Ämnespedagogiska insikter angående motivationsförändringarna

förändras och detta innebär att som pedagog inom moderna språk spanska måste man anpassa sig efter elevernas och gruppens behov, men även efter elevernas mognad och kognitiva utveckling, genom att ha konkreta mål, ibland med individuella anpassningar, och hjälpa dem att se sina egna framsteg för att själva kunna påverka sitt lärobeteende (Skaalvik och Skaalvik, 2016, s.22). Genom att låta eleven lyckas, se sin egen utveckling och även inse att hen själv kan påverka sin inlärning höjs elevens tro på sig själv, vilket skapar motivation. Som vi redan sett, sjunker den inre motivationen med åldern, vilket Ryan och Deci (2000a) påpekar och det är ännu en utmaning för lärarna, att stärka den inre motivationen (s.71).

Glöden som eleverna har i form av inre motivation när de börjar läsa moderna språk spanska i årskurs 6 måste man värna om under hela läsåret och därefter genom hela högstadieperioden. Detta kräver pedagogisk medvetenhet om denna motivationsförändring som sker inom spanska och anpassning av pedagogiska metoder till olika grupper och även elever, då de utvecklas både som grupp och som individ.

Jag vill börja med att diskutera leken. Att leka är en inre motivationsfaktor, båda för barn och ungdomar; det enda som förändras är sättet att leka och det är där som utmaningen ligger. Lekens vikt vid inlärning tas upp av Gärdenfors (2010) som säger att lekens funktioner har en stor betydelse för den kognitiva och sociala utvecklingen, inte minst på grund av samspelet mellan lek och lärande som beskrivs bland annat i Regio Emilia-pedagogiken (s.185). För att hitta lekar som tilltalar eleverna efterhand som de blir äldre är en utmaning och man måste sätta sig in i deras värld, i deras intressen. Man ser att i årskurs 6 är gemenskapen en viktig punkt i deras positiva upplevelse genom att ha dialoger på spansklektionerna. Enkla teaterpjäser som eleverna själva kan skriva, där de berättar om sig själva, ordlekar i klassrummet där alla är med, och så vidare kan stimulera dessa barn och få dem att känna en inre motivation.

I årskurs 7 får samtliga elever en egen laptop för att utföra sina skolarbeten och med det sker även en ändring i elevernas lekar. Det framförs enligt resultaten där man ser att Quizlet, i detta fall, är en viktig faktor i elevernas inlärning. Att spela online är något eleverna tycker om och många är vana vid, så varför inte utnyttja detta för att skapa en inre motivation i deras inlärning av spanska. Pedagogen kan behöva IT-kompetensutveckling inom olika program och verktyg för spanskinlärning för att kunna stimulera eleverna på högstadiet till lek och lärande, utan att det leder till andra icke pedagogiska aktiviteter. Det behövs program som inte bara rättar eleven till exempel grammatiskt, utan som även ger en förståelse för varför det blir som det blir och ha spel där eleverna kan tävla med andra och följa sin egen utveckling.

34

Gärdenfors (2010) säger att tekniskstödda läromedel, som är utfärdade med kriterierna: stödja interaktivitet; ge återkopplingar; använda narrativa former; kunna anpassas efter elevernas lärostilar; erbjuda former av samarbete och stödja metakognition, kan hjälpa eleverna att få en större förståelse än de som inte uppfyller kriterierna och samtidigt skapa en motivation hos eleven (s.230-234).

Även förståelsen av det spanska språket kan vi se är en mycket viktig faktor för att behålla motivationen och drivet i inlärningen genom undersökningens resultat. När eleverna förstår varför till exempel en mening byggs upp på ett visst sätt säger Gärdenfors (2010) att kunskapen är produktiv, inte bara repetitiv (s.36) och det märks. När eleverna känner att de förstår visar de det tydligt, oftast med ett: “Aha, nu fattar jag!”. Årskurs 6 framförde att det var tråkigast på lektionen när de inte förstod, medan årskurs 9 framförde det som var tråkigast med förtydligandet att de förstår varför undervisningsplaneringen ser ut som den gör. Utmaningen är ofta i detta fall att se när eleven inte vågar fråga, då tron på den egna kapaciteten gör att elevens kunskaper blir lidande och även deras självbild och självkänsla vilket leder till att motivationen dalar i takt med tron på den egna kapaciteten (Skaalvik &

Skaalvik, 2016, s.15). Det är en stor utmaning att “se” alla elevers behov och ge uppgifter som de ska klara av så att de känner att de når sitt mål och vinner självförtroende.

Som pedagog är ännu en utmaning att få eleverna att förstå och att nå aha-upplevelsen där alla bitar faller på plats. Denna aha-upplevelse som Gärdenfors (2010) talar om är en stor inre motivationsstärkare (s.135-136). Elev B2 påpekade glädjen som hen känner när detta aha-moment uppkommer, men även att det kan ta tid att nå dit. Där ligger utmaningen, att finna sättet att förkorta denna tid.

Gärdenfors (2010) talar om vikten av att eleverna ska se mönstret i det som lärs ut, för att få denna aha-upplevelse, och speciellt viktigt är det då vi alla lär oss olika (s.135-136).

En till viktig faktor är elevernas förväntningar och mål i sin språkundervisning. Från att ha förväntningen och målet att lära sig det spanska språket i årskurs 6, till att ha förväntningen och målet att få meritpoäng i årskurs 9, har det gått tre år. Under dessa år har motivationen förflyttats från en inre motivation till en yttre motivation och stämmer in med Erik Cardelús (2015) resultat att elevernas motivation förändras över tid (s.157). Det går inte att undgå att eleverna i årskurs 9 har andra krav på sig, inte minst inför sin framtida studiegång på gymnasiet, så målet att uppnå meritpoäng är förståeligt och man borde inte försöka radera det, utan skapa inre motivation så att det inte bara är poängen utan även annat som spelar roll. När man ser på bilagorna 3 och 4 är det tydligt att elevernas motivation tenderar att gå mot den yttre motivationen och konsekvensen blir att eleverna inte tycker det är lika roligt längre, vilket kan leda till att de hoppar av sina studier i framtiden. Den inre och den yttre motivationen används båda i utbildningssammanhang och är båda nödvändiga, men vid inlärningssammanhang då vet man att eleven har en mindre uthållighet om hen styrs av en yttre motivation (Ryan & Deci, 2000b, s.56). Att skapa inre motivationer när det gäller spanskinlärningen, genom att till ta dem närmare den spansktalande världen och dess kultur, skulle kunna engagera dem och samtidigt ge dem något som de har med sig hela livet.

35

Ännu en viktig faktor är utvecklingen av elevens L3 Self. Resultaten visar att framför allt eleverna i årskurs 6 vill lära sig språket, resa till spansktalande länder och kunna kommunicera på spanska. Eleverna har skapat en framtida självbild av sig själva, sitt L3 self. Denna självbild behöver läraren hjälpa eleverna att hålla kvar genom hela grundskolan och utveckla självbilden genom att ge eleverna inblick och deltagande i den spansktalande världen genom film, musik, mat, litteratur, historia, kultur och allt som den spansktalande världen kan ge, så eleverna känner att de blir delaktiga i något större. En social och kulturell gemenskap, där nya sociala och kulturella beteenden utvecklas, och där läraren utgör en inspirations- och utvecklingsfaktor för elevernas L3 self skapande (Williams, 1994 citerad i Henry, 2016, s.166-167). En grundpelare i skapandet av ett L3 self anser jag är klassen i sig.

Som elev B3 uttryckte det är det en gemenskap som bildas mellan elever från olika klasser och detta ger ett intryck på elevernas självbild som spansktalande och skapar ett band mellan eleverna. Ett utbyte av elever med ett spansktalande land skulle med stor sannolikhet kunna bidra till att höja den inre motivationen och stärka elevernas L3 self, så som Caroline Svensson (2015) visar i sin undersökning, men det är inte aktuellt i dagens grundskolesystem. Elevernas syn på spanskan är också en viktig del. Elev B1 i årskurs 9 påpekade att spanskan inte var ett prioriterat ämne, vilket kan kopplas till bland andra Enkvists (2005) kritik om att moderna språk inte är ett obligatoriskt ämne, vilket leder till avhopp (s.38), men detta är inget som pedagogen som enskild individ kan förändra. Däremot kan läraren ge eleverna en positiv och uppnåelig bild av sitt L3 self, genom att introducera dem i den spansktalande världen. På detta sätt kan de skapa mål och förväntningar som är rimliga, samt känna en gemenskap inom den spansktalande världen. Alastair Henrys (2012) studie om L3 motivation tar upp hur elevens självbild av sitt L2 self kan påverka elevens L3 self på ett negativt sätt. I Sverige brukar elevens L2 self vara relaterat till engelskan, vilket även det kan vara en bidragande negativ motivationsfaktor vad gäller spanskinlärning, eftersom deras L2 språk är mycket mer utvecklat. Eleverna utsätts för engelska dagligen genom serier, filmer, internet och så vidare, medan möjligheten att höra spanska är begränsad och måste aktivt sökas av eleverna. Även den kulturella faktorn spelar en stor roll, då de svenska eleverna identifierar sig enklare med den anglosaxiska kulturen än den spansktalande. Denna kulturella och sociala identifiering ser man även i Lu, Zhen och Rens (2019) tidigare nämnda undersökning.

36