Skillnader och likheter i spanskundervisningen

Det högkvalitativa lärandet har sin grund i den inre motivationen och därför är det viktigt att veta vad det är som orsakar denna skillnad hos eleverna från årskurs 6 till årskurs 9 (Ryan & Deci, 2000b, s.55). För att se på vilka sätt och aspekter som motivationsskillnaderna och motivationslikheterna är mellan årskurs 6 och årskurs 9 jämförs tabellerna med de tre centrala motivationsperspektiven upplevelse (tabell 5, kap. 5.1), förväntningar/mål (tabell 6, kap. 5.1) och motivation/driv (tabell 7, kap.

5.1).

Upplevelse

Efter att ha komparerat svaren för upplevelsefrågorna för årskurs 6 och 9 kan det konstateras att det som styr årskurs 6 upplevelser om spansklektionerna är att det känns bra och att det är kul att gå till lektionerna, samt att det går bra att träna på läxor hemma. Denna upplevelse kan innehålla faktorn att det är ett nytt språk för dem, vilken gör det mer intressant och spännande. Att lära sig nya ord och kunna kommunicera på ett annat språk kan även ge en känsla av att kunna. Årskurs 6 tycker att det är roligast när de gör saker gemensamt och när de har en förståelse för det är då de lär sig. Gemenskapen, att gemensamt uppnå ett visst mål eller utföra något, är ett stort driv vad gäller motivation, så denna upplevelse av gemenskap som årskurs 6 har gynnar deras inlärning (Gärdenfors, 2010, s.87). Den sociala dimensionen är viktig inom språkinlärning på ett speciellt sätt, den har en social dimension som är mer än grammatik och att lära sig ord, det är en gemenskap (Henry, 2016 citerar Williams, 1994). Denna dimension skapas av läraren genom att introducera eleverna i den kulturella sfären av den spansktalande världen, förklara expressionsskillnader inom språket och hjälpa dem att förstå. När eleverna förstår blir lärandet roligt och är den rikaste formen av lärande, påpekar Gärdenfors (2010, s.36) och efter att ha sett elevernas glädje och stolthet när de förstår, kan jag inte mer än att hålla med.

Upplevelserna som känns tråkigast för årskurs 6 vilar främst på examineringstillfällena och stressen som dessa framkallar, och tillfället när de upplever att de lär sig minst på, är när eleverna känner att de inte förstår, vilket fyra elever av fem påpekade. Denna upplevelse av att inte förstå gynnar inte elevens självbild utan skapar en känsla av osäkerhet i sin inlärning, vilken i sin tur kan leda till att när eleven stöter på en uppgift som kan uppfattas som svår, avstår från att ens försöka utföra den med rädsla av att misslyckas (Bandura, 1990, s.419).

De flesta av eleverna i årskurs 9 går till spansklektionerna med upplevelsen att det är som att gå till vilken annan lektion som helst. Att träna på läxor hemma känns jobbigt och tungt, vilket kan ha sin förklaring i den höga arbetsbördan för årskurs 9 den sista terminen på grundskolan samt att det krävs mer i årskurs 9 än i årskurs 6 vad gäller spanskkunskaper. Till skillnad från årskurs 6 koncentrerar årskurs 9 upplevelserna till individuella aktiviteter där gemenskapen verkar inte vara lika viktig. En faktor som kan spela roll i upplevelsen av lärandet är att niorna redan har läst språket i tre år och känner sig mer säkra på vad de kan och inte kan. Om man jämför vad eleverna tyckt var roligast med hur de lär sig mest, ser man att inget svar

31

har visat någon koppling mellan vad som är roligast och hur eleverna lär sig mest, medan denna koppling fanns i tre fall utav fem i årskurs 6.

Årskurs nio visar besitta en självinsikt som lyser igenom när man ser på svaren om vad de tycker är tråkigast. Tre av fem elever svarade vad de tyckte var tråkigast men la till en kommentar i slutändan som visar på en förståelse av att allt inte kan vara roligt och på samma gång acceptans av undervisningsmetoden: “…men nu kan jag dem [glosorna]” (elev B3 personlig kommunikation, 17 mars, 2021), “… viktigt för att kunna skriva text sedan” (elev B4 personlig kommunikation, 17 mars, 2021) och

“… men jag fattar varför man gör det” (elev B5, personlig kommunikation, 17 mars, 2021). Här påpekar eleverna att de förstår varför man gör det man gör och implicit att det gynnar deras lärande. Examineringstillfällena nämndes inte alls, möjligtvis då deras förväntningar och mål ofta ligger i meritpoäng (se punkten förväntningar/mål), vilket kräver en examination av något slag.

Förväntningar/mål

Årskurs 6 förväntningar och mål i sina spanskstudier ligger främst i att kunna tala spanska och även för motivationsfrågan, om vad som motiverar dem att lära sig språket, blev svaret samma. Med dessa svar kan man utgå från att eleverna projicerar en framtida självbild av sig själv där det spanska språket är en del av detta L3 self (Henry, 2016, s.180). Barn upp till vuxenålder brukar ha det som kallas för intresselekar som oftast byggs upp tillsammans med andra barn (Gärdenfors, 2010, s.196). I detta fall kan man säga att eleverna leker att kunna tala spanska när de pratar i klassrummet och frågar hur man säger ord och meningar för att upprepa dem med sina klasskamrater. Inte bara inlärningen blir roligare och påverkar den sociala funktionen på ett positivt sätt, utan målet att prata blir mer påtagligt och känns inom räckhåll. I klassrummet blir det tydligt vilka mål som eleverna har, då de själva uttrycker när de tycker att de lyckats eller om de inte har nått sitt eget mål, oftast för att de vill ha beröm eller för att få hjälp att lyckas bättre nästa gång. Barry J.

Zimmerman, Albert Bandura och Manuel Martinez-Pons(1992) säger att ha ett mål gör att eleven är medveten om sitt eget lärande och själv bedömer sina prestationer, vilket jag håller med om (s.664). Helhetsbilden är att årskurs 6 förväntningar och mål vilar på en inre motivationsgrund.

Även för årskurs 9 blev majoritetssvaret att det som motiverar dem att läsa spanska är att kunna tala språket, men förväntningarna och målen låg till den största delen på meritpoängen. Man kan dra slutsatsen att årskurs 9 har en bild av sig själva där de går på universitetet och att deras L3 self är en del av denna bild, men den är inte den centrala bilden. Till skillnad från årskurs 6 visar resultaten att förväntnings- och målfaktorerna för årskurs 9 vilar på en yttre motivationsgrund.

Motivation/driv

Första frågan för både klasserna var om de hade någon kontakt med spansktalande personer eller den spansktalande världen, eftersom kontakten med målspråket ger en ökad inre motivation att lära sig spanska i detta fall, då självbilden att tala språket inkorporeras och blir en del av elevernas L3 self (Henry, 2016, s.180-181). I båda klasserna var det två elever som hade denna kontakt.

32

Eleverna i årkurs 6 svar angående varför de valt moderna språk spanska var väldigt jämna mellan en inre och en yttremotivationsgrund. Majoriteten valde dock spanska på en yttre motivationsgrund då vänner sagt att de skulle göra det och även, i ett fall, för att ett syskon läste spanska. En viktig del av elevens självbild, vad gäller sin egen kapacitet, skapas genom andra personers värderingar, speciellt de personer som är betydande för eleverna (Bandura, 1997, s.10). Valet av moderna språk spanska kan alltså ha påverkats av viljan att visa andra att man är kapabel att läsa spanska. En annan faktor för sexorna var för att spanska är ett världsspråk, så eleverna tänkte på nyttan som språket kan ge dem i en framtid i form av förväntningar och mål.

Deras driv och motivation att läsa språket grundades till största delen på faktorn att vilja lära sig språket för att kunna uppleva andra länder och kunna prata med spansktalande, vilket märks på lektionerna då de ständigt frågar och vill veta mer.

Drivet att känna att man kan väger tyngst för årskurs 6 och vilar på en inre motivationsgrund, att se fram emot att fortsätta läsa spanska för att lära sig mer.

På upplevelsefrågan om hur det känns att träna på läxor hemma svarade majoriteten att det går bra, men det är inte helt utan ansträngning. Elev A3 uttryckte att det är jobbigare att träna hemma än på skolan för att ”det finns ju mera saker som kan störa mig hemma än på skolan” (personlig kommunikation, 16 mars, 2021). Eleverna vet att de behöver träna för att klara glostest och prov och de flesta gör det. Vissa personer anser att kan man träna upp sin förmåga att lära sig, medan det för andra är en orubblig kapacitet (Bandura, 1990, s.405). I årskurs 6 ser jag att det är det förstnämnda som gäller.

På en övergripande nivå visar resultaten att de aktuella motivationsfaktorerna för årskurs 6 ligger övervägande på en inre motivationsgrund. Glädjen att lära sig genomsyrar deras svar.

Årskurs 9 svarade med en blandning av inre och yttre motivationsgrund på frågan om hur deras motivation ändrats sedan de började läsa spanska, där två elever påpekade att nu är det är kul att lära sig och två talade om meritpoäng och betyg.

Som man kan se i bilaga 3 har två elevers motivation ändrats från en inre motivation till en yttre motivation och en yttre motivation till yttre och inre motivation.

Generellt sett kan man dra slutsatsen att i årskurs nio är det betygen som spelar mest roll för att kunna fortsätta sina studier på gymnasiet och att den yttre motivationen är den styrande. Resultaten från frågorna om driv och motivation, samt om och varför eleverna ser fram emot framtida studier i spanska, ger samma resultat – meritpoäng. Slutsatsen jag drar är att detta meritpoängsmål är för att eleverna ska nå ett ännu större mål: att komma in på universitetslinjen de vill. Bandura (1990) påpekar att den kognitiva motivationen beror på inlärningsmålet, elevens egna förväntningar och vad eleven själv kopplar till framgång och misslyckanden (s.408).

Av resultaten att döma kan jag bara instämma.

Även tre elever i årskurs 9 svarade med motivationsfaktorer på upplevelsefrågan hur det känns att träna på läxor hemma. Två elever hänvisade till känslan de fick när de tränat klart och att detta var det som gav dem driv att träna, medan en elev sa att det var känslan att känna sig duktig. Det känslomässiga resultatet av att nå ett mål säger Gagné och Deci (2005) är viktigt och inte bara hur eleven har nått målet (s.342). I dessa elevers fall är den eftersträvande känslan det som ger motivation till att nå målet, att lära sig läxorna, men jag tänker att det även har att göra med att undvika känslan av misslyckande som Bandura (1990) nämner (s.408).

Generellt sett visar resultaten att i årskurs 9 är det de faktorer som vilar på en yttre motivationsgrund som dominerar.

33

Syftet med denna studie är att belysa skillnader i grundskoleelevernas motivationer, i deras studier i moderna språk spanska, mellan två kritiska punkter: när de börjar läsa språket i årskurs 6 till deras sista år på grundskolan i årskurs 9, utifrån elevens perspektiv, besvaras i vår undersökning och visar att skillnaderna uppkommer genom en förändring, från inre till yttre motivationsgrund mellan årskurs 6 och årskurs 9, men delar av den inre motivationen finns kvar.

6.3 Ämnespedagogiska insikter angående motivationsförändringarna