1. Inledning
Spanska är idag det mest populära av de moderna språken i svensk skola. Enligt Skolverket (2020a) är spanska det språk som mer än 50% av eleverna väljer när de börjar läsa ett tredje språk i grundskolan. Samtidigt är det även språket där flest avhopp sker, vilket gör att det är av stor vikt att ta reda på vad det är som motiverar eleverna att läsa spanska och vilka förväntningar de som väljer spanska har inför deras språkstudier. Ännu viktigare blir det att veta hur deras motivation och förväntningar ändras under deras studietid eftersom denna information leder till en tydligare bild av vad som behövs för att bättre kunna motivera studenterna i deras spanskstudier och även hur elevernas självkänsla kan förstärkas. Elevens motivation är alltså målinriktad och är grundläggande vad gäller elevens val och uthållighet i aktiviteter och insatser (Einar M Skaalvik & Sidsel Skaalvik, 2016, s.10). Att veta elevers motivations- och förväntningsändringar leder i sin tur till att bättre kunna bemöta eleverna och ge dem en bättre chans att uppfylla deras förväntningar inom deras språkinlärning och påverka att det blir färre avhopp.
Under min lärarutbildning, i kursen Didaktik och ledarskap på Högskolan Dalarna, låg det en stor vikt i att få eleverna att finna motivation i sitt lärande. I dagens skola är en stor del av pedagogernas roll att vara motivationsinspirerande ledare och få eleverna att finna viljan samt drivet att lära och nå läroplanens mål, speciellt då studier som “En studie om avhopp i moderna språk” av Sara Andersson och Evelina Johnson (2006) tar upp att brist på motivation i många fall leder till avhopp (s.24).
Det finns fler orsaker till avhopp från moderna språk. Professor emerita i spanska Inger Enkvist (2005) säger att i stället för tillvalsämne kan man kalla de moderna språken frånvalsämne, eftersom en av orsakerna till det stora avhoppet är att moderna språk inte är ett obligatoriskt ämne vilket gör att eleverna väljer bort spanskan när det går dåligt i andra ämnen (s.38). Hon menar även att elever motiverar ofta sitt avhopp med att “de tycker om att ha det ’slappt’” (s.39). Även Jörgen Tholin och AnnaKarin Lindqvist (2009, citerad i Skolverket, 2011) påpekar att avhoppet kan vara så stort för att man har möjlighet att välja bort det moderna språket (s.37), men även för att antalet obehöriga spansklärare har ökat i takt med att antalet elever stigit (s.29). Orsakerna till avhoppen är flera. Skolverket (2011a) tar upp flera av dem: svårigheter i svenska och/eller engelska, eleven har ett annat modersmål än svenska, för att höja sitt betyg i svenska och/eller engelska, eller andra ämnen; brist på studiemotivation, okunskap om målen; tycker inte att språk är viktigt och ser ingen nytta med det; tid för läxläsning och stöd i andra ämnen; få mer fritid och att det språk som eleven vill läsa inte finns tillgängligt på skolan (s.30-32). Ännu ett perspektiv är Erik Cardelús (2015) som hävdar att föräldrarnas låga förväntningar på att barnen ska klara av ett modernt språk gör att de hoppar av (s.20).
Utefter mina egna observationer ändras motivationen hos eleverna från en inre till en yttre motivation, och kan i vissa fall försvinna helt mellan årskurs 6 och 9, vilket även forskare, så som Richard M. Ryan & Edward L. Deci (2000a), tar upp när de säger att den inre motivationen börjar sjunka allt eftersom barnet blir äldre (s.71).
Avhopp på grund av motivationsbrist är något jag kan relatera till som verksam lärare. De flesta i årskurs 6 börjar med en brinnande lust att lära sig spanska. De frågar ständigt hur man säger olika ord och meningar och uttrycker viljan att lära sig och nå ett högt betyg i språket, medan attityden i årskurs 9 är släntande. Då jag berättade för eleverna om denna undersökning, och undrade om det fanns intresse i
2
att bli intervjuade, uttryckte eleverna från årskurs 6 sig väldigt olika från årskurs 9 elever. De flesta i årskurs 6 blev eld och lågor, de reste sig upp, hoppade med uppräckt arm medan de skrek: ”Jag vill, jag vill!”. I årskurs 9 blev reaktionen väldigt annorlunda; de blev tysta, såg tänkande ut, och några av dem uttryckte tillslut sitt accepterande av medverkan med uttrycken: ”Jaaa… det kan jag väl…”, ”Jooo, det funkar…” eller ”Tja, varför inte?”. Drivet är väldigt olika i årskurs 6 respektive årskurs 9 och det dalande drivet för de sistnämnda har sina förklaringar. Många kämpar för att nå ett godkänt betyg och säger klart och tydligt att de har noll motivation och att stressen inför slutbetygen är stor, men man kan heller inte bortse från att de är tonåringar. Jag ser motivationen som den viktigaste delen av undervisningen i moderna språk, eftersom det är det enda ämnet eleven kan välja bort. Detta gör att hen måste finna något som ger driv och lust att lära. Vikten av att belysa hur elevernas motivation ändras är fundamental för att kunna hålla uppe motivationen genom hela högstadiet och få eleverna att vilja fortsätta med sina språkstudier.
Denna undersökning belyser elevers motivation i sitt språklärande i årskurs 6 på grundskolan, där språket är helt nytt, och årskurs 9, efter tre års studier, för att få ett tidsperspektiv över hela grundskoletidens spanskstudier och kunna evaluera om och hur elevers motivation förändras. Det empiriska materialet består av intervjuer där elever från årskurs 6 och årskurs 9 svarar på frågor om motivation i samband med sina spanskstudier.
1.1 Motivation och förväntningar
Undersökningens syfte är att undersöka elevers motivationsförändringar som sker över tid, i detta fall från årskurs 6 till årskurs 9, och för att inse vikten av studien behöver man förstå innebörden och betydelsen av vad motivation är. Schunk, Pintrich och Meece (2010, citerad i Skaalvik & Skaalvik, 2016) definierar motivation som “the process whereby goal-directed activity is instigated and sustained” (s.10), vilket visar att eleven behöver ha ett mål i sikte för att finna ett driv att ta sig dit. Det är även viktigt att eleven har en bra självkänsla, vilket Albert Bandura (1990) påpekar då han säger att forskning visar att relationen mellan tron på sin egen kapacitet och prestationen i det ämneskunskapsmässiga är påtaglig (s.398). Ordet Grit, eller som det även kallas “jävlar anamma”, talar om drivkraften inom oss för att lära. Dessa krafter, menar Agneta Gulz i en intervju för Forskning.se (2017), är grundade i det emotionella och påpekar även att motivation kan skapas av både positiva och negativa känslor, som känslan att känna meningsfullhet eller känslan att inte vilja ha ett straff. När man talar om motivation måste man även ha i åtanke förväntningar som en viktig del av själva motivationen. Håkan Jenner (2004) säger att motivation består av tre gemensamt fungerande faktorer: motivation, målsträvan och en inre drivkraft som är ett samspel mellan drivkraft och mål, som påverkas av självförtroendet (s.41-42). Peter Gärdenfors (2010) talar om relationen mellan motivation och lärande, där motivation kan benämnas som inre motivation eller yttre motivation. Den inre motivationen föds i elevens egen drivkraft och den yttre motivationen grundas i externa belöningar eller straff (s.79). Dessa koncept är fundamentala då undersökningen tar hänsyn till elevernas inre och yttre motivation för att bättre kunna förstå vilka behov de har i spanskundervisningen. Förutom att ha motivation är det viktigt att eleven känner sig säker i sig själv och sitt lärande.
Gärdenfors (2010) kopplar också samman vikten av ett bra självförtroende och självuppskattning för att nå ett lyckat lärande (s.69). Det är där som förväntningarna
3
kommer in. Gärdenfors (2010) menar att önskan av något som gör oss glada ger oss motivation, det vill säga förväntningarna av att ha något, eller att nå ett konkret mål, ger motivation (s.83). Han påpekar även att den inre motivationen kan delas upp i 3 huvudmotiv: nyfikenhet, kompetens och ömsesidighet. Nyfikenhet är viljan att veta, kompetensen är viljan att visa att man kan eller klarar av något, vilket i sin tur leder till glädje och stolthet, och slutligen ömsesidighet, att uppnå ett mål tillsammans med andra. Dessa tre tillsammans skapar en enorm drivkraft och motivation för allt lärande (s.86-88). Vidare förklarar Gärdenfors att när eleven känner att hen förstår, uppstår en aha-upplevelse, vilket stärker den inre motivationen (s.135-136). Även Skaalvik och Skaalvik (2016) påpekar att motivation består av tre delar: kognitioner, emotioner och beteende (s.10). Här syns sammanhanget mellan att ha en bra självkänsla, som skapar förväntningar, vilket i sin tur leder till att ha motivation som föder en drivkraft med lust att lära för att uppfylla förväntningarna. Skaalvik och Skaalvik (2016) säger att läraren enkelt kan se på elevernas beteende om de är motiverade eller inte, men inte vad som orsakar deras motivation (s.11). Det är just för att ta reda på vad eleverna tycker motiverar dem, och vilka förväntningar de har inom sin språkinlärning i spanska, som denna undersökning utförs.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att belysa skillnader i grundskoleelevernas motivationer, i deras studier i moderna språk spanska, mellan två kritiska punkter: när de börjar läsa språket i årskurs 6 till deras sista år på grundskolan i årskurs 9, utifrån elevens perspektiv.
1.3 Frågeställningar
1. Vad framträder som centralt i elevernas motivation i sina språkstudier för årskurs 6 och 9?
2. På vilka sätt och i vilka aspekter kan man se att motivationen skiljer sig mellan de två grupperna?
3. Vilka pedagogiska konsekvenser leder skillnaden i motivation till för ämnesdidaktiken mellan de båda grupperna?
Detta arbete är uppdelat på följande sätt: I inledningskapitlet tas olika definitioner upp av motivation och även hur motivation och förväntningar är kopplade till varandra i ett inlärningssammanhang. Även syftet med denna undersökning presenteras, samt frågeställningarna som kommer att leda till syftet.
I kapitel 2 ses de olika läroplanerna över, mellan 1962-2019 med den reviderade versionen av Lgr 11, i relation till begreppen motivation och förväntningar.
Skolverkets (2020b) konsekvensutredning dnr 6.1.1-2020:495 angående ändrade bestämmelser om språkval ses över, samt tidigare forskning inom området motivation och även motivationens förändring vid L2 och L3 språkinlärning.
I kapitel 3 ses innebörden av ordet motivation och dess förändringar över och här överblickas även kort motivationsteoriernas historia och olika motivationsteorier samt hur dessa har kopplats med undervisning och inlärning. Slutligen presenteras de teorier som används i denna undersökning.
I kapitel 4 ses metoden över, olika forskningsansatser inom den kvalitativa metoden;
urval och genomförande; etiska överväganden; bearbetning av intervjuer och slutligen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.
4
I kapitel 5 presenteras den numeriska presentationen av resultaten av inre och yttre motivationsfaktorer för årskurs 6 och 9 och även elevernas motivation att läsa spanska, upplevelsen av lärandet kopplat till motivation, framtidsmotivation att läsa spanska samt förväntningar kopplat till motivation.
I kapitel 6 analyseras resultateten och diskuteras för att kunna se på vilka sätt och aspekter som motivationsändringarna sker mellan grupperna årskurs 6 och 9 och vilka pedagogiska konsekvenser motivationsförändringarna får för ämnesdidaktiken.
I kapitel 7 presenteras slutsatser samt förslag på framtida undersökningar som kan komplettera de delar som inte har hunnits med att undersöka i denna studie.
Slutligen, i kapitel 8 tillkommer källförteckningen och i kapitel 9 bilagor (bilaga 1:
Intervjufrågor för årskurs 6 och årskurs 9; bilaga 2: förfrågan om deltagande som skickats till vårdnadshavare; bilaga 3: sammanställning av motivationsfaktorer för årskurs 6 och bilaga 4: sammanställning av motivationsfaktorer för årskurs 9).
5