fi/nyheter/2020/februari/arcada-och-folkhalsan-inleder-brett-samarbete/ Hämtad: 08.02.2020
Folkhälsans förbund rf Tillgänglig: https://www.folkhalsan.fi/om-folkhalsan/folkhal-sans-forbund/ Hämtad: 07.02.2020
Forskningsetiska delegationen. 2012, God vetenskaplig praxis och handläggning av miss-tankar om avvikelser från den i Finland Tillgänglig : https://www.tenk.fi/si-tes/tenk.fi/files/HTK_ohje_2012.pdf Hämtad 17.11.2019
Haapala, E., Kantomaa, M., Kujala, T., Jaakkola, T., Tammelin, T., 2017, Liikunnan op pimisen vuorovaikutusta kartoittamassa, Liikunta ja Tiede, nr 4, s. 4 – 9. Tillgänglig:
http://epaper.fi/read/3798/5BvFa7zo Hämtad: 14.10.2019
Haldin, D., & Ruutu, K., 2016, Verksamhetsinriktade examensarbeten. Tillgänglig:
https://youtu.be/mJgqdhcqtNs Hämtad: 15.10.2019
Hannaford, C, 1997, Lär med hela kroppen, Brain Books, Jönköping
Hansen, A., 2016, Hjärnstark, Fitnessförlaget, Stockholm
Hillman, C., Erickson, K., Kramer, A., 2008, Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition, Tillgänglig: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18094706 Häm-tad 14.10.2019
Hufvudstadsbladet, 06.02.2020. Arcada och Folkhälsan inleder brett samarbete. Tillgänglig:
https://www.hbl.fi/artikel/arcada-och-folkhalsan-inleder-brett-samarbete/ Häm-tad:08.02.2020
Huotilainen, M.,2019, Näin aivot oppivat, PS-kustannus, Jyväskylä
Husu, P., Sievänen, H., Tokola, K., Suni, J., Vähä-Ypyä, H., Mänttäri, A., Vasankari, T.
2018a, Paikallaanolo täyttää suomalaisten päivän, Liikunta ja Tiede, 5, s 27-31. Till-gänglig: http://epaper.fi/read/4736/hyTo3iwC Hämtad: 21.10.2019
Husu, P., Sievänen, H., Tokola, K., Suni, J., Vähä-Ypyä, H., Mänttäri, A., Vasankari, T.
2018b, Suomalaisten objektiivisesti mitattu fyysinen aktiivisuus, paikallaanoloa ja fyysinen kunto, forskningsrapport, Undervisnings- och kulturministeriet, Helsing-fors
Illeris, K., 2006 a. Lärande. Tillgänglig: https://sites.google.com/site/larareidag/vad-in-nebaer-laerande/laerodimensionerna Hämtad: 16.02.2020
Illeris,K.,2006b, Lärandets tre dimensioner. Tillgänglig: https://www.research- gate.net/figure/Figur-1-Illeris-s-41-konstruktivistiska-laerandemodell-Upphovsra-ett-Studentlitteratur_fig1_306286252Hämtad 16.11.2019
Institutet för hälsa och välfärd, 2019, Resultat från enkät hälsa i skolan 2017 - 2019.
Tillgänglig: https://sampo.thl.fi/pivot/prod/sv/ktk/ktk1/summary_perustulokset2 Hämtad: 18.01.2020
Jacobsen, Dag Ingvar. 2012, Förståelse, beskrivning och förklaring – Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlittera-tur AB
Kantomaa, M., Syväoja, H., Sneck, S., Jaakkola, T., Pyhältö, K., Tammelin, T., 2018, Koulupäivän aikainen liikunta ja oppiminen, Tilannekatsaus. Utbildningsstyrelsen
s. 22 Tillgänglig:https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/189075_koulu-paivan_aikainen_liikunta_ja_oppiminen-2.pdf Hämtad: 06.01.2020
Kokkonen, J., 2019, ”Liikunta pistää kaikkiin aivojen hermoverkkoihin vipinää ja lii-kettä”, Liikunta & Tiede, no 4, s. 5-6.
Kämppi, K., Aira, AL., Tammelin T., 2019, Koulut lasten liikkumisen edistäjänä Suomen vahvuus, Liikunta & Tiede, nr 1, s. 10- 14. Tillgänglig: http://epa-per.fi/read/4943/qwr6vkcP Hämtad: 14.10.2019
Liikkuva opiskelu, 2019 a, Liikkuva opiskelu. Tillgänglig: https://opiskelekotona.word-press.com/liikkuva-opiskelu/ Hämtad: 17.01.2020
Liikkuva opiskelu, 2019 b, Liikkuva opiskelu avustukset. Tillgänglig:https://www.li- ikkuvaopiskelu.fi/fi/ajankohtaista/okm-liikkuva-opiskelu-avustukset-lukio-ja-ammatillisen-koulutuksen-jarjestajille Hämtad: 16.02.2020
LIKES,Tuloskortti2018,Tillgänglig:https://www.likes.fi/filebank/2776-tulos-kortti2018_FI_PDF_150.pdf Hämtad: 20.10.2019
Lundeqvist, J., 1995, Design och produktutveckling: Metoder och begrepp. Lund: Stu-dentlitteratur
Microsoft, 2019, Basuppgifter för att skapa en powerpoint presentation ,Tillgänglig : https://support.office.com/sv-se/article/basuppgifter-för-att-skapa-en-presentation-i-powerpoint-efbbc1cd-c5f1-4264-b48e-c8a7b0334e36 Hämtad: 06.12.2019 Moilanen, H., 2018, Aivot liikkeelle! Lisää liikettä tehokkaampaa oppimista, Jyväskylän
Ylioposto Tillgänglig: https://www.slideshare.net/Messukeskus/aivot-liikkeelle-lis-liikett Hämtad: 06.01.2020
Moilanen, H., & Salakka, H., 2016, Aivot liikkeelle, PK Kustannus, Jyväskylä
Monster, 2016, 10 tips – så skapar du en proffsigare Power Point presentation Tillgäng-lig: https://www.monster.se/karriarradgivning/artikel/sa-skapar-du-en-proffsigare-powerpoint-presentation Hämtad: 06.12.2019
Mullender-Wijnsma, M.J., Hartman, e., de Greeff J.W., Dooland, S., Bosker, R.J., Visscher, C., 2016, Physically Avtive Math and Language Lessons Improve Aca-demic Achievement: A Clister Randomized Controlled Trial. Pediatrics 137 nr 3.
Tillgänglig: https://pediatrics.aappublications.org/content/137/3/e20152743 Häm-tad 14.10.2019
Műller, K., 2007, Aivot ja liikunta. Työterveyslääkäri 25 (2) s. 26 - 28.Tillgänglig:
https://www.ebm-guidelines.com/dtk/shk/avaa?p_artikkeli=ttl00427 Hämtad:
19.11.2019
Oppezzo, M., & Schwartz,D., 2014, Give Your Ideas Some Legs: The Positive Effect of Walking on Creative Thinking. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory and Cognition. Vol. 40, No 4, s 1142 – 1152. Tillgänglig:
https://www.apa.org/pubs/journals/releases/xlm-a0036577.pdfHämtad:13.11.2019 Pate, R., O´Neill, J. & Lobelo, F., 2008. The evolving definition of “sedentary”. USA:
Exercise and Sport Sciences Reviews. Vol 36, No 4.Tillgänglig:
https://journals.lww.com/acsm-essr/Fulltext/2008/10000/The_Evolving_Defini-tion_of__Sedentary_.2.aspx Hämtad: 03.11.2019
Pausgymnastik, https://vimeo.com/showcase/4658902 Hämtad: 08.02.2020
Regionförvaltningsverket,2019,Liikkuva opiskelu, Tillgänglig:
https://www.avi.fi/sv/web/avi/liikkuva-opiskelu Hämtad 25.10.2019
Saaranen-Kauppinen, A., Lindblad, K., Pekanheimo, E., Muittari, J.,2018, Toimeen! Ut-bidlningsmaterial i funktionella undervsiningsmetoder för lärare, Humanistinen ammattikorkeakoulu julkaisuja, 58. Tillgänglig: https://www.theseus.fi/bit-stream/handle/10024/152396/978-952-456-304-8.pdf?sequence=1&isAllowed=y Hämtad: 05.01.2020
Saku ry, Liikkuva Amis, Tillgängligt:https://liikkuvaamis.fi/materiaalit-ja-lomakkeet/#ju-listeet Hämtat: 24.01.2020
Sandström, M. & Ahonen, J., 2011, Liikkuva ihminen – aivot, liikuntafysiologia ja sovel-lettu biomekaniikka. VK-Kustannus Oy.Lahti.
SAOB,Svenska Akademins Ordbok, 1962. Tillgänglig: https://www.saob.se/arti-kel/?seek=r%C3%B6relse&pz=1 Hämtad: 25.01.2020
SAOL,Svenska Akademins Ordlista över svenska språket 2015, Tillgänglig:
https://svenska.se/tre/?sok=r%C3%B6relse&pz=2 Hämtad: 25.01.2020
SHM, Social- och hälsovårdsministeriet. 2013. Förändring i rörelse! Nationell strategi för motion som främjar hälsa och välbefinnande 2020. Helsingfors: Social och häl-sovårdsministeriet. Tillgänglig: http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bit-
stream/handle/10024/69946/URN_ISBN_978-952-00-3416-0_korj.pdf?sequence=1&isAllowed=y Hämtad 03.11.2019
SHM, Social- och hälsovårdsministeriet. 2015. Sitt mindre – Må bättre! Nationella re-kommendationer för mindre sittande. Helsingfors: Social och hälsovårdsministe-
riet.Tillgänglig:http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bit-stream/handle/10024/74709/STM_SITT_MINDRE_MÅ_BÄTTRE_esite_netti..p df?sequence=1&isAllowed=y Hämtad 03.11.2019
Silius – Ahonen, E. & Haldin, D., 2015, Om verksamhetsinriktade examensarbeten. Bild-ningsaspekter i högre utbildning – med fokus på professionsutbildning, Helsing-fors: Arcada, s. 185 - 191
Sleiman,S.,Henry,J.,Al-Hadded,R., El Hayek, L., Abou Haidar, E., Stringer, T., Ulja, D., Karuppagounder, S., Holson, E., Ratan, R., Ninan, I.,Chao, M. 2016, Exercise pro-motes the expression of brain derived neurotrophic factor (BDNF) through the ac-tion of the ketone body β-hydroxybutyrate, forskningsrapport, Naac-tional Institute of Health Tillgänglig: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4915811/ Hämtad 02.11.2019
Smart Moves, Työelämä ja liikunat. Tillgänglig: https://www.smartmoves.fi/liikkumi-nen/opiskelu-tyoelama-ja-liikunta/ Hämtad: 10.01.2020
Sparre A, 2012, Hjärnforskaren Martin Ingvar om lågkolhydratkost/LCHF Tillgänglig:
https://4health.se/hjarnforskaren-martin-ingvar-om-lagkolhydratkostlchf Hämtad:
18.01.2020
Studier i rörelse, 2019 a, Studerande vet ändå bäst vad de tycker om. Tillgänglig:
https://www.liikkuvaopiskelu.fi/sites/www.liikkuvaopiskelu.fi/files/kuvat/li-ikkuva_opiskelu_sve_210x185_2020_valmis_web.pdf Hämtad: 03.12.2019 Studier i rörelse, 2019 b, Mer motion som stöd för yrkesstudierna. Tillgänglig:
https://www.liikkuvaopiskelu.fi/sites/www.liikkuvaopiskelu.fi/files/tie-dostot/mera_motion_som_stod_for_yrkesstudierna_210x297_web_2019.pdf Hämtad: 03.12.2019
Suni, J., Husu, P., Aittasalo, M. & Vasankari, T. 2014. Liikunta on osa liikkumista – Paikallaanolo määritelmää täsmennetään parhaillaan. Liikunta & Tiede, nr 6, 30-32
SYL, Suomen ylioppilaskuntien liitto, 2011. Opiskelukyky. Tillgänglig:http://www.opis-kelukyky.fi/ Hämtad: 26.01.2020
Syväoja, H., Tammelin, T., 2016, Liikunta ja hyvä kunto luovat edellytyksiä hyvään kou-lumenestykseen ja elinikäiseen oppimiseen, Liikunta & Tiede, nr 5, s. 48 – 51. Till-gänglig: http://epaper.fi/read/3313/DD1yex5c Hämtad: 15.10.2019
UKKinstitutet, 2019, Aikuisten liikkumisen suositus. Tillgänglig: https://www.ukkin-stituutti.fi/liikkumisensuositus/aikuisten-liikkumisen-suositus Hämtad 02.11.2019
Undervisnings- och kulturministeriet, 2019 a, Studier i rörelse-understöd till anordnare
av gymnasie- och yrkesutbildning. Tillgänglig:
https://minedu.fi/avustukset/avustus/-/asset_publisher/liikkuva-opiskelu- avustukset-lukio-ja-ammatillisen-koulutuksen-jarjestajille?_101_IN-STANCE_9GY9rOgrEM2b_languageId=sv_SE Hämtad: 19.11.2019
Undervisnings- och kulturministeriet, 2019 b, Tilläggsbudget: 20 miljoner euro för att anställa lärare inom yrkesutbildningen och till stödåtgärder för undervisningen Tillgänglig: https://minedu.fi/sv/artikel/-/asset_publisher/lisatalousarvio-20-mil- joonaa-euroa-ammatillisen-koulutuksen-opettajien-palkkaukseen-ja-opetuksen-tu-kitoimiin Hämtad: 25.01.2020
Undervisnings- och kulturminsiteriet,2020. Studier i rörelse-understöd till anordnare av gymnasie- och yrkesutbildning Tillgänglig: https://minedu.fi/avustukset/avustus/- /asset_publisher/liikkuva-opiskelu-avustukset-lukio-ja-ammatillisen-koulutuksen-jarjestajille?_101_INSTANCE_9GY9rOgrEM2b_languageId=sv_SE Hämtad:
23.01.2020
Wienecke, J., 2018, Hur kan motorik främja inlärning? Tillgänglig: https://urplay.se/pro- gram/205577-ur-samtiden-puls-och-rorelse-for-inlarning-hur-kan-motorik-framja-inlarning Hämtad: 04.01.2020
Wolmesjö, S.,2002, Smartare rörelser för fysisk och mental balans, Sisu Idrottsböcker, Farsta
Åberg, M.,Pedersen, N., Torén, K., Svartengren, M., Bäckstrand, B., Johnsson, T., Cooper-Kuhn, C., Åberg, D., Nilsson, N., Kuhn, G., 2009, Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. PNAS vol 106, No 49. Tillgänglig:
https://www.pnas.org/content/pnas/106/49/20906.full.pdf Hämtad: 01.01.2020
BILAGOR
Bilaga 1. Anhållan om lov till examensarbete på Folkhälsan
Bilaga 2. Rörelsens effekt på lärandet, ”Ta en paus i undervisningen”, Po-wer Point presentation