Som tidigare nämnt är spanska det populäraste moderna språket i svensk skola, men samtidigt det språk där det sker flest avhopp. För att belysa denna problematik har syftet med denna studie varit att belysa skillnader i grundskoleelevernas motivationer, i deras studier i moderna språk spanska, mellan två kritiska punkter:
när de börjar läsa språket i årskurs 6 till deras sista år på grundskolan i årskurs 9, utifrån elevens perspektiv.
Som svar på första forskningsfrågan kan man se att de faktorer som framträder som centralt i elevernas motivation i sina språkstudier för årskurs 6 är att kärnan i elevernas upplevelse är glädjen och inlärning i gemenskap, medan prov och stress påverkar dem på ett negativt sätt. För årskurs 9 visar resultaten att det centrala i elevernas upplevelse, vad gäller det som är roligt och där de lär sig mest, är individuella aktiviteter. I årskurs 6 ligger de flesta av elevernas förväntningar/mål på en inre motivationsgrund, att kunna tala spanska, medan det för årskurs 9 var meritpoäng, som vilar på en yttre motivationsgrund. Frågorna om elevernas motivation för att läsa spanska besvarade majoriteten med inre motivationsfaktorer i årskurs 6, men alla hade en yttre motivation när de valde att läsa spanska. De flesta motivationsfaktorerna för årskurs 9 vilade på en yttre motivationsgrund och man ser att motivationsförändringen, sedan de började läsa spanska, växlade från inre till yttre motivationsgrund i två av fallen.
Angående andra frågan kan man se att motivationen ändras mellan årskurs 6 och 9, oftast från att något har varit roligt och vilat på en inre motivation, till att vila på en yttre motivation. Årskurs 6 föredrar gemensamma aktiviteter och uppgifter, medan årskurs 9 föredrar att arbeta individuellt, gärna IT relaterat. I årskurs 6 fanns det en klar koppling mellan det eleverna tyckte var roligt och hur de tyckte att de lärde sig bäst, medan denna koppling inte fanns i årskurs 9. Årskurs 9 gav även bevis på stor självinsikt, vad gällde det som de tyckte var tråkigast på lektionerna, genom att uttrycka förståelse av varför de behövde utföra vissa uppgifter.
Som svar på den tredje frågan ser man att resultaten visar på vilka sätt och aspekter motivationen förändras mellan de två grupperna, från att främst vila på en inre motivationsgrund till att vila på en yttre och denna förändring leder till pedagogiska konsekvenser för ämnesdidaktiken spanska. Pedagogerna inom spanska behöver finna strategier och arbetssätt för att stärka elevernas inre motivation, bland annat genom att stimulera elevernas lek och anpassa dem till olika åldrar. För att nå de äldre barnen behöver pedagogerna få kompetensutveckling inom IT för att kunna nyttja dessa resurser så bra som möjligt och för att eleverna ska lära sig att använda de digitala verktygen på ett ansvarsfullt sätt. Det är även av stor vikt att hjälpa barnen att förstå spanskan, lära dem att se mönster, så att de kan känna att de lär sig och får känna aha-upplevelsen. Inom moderna språk spanska är det viktigt att hjälpa eleven att skapa sitt L3 Self som spansktalande person, vilket berikar elevens allmänbildning av den spansktalande världen och gör den till en del av elevens självbild.
Även om detta undersökningsresultat inte är generaliserbart, då informanterna endast var tio elever, kan den vara en viktig grund och utgångspunkt för
37
spansklärare. Den kan vara en referens för att förstå hur eleverna kan uppleva olika delar av sin spanskundervisning, vad som ger dem driv och vilka förväntningar de har, för att på så sätt kunna utforma spanskundervisning på ett sätt som uppfyller elevernas förväntningar och behov. Undersökningen skiljer sig från andra tidigare undersökningar (Cardelús, 2015; Svensson, 2015; Henry (2012); Lu, Zhen & Ren, 2019; Lozic, 2020) då den tar upp aspekten förväntningar i samband med motivation, men resultaten hade varit mer kompletta om man även haft med teorin om förväntningar och värden. Genom att veta vilka förväntningar eleverna har på spanskundervisningen är det enklare att kunna hjälpa dem att nå dessa genom att anpassa material och undervisningsmetod, vilket i sin tur skulle kunna påverka så att avhoppen i moderna språk spanska blir färre.
Begränsningarna av min metod har varit att det empiriska materialet är litet och pandemin har försvårat fysisk tillgång till elever från andra skolor, vilket i någon grad påverkar undersökningens validitet, trots att metoden får fram data den var ämnad för. Eftersom den hermeneutiska metoden är grunden för analysen av data, blir resultaten till viss del subjektiva. Skulle man göra om denna undersökning på en annan skola skulle resultaten kanske inte bli de samma, dels för att det var få informanter, dels för de underliggande faktorer som finns, till exempel elevernas personliga förhållanden, den aktuella Corona pandemin och att intervjuerna utfördes av elevernas lärare i moderna språk spanska, vilket kan ha påverkat att svaren inte var helt ärliga.
Efter hand som jag arbetat med denna undersökning har jag upptäckt flera andra aspekter som kan vara värda att undersöka for att belysa ytterligare en annan del av denna process då motivationen förändras inom spanskstudier. Det första skulle vara att genomföra samma studie och även inkludera årskurs 7 och 8, för att få en så sammanhängande bild som möjligt av motivationsförändringarna genom grundskolan, samt utöka det empiriska materialet och intervjua samtliga elever och även lärare för att få en inblick i deras perspektiv. Dessutom skulle det öka validiteten att inkludera alla de elever som hoppat av sina studier för att se varför och om deras motivation ändrats på grund av andra faktorer som inte kommit upp i denna undersökning. En ännu större studie skulle vara att följa upp det nyss nämnda till årskurs 3 på gymnasiet för att få en full bild genom hela skolgången upp till universitetet och den ideala undersökningen hade varit att följa en hel klass från årskurs 6 ända till årskurs 3 på gymnasiet för att se hur motivationen, förväntningarna och upplevelserna förändras med tiden.
En annan intressant framtida undersökning skulle vara en studie om motivation baserat på expectancy-value theory, teorin om förväntningar och värde för att se hur elevernas förväntningar påverkar deras motivation i moderna språk spanska, hur elevernas fortsatta studiemotivation i det spanska språket påverkas när deras resultat inte når upp till deras förväntningar och mål, hur förväntningarna påverkar den egna prestationen i spanskstudierna och hur läraren kan skapa motivation hos elever som inte uppnått sina egna förväntningar och mål inom sina spanskstudier.
En sista tänkbar undersökning skulle vara motivation kopplat till det trespråkiga jaget, L3 self. Som Alastair Henry säger finns det inte mycket forskning inom L3 och denna aspekt av motivationsskapande finner jag väldigt intressant då det också tar upp kulturella och personliga aspekter, som är individuella för varje elev.
38
För att kunna förklara elevernas motivationsförändringar i sitt lärande av spanska, inser jag att för att få en så reell bild som möjligt av varje elevs upplevelse är det nödvändigt att undersöka och analysera varje aspekt av elevernas motivation, eftersom vi talar om individer med bland annat individuella känslor, kognitivt beteende, prioriteringar och värderingar.
39