Processdiskussion

Jag bestämde mig relativt snabbt för att i mitt examensarbete utveckla en produkt. Det föreföll mig som en metod som passar mig bäst eftersom jag gärna kopplar ihop teori med praktiskt förfarande. Så här i efterskott håller jag fast vid detta argument. Det har varit en lång resa, men gnistan har funnits där så gott som hela vägen. Utmaningar har funnits under färden och ibland har tron på det egna kunnandet svikit. Emellanåt kom känslan att slutprodukten blir för vardaglig. Men övertygelsen om att min produkt trots allt är unik i sitt slag har jag fått bevis för då jag diskuterat med kolleger och insett att många inte känner till eller reflekterat över vad rörelsen verkligen har för effekt på hjärnan och lä-randet. Det har gett mig styrka att arbeta vidare med mitt arbete och under vägen få för-djupa mig i mitt ämne. Under hela processens gång har jag stärkt mitt eget kunnande och min förståelse för betydelsen av alternativa pedagogiska metoder. Något jag också hoppas kunna förmedla vidare till kolleger för att också hjälpa dem att inse betydelsen av rörelse för lärandet.

Kraven på mig själv och mitt sätt att arbeta har inneburit att tidsanvändningen för mitt examenarbete har varit enorm. Utmanande har också varit den teoretiska delen då man gör ett verksamhetsinriktat arbete. Metodikkurserna inom yrkeshögskolan lägger mera fokus på andra metoder, vilket innebär att den studerande självständigt behöver utforska mera. Däremot tycker jag om utmaningar vilket samtidigt hjälpt mig i denna process. Jag har också i vardagen, i praktiken, kunnat koppla in och reflektera över det jag nu i teorin forskat i. Det jag via mitt arbete kunnat dra nytta av via t e x fortbildningar har stött mig i processen och gett mervärde för mitt arbete i vardagen.

53

Att som metod välja den av Silius -Ahonen & Haldin (2015) utarbetade förfaringsättet passade denna slutprodukt mycket bra. Strukturen är klar och redig vilket lämpar sig för syftet med detta arbete och mitt sätt att arbeta. Handlingsplanen som enligt Silius -Ahonen

& Haldin (2015) ska ingå i ett verksamhetsinriktat arbete har ingen egen rubrik i mitt arbete. För handlingsplanen redogörs under 5.1.1 projektplanering. Mest tid har det gått åt till den teoretiska delen i detta arbete. Forska, ta reda på, hålla ögon och öron uppe och sammanfatta allting. Min slutprodukt var relativt lätt att framställa då förarbetet var bra och grundligt utfört. Här känner jag en stolthet. Låt processen styra slutprodukten, vilket min handledare genast uppmanade mig, klingar ännu i mina öron. Jag känner mig idag nöjd över att jag insåg budskapet hon gav redan i ett tidigt skede av denna process.

Min avgränsning kändes till en början naturlig och lätt att följa. Ju mer jag satt mig in i all teori märkte jag hur mycket intressant det finns kring rörelse och lärandet. I det skede behövde jag skärpa mig, dra upp riktlinjer och göra avgränsningar. Jag uteslöt helt tek-nologi alternativ man kan tillämpa för att skapa mera rörelse under skoldagen. Likväl uteslöt jag direkta ”brainbreaks” där den aktiverade pausen mera fokuserar på kognitiva funktioner ofta med indirekt rörelseeffekt. Min fokus lade jag på mera fysiska rörelser som stöds av teori för lärprocessen. Som fysioterapeut i grunden var valet också mer na-turligt eftersom de rörelse jag utarbetade även har en koppling till rörlighet, kroppshåll-ning och ökad blodcirkulation till fördel för de studerades välmående överlag.

7.1.1 Kritisk granskning och etiska aspekter

Jacobsen (2012 s.21) lyfter fram arbetets validitet, det vill säga giltighet och relevans i två delar. Han nämner intern validitet vilket innebär en utvärdering av om man verkligen mätt det som var avsikten samt extern validitet vilket innebär en värdering av hur gene-raliserbart resultatet är och huruvida det är giltigt i andra sammanhang.

Begreppen i den teoretiska referensramen syns genomgående i mitt arbete och i ämnes-analysen fördjupar jag ytterligare ”rörelsens effekt på lärandet” vilket var det centrala begreppet för hela arbetet.

54

Intern validitet i detta arbete innebär därmed att resultatet av arbetet svara på syftet och frågeställningen i kapitel 3.1. Innehållet i examensarbete överensstämmer med det an-givna syftet vilket var att få en djupare förståelse för hur rörelse under studiedagen kan stöda lärandet för studerande på andra stadiets yrkesutbildning och att utarbeta olika al-ternativ för att framhäva de positiva effekter rörelse har för lärprocessen. Likväl överens-stämmer innehållet med forskningsfrågorna som var a) vilket slag av fysisk aktivitet un-der studiedagen är det centrala med tanke på lärandet för ungdomar? och b) med vilka rörelser kan man under lektionen aktivera studerande till fördel för lärandet? Resultatet av arbetet är den produkt jag via processen utarbetat. Via den fördjupning jag gjort har jag kunnat besvara de forskningsfrågor som ställdes upp gått ett resultat. Resultatets (duktens) svarar på den målsättning som definierades och vilka anges i kapitel 5.1.2 pro-duktutveckling.

Extern validitet i det här arbetet innebär frågeställningen om slutprodukten med rörelser verkligen inverkar på lärandet. Rörelserna är utarbetade på basen av teorier som i sin tur baserar sig på forskning. De teorier som står till grund för produkten är tagna från litte-ratur (böcker) som kan anses vara föråldrade. Den fördjupning som gjorts i detta arbete om rörelsens effekt på lärandet belyser det faktum att olika motoriska färdigheter har effekt på den kognitiva funktionen. Strukturen på vår hjärna har in ändrats– lärandet sker i hjärnan på samma sätt som förr – det är vårt sätt att leva som ändrats. Ett flertal av de forskningsartiklar jag läst belyser också detta.

Reliabilitet innebär pålitlighet och trovärdighet, vilket avser om forskningen går att lita på (Jacobsen 2012, s. 21). Beträffande evidensbaserat material för min utvalda ålders-grupp och min frågeställning visade det sig vara relativt svårt att hitta. Mest fokus på rörelse och lärandet har i forskningen lagts på barn och tidig ungdom samt på åldringar.

Rörelse i skola verksamheten fokuserar på just den yngre åldersgruppen och metoder och material som utarbetats är inte nödvändigtvis användbara för yrkesstuderande på andra stadiet. De forskningsartiklar, den litteratur och de elektroniska källor jag använt mig av i arbetet har ur ett brett perspektiv belyst syftet med detta arbete och gett den fördjupning jag där definierat. Fler källor har påvisat motsvarande resultat även om metoden och syftet för forskningarna varit något olika. Jag har använt mig av ”peer review” forskningsartik-lar vilket gett den kvalitetssäkring som behövs. Reliabiliteten kan anses tillfredsställande.

55

Med mera rörelse, längre varaktighet och mer effekt uppnås större effekter på hjärnan och därmed även på lärandet. Vid produktutvecklingen kunde alternativa källor som belyser teorier varit flera och därmed ökat reliabiliteten.

I arbete har jag följt de etiska principer för god vetenskaplig praxis som gäller för stu-derande vid Arcada. Forskningsetiska delegationen i Finland har år 2012 utfärdat riktlin-jerna. Arbetet skall utföras på ett sådant sätt som vetenskapliga metoder förutsätter. (Ar-cada 2014) Jag har också följt de direktiv Folkhälsans förbund angivit och vilka jag för-bundit mig att följa.

Enligt Jacobsen (2012 s. 31 - 32) innebär en forskning ofta att det görs intrång i enskilda människors privatliv. I detta arbete har en person exponerats i slutprodukten, vilket han skriftligt gett sitt medgivande till.