I detta kapitel detaljeras hur undersökningen har använt sig av den kvalitativa metoden, urval och genomförande, etiska övervägande, bearbetning av intervjuer samt reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.
4.1 Kvalitativ metod
För att besvara studiens frågeställningar, som framgår i kapitel 1.3, kommer jag att använda mig av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden och även den kvantitativa metoden används enligt Alan Bryman (2018) inom samhällsvetenskapliga metoder, men i detta fall används endast den förstnämnda (s.41). Det empiriska materialet består av intervjuer och resultaten från dessa intervjuer sätts in i en tabell där svaren sammanställs. I undersökningen används den numeriska sammanställningen i kapitel 5.1 för att visa hur många elevers motivation som förändras på ett visst sätt mellan årskurs 6 och 9, medan svarssammanställningstabellerna (bil.3; bil.4) belyser skillnader och mönster som observeras i svaren, vilket Dimenäs (2020) understryker är kärnan i den kvalitativa metoden (s.26). En stor vikt i denna undersökning vilar på den interpretativa delen, som även den är kvalitativ, eftersom den baseras på individers uppfattning och tolkning av deras sociala verklighet (Bryman, 2018, s.61). Den kvalitativa innehållsanalysen kännetecknas av tre funktioner enligt Margrit Schreier (2014, citerad i Vieira & Queiroz, 2017) och dessa är reduktion av data, systematisering och flexibilitet (s.12). I denna metod underlättar det att minska materialet inför analysen och att forskaren enbart fokuserar sig på utvalda delar av betydelser, vilket görs genom att skapa olika kategorier och underkategorier som den utvalda data kopplas till, och det är viktigt att delar av dessa kategorier är baserade på data från det empiriska materialet. Denna metod är alltså bäst lämpad för material som kommer från till exempel intervjuer, eftersom materialet ofta har ett brett spektrum då det kommer från olika källor (Schreier, 2014, citerad i Vieira & Queiroz, 2017, s.12). Intervjufrågorna bifogas i bilaga 1.
Jag är medveten om att motivationsförändringar inte sker över en dag, utan är en process som sker över tid. Denna process har flera dimensioner där elevernas motivationsförändringar endast är en av dessa. Andra typer av dimensioner är lärarnas perspektiv, spanskans status i läroplanen, med flera. Processen är individuell, trots att stimuli som eleverna utsätts för kan vara i grupp. Detta beror på att varje elev har olika behov, mål och känslor, vilket innebär att reaktionen på stimuli inte är likadan hos alla elever. Dessutom har varje elev en familjesituation samt andra omständigheter i sitt liv som kan påverka dem, och även samhällssituationer som till exempel den pågående Covid-19 pandemin.
4.1.1 Forskningsansatser inom den kvalitativa metoden
I undersökningen har och kvalitativa metoder använts för att kunna analysera det empiriska materialet på ett så utförligt sätt som möjligt, och tydliggörs med en numerisk presentation. Undersökningen har utförts med hjälp av två ansatser inom den kvalitativa metoden, vilka är fenomenologi och hermeneutik.
14
Dimenäs (2020) förklarar att inom den kvalitativa metoden används ansatserna som verktyg för att kunna fördjupa studien av de olika fenomen som ska undersökas (s.26). Eftersom det är elevernas upplevelse om deras motivation att lära sig och läsa spanska som står i centrum för denna undersökning, har studien ett fenomenologiskt fundament och eftersom det är jag som transkriberat och tolkat ljudmaterialet, utefter mina egna erfarenheter och kunskap, i detta fall inom moderna språk spanska, vilar den även på en hermeneutisk grund.
Fenomenologi
Det är den personliga aspekten av individens värld som ligger i centrum i fenomenologin; det vill säga hur världen, situationen eller händelsen upplevs av den individuella personen, eller som Kirsten Hyldegaard (2008) uttrycker det: hur den världen framträder “för mig” (s.21). I den fenomenologiska ansatsen är det centrala människors upplevelser av ett fenomen (Dimenäs, 2020, s.34). Att människans upplevelser och erfarenhet står i centrum inom fenomenologi säger även Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU,2014) som talar om två begrepp. Det första är livsvärld, vilket innebär den världen som man själv känner igen genom de erfarenheter man har och inte genom teori, och det andra är intentionalitet/riktadhet, vilket innebär att vad man än upplever så är medvetandet alltid riktat mot något (s.11:3). Den fenomenologiska forskningsmetoden utgår från att forskaren själv inte tar någon central plats, utan observerar i bakgrunden människors intryck och tankar om ett fenomen. Tolkningen av dessa intryck och tankar ska utgå från ett så objektivt perspektiv som möjligt, samtidigt som forskarens egen förståelse är relevant i tolkningen av hur människor upplever ett fenomen (Dimenäs, 2020, s.34). Det är viktigt att forskaren är medveten om sina egna värderingar och hur hen kan påverka resultatet av analysen, både genom att inte sätta några egna värderingar alls i den och genom att använda sin egen erfarenhet. Resultatet är en tolkning och kan därför aldrig benämnas som sann, utan som det mest troliga utefter tolkningen som presenteras (SBU, 2014, s.11:3).
Hermeneutik
Ursprungligen så uppstod den hermeneutiska metoden som ett medel att försöka förstå och tolka först och främst teologiska texter, men idag ses hermeneutik som en strategi för att tolka texter, sociala handlingar, dokument och även icke-dokumentära fenomen, som till exempel intervjuer (Bryman, 2012, s.560). Andrzej Szklarski (2002) påpekar att den kvalitativa metoden har sina rötter i hermeneutiken, där kärnan är meningsinnehållet (s.1). Det finns flera skribenter som Hartman, 1990;
Hellesnes, 1991; From & Holmgren, 2000 (citerad i Szklarski, 2002) som konstaterar att tolkningen av detta meningsinnehåll är omöjlig om inte forskaren har en egen förståelse eller erfarenhet (s.6). Skillnaden mellan den naturvetenskapliga metoden och hermeneutik är enligt Hyldegaard (2008) att hermeneutikens kärna är att förstå och tolka, till motsats till den naturvetenskapliga metoden som grundas på strukturalism (s.32).
Dimenäs (2020) menar att den hermeneutiska ansatsen är kopplad till en djupare förståelse för undersökningens tolkningsprocess (s.45) och Margrit Schreier, Christoph Stamann, Markus Janssen, Thomas Dahl och Amanda Whittal (2019, citerar Graneheim et al. (ibid.)) säger att hermeneutiken är ontologiska antaganden, antaganden om verkligheten, och när det gäller intervjuer är inte bara
15
analysen av resultatet av vikt, utan att redan vid intervjuns utförande fokusera på en co-creation, det vill säga ett gemensamt skapande (FQS, september 2019).
Det går inte att undgå både de existerande likheterna samt skillnaderna mellan dessa ansatser. Båda är relevanta för denna undersökning då fenomenologins parameter om elevernas upplevelse är central och även hermeneutikens position om att forskarens analytiska arbete vilar på den egna förståelsen och erfarenheten, samtidigt som båda har målet att fördjupa sig i den individuella människans livsvärld.
4.2 Urval och genomförande
I denna studie används kvalitativa metoder. Detta implicerar att analysen vilar på kvalitativa ansatser. Studien ligger närmast ett abduktivt tänkande eftersom teorin vilar på deltagarnas synsätt och perspektiv som sedan kopplas till passande teorier (N. Blaikie, 2004a; Charmaz, 2006, citerad i Bryman, 2018, s.478-479). Detta innebär att den teoretiska förståelsen grundas i de intervjuades synpunkter och världsbild (Bryman, 2018, s. 478). Kategorierna som svaren delades in i baserades på teorin om den yttre och inre motivationen enligt Peter Gärdenfors (2010, s.79):
Tabell 2. Kategorier inom den inre och den yttre motivationsinriktningen
Yttre motivations kategorier
Betyg, resultat, meritpoäng och fortsatta studier, bra att kunna
Extern påverkan av familj, vänner och lärare
Inre motivations kategorier
Eget intresse, nyfikenhet, inre tillfredsställelse att kunna, glädje, stolthet, roligt att kunna, etcetera.
Resa, flytta utomlands och använda språket
Det är min egen tolkning och bedömning som är grunden för kategoriseringen, vilket innebär att resultaten kan i viss del vara subjektiva. Trots att kategorin “resa, flytta utomlands” skulle kunna tyckas vara en yttre motivationskategori, kan den direkt kopplas till den inre motivationen då de har ett starkt samband med tillfredsställelsen, glädjen och stoltheten att kunna språket. Ännu en faktor som gör att man kan räkna denna kategori till den inre motivationen är att vissa elever har förväntningar på en resa, eller att flytta till ett spansktalande land, för att kunna använda det spanska språket. Denna förväntan skapar en inre motivation, men resan eller flytten är ingen säker belöning.
Tanken var att ha utfört en pilotstudie innan den egentliga undersökningen för att se om eleverna relaterat till frågorna på ett förväntat sätt, det vill säga om de stöttat studien eller om man behövt justera frågorna, men på grund av tidsbegränsningen för denna undersökning var det inte möjligt. Det hade även varit av intresse att se om svaren skulle ha varit alltför lika, eller för olika, i vilket fall man hade behövt tänka om i urvalet för att få ett bredare perspektiv genom ett strategiskt urval och möjligtvis omskriva frågorna.
16
Det empiriska materialet i denna undersökning består av halvstrukturerade, livsvärldsintervjuer, vilket innebär att målet är att man söker en förståelse utifrån de intervjuades perspektiv; en fenomenologisk metod som bygger på Spielgelberg (1960, citerad i Steinar Kvale & Svend Brinkmann, 2014). Valet av denna kvalitativa metod ansågs passa in bäst då det man vill veta är elevernas upplevelse av motivation; det vill säga hur eleven känner och tänker angående vad som motiverar hen i upplevelsen av att lära sig spanska, att studera, att gå på lektioner och så vidare. Denna upplevelse kan variera väldigt mycket från en deltagare till en annan, så att använda en enkät verkade inte kunna ge samma inlevelsebaserade svar som när man sitter i en intervju. Ännu en orsak till att välja intervjuer som empiriskt material var för att bortfallet brukar vara större när den valda metoden är enkäter.
Undersökningen hade 100% deltagande, vilket är över all förväntan, då mer än 85%
anses vara utmärkt (Mangione, 1995, s.60f citerad i Bryman, 2018, s.290). Det som sades i intervjuerna tolkades för att skapa en mening, genom det egna besittandet av kunskaper i spanskundervisning och som före detta student i moderna språk, genom att tolka ansiktsuttryck, tonfall, med mera (Kvale & Brinkmann, 2014, s.47).
Eftersom populationen är hög inom de olika grupper studien är ämnad för, elever som läser spanska i årskurs 6 samt årskurs 9, grundas studien på ett stickprov av denna bland eleverna på skolan där jag själv undervisar. Orsaken till att välja elever från skolan där jag arbetar är två: den första för att få en personlig kontakt med dem som ska intervjuas. Eftersom det är barn och tonåringar som är centrum för denna undersökning är det viktigt för att uppnå en så stor trovärdighet som möjligt, att de känner sig bekväma och då är den fysiska närvaron en faktor som inger förtroende.
Samtidigt finns risken att den redan uppbyggda relationen till eleverna blir en nackdel, då det kan leda till att de inte är helt uppriktiga i sina svar då det, enligt Kvale & Brinkemann (2014), finns en maktasymmetri mellan den intervjuade och intervjuaren. Den andra faktorn är den pågående Corona pandemin, vilken skulle ha gjort att intervjuerna varit över Teams, där den personliga kontakten tappas, vilket gör det svårare att bygga upp ett förtroende med informanten. Då denna undersökning vilar på elevernas upplevelse av motivation i sin spanskinlärning var det viktigt att ha den personliga kontakten och den fysiska närvaron med informanterna, eftersom den hjälper till att bygga upp förtroendet mellan dem och intervjuaren; därför utfördes intervjuerna fysiskt på skolan.
Urvalet av elever är ett stratifierat urval, då representationen av de två grupperna att studera är säkrade genom de båda klasserna, och inom dessa grupper är urvalet slumpmässigt (Johanne Maad, 2018). De fem första i varje årskurs, vars vårdnadshavare gav sitt samtycke av deras barns deltagande, blev undersökningens deltagare som intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att genomföra analysen med hjälp av kategoritabellen som jag gjort.
4.3 Etiska överväganden
Det finns fyra allmänna huvudkrav som tagits hänsyn till enligt Vetenskapsrådet (2002, s.6) samt Bryman (2018, s. 170-171). Informationskravet uppfylls då samtliga som medverkar i intervjuerna har informerats om undersökningens syfte;
för att säkra att inte begå det som Bryman (2018) kallar deontoglisk etik, vilket innebär det etiska felet att inte ge eleverna chansen att säga nej, så uppfylls samtyckeskravet då de fått informationen att det är frivilligt att medverka och att de kan avbryta den när de så önskar (s.169); konfidentialitetskravet uppfylls då samtliga informerades om att undersökningen bygger på anonymitet och nyttjandekravet
17
uppfylls då de fått veta att all information endast kommer att användas för forskningssyfte och inte har någon inverkan på betyg eller någon annan konsekvens.
Då undersökningen riktar sig mot elever på högstadiet är de inte myndiga, därför har vårdnadshavarna fått ta del av all information om huvudkraven (bil.2), samt fått en kopia på de frågor deras barn förväntades svara på, innan de gett deras skriftliga samtycken som behövdes för att deras barn skulle kunna medverka i undersökningen. Sammanfattat vilar undersökningen på universalism, en universalistisk ståndpunkt där ingen etisk regel får brytas (Bryman, 2018, s. 169). I denna undersökning har informanterna inte gett några personliga uppgifter, varken före, under eller efter intervjuerna, varav Vetenskapsrådets (2002, s.16) instruktioner gällande behandling av personuppgifter, i detta fall från inspelning av ljud, inte har varit aktuella.
4.4 Bearbetning av intervjuer
Vid intervjutillfället tilldelades varje informant en kod bestående av en bokstav och ett nummer. Årskurs 6 informanter fick bokstaven A och sedan nummerordningen i vilken de intervjuats, vilket innebar att koderna var mellan A1 och A5.
Informanterna från årskurs 9 fick bokstaven B och även de fick sitt nummer utefter nummerordningen i vilken de intervjuats, så deras koder var mellan B1 och B5.
Informant B5 svarade i efterhand, genom att skicka en ljudfil ett kompletterande svar, på fråga 8 om hur hen upplevde att hen lärde sig minst på lektionen och svaret transkriberades och fördes in i tabellen. Inga namn och inga personliga data har använts i denna undersökning. Jag har sedan sammanställt svaren i två tabeller, en för varje årskurs (bil. 3; bil. 4). I vänsterspalten detaljerades frågorna som ställts till eleverna och i de följande spalterna följde svaren från var och en av informanterna i form av ord och begrepp. Spalten längst till höger indikerade frågans perspektiv som kunde vara: motivation, upplevelse eller förväntningar. Citat och sammanfattningar av elevernas svar vad gällde motivation, sattes sedan in i en av SDT teorins inriktningar, yttre eller inre motivation (enligt tabell 2). Bilagorna 2 och 3 visar motivationsfaktorerna för både årskurs 6 och 9 där färgkodningen visar vilken typ av motivation de olika svaren har. I analysen förklaras tillvägagångssättet av färgkodningen samt ändringarna som utfördes eftersom det analytiska arbetet fortskred.
4.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Inom den kvantitativa forskningen är reliabilitet, validitet och generaliserbarhet viktiga kriterier medan många forskare anser att dessa koncept inte är av så stor betydelse inom den kvalitativa forskningen (Bryman, 2018, s. 465).
Undersökningens reliabilitet bedöms utefter hur tillförlitliga informanternas svar är, oberoende av vem som intervjuar dem. För att kunna få en så stor reliabilitet som möjligt är det viktigt att frågorna som intervjuaren ställer inte är ledande, så att informanten kan svara så sanningsenligt som möjligt (Kvale & Brinkman, 2014, s.295). Det är viktigt att ha i tankarna att det kan finnas underliggande faktorer som kan påverka informanternas svar (Anna Annerborg, 2018). I denna undersökning är en underliggande faktor för årskurs 9 att intervjuerna utfördes några få månader innan slutbetygen, vilket i sig är en stor stressfaktor för många elever.
Underliggande faktorer för både årskurs 6 och 9 är den rådande Covid-19 pandemin, som påverkar hela samhället, känslan av osäkerhet med ändringar inom
18
skolvardagen och de personliga förhållanden och sinnesstämningar som eleverna har. Om de underliggande faktorerna är olika vid olika mätningstillfällen kan svaren bli annorlunda och med det blir reliabiliteten låg.
När man talar om en undersöknings validitet innebär det att den använda metoden undersöker det som den säger undersöka, men det gäller inte bara valideringen av den avslutade undersökningen, utan hela forskningsprocessen (Kvale & Brinkmann, 2014, s.296). Man kan tala om olika sorters validitet. Begreppsvaliditetet innebär att man mätt det man tänkt mäta och att metoden är användbar och korrekt, medan resultatsvaliditeten beror på den nämnda begreppsvaliditeten och resultatets reliabilitet, alltså hur exakt mätningen är (Annerborg, 2018).
Generaliserbarhet handlar i detta fall huruvida undersökningens resultat, som i detta fall är baserat på intervjuer, kan generaliseras till andra informanter, situationer och omständigheter, men det finns olika sorters generalisering beroende på undersökningens grund. Denna undersökning kan klassas som den naturalistiska generaliseringen där den personliga erfarenheten leder till en påståendekunskap som kan uttryckas i ord (Kvale & Brinkmann, 2014, s.310). Det viktiga blir att se om denna kunskap sedan kan brukas i andra liknande fall (s.311). Generaliserbarhet brukar innebära behovet av ett stort empiriskt underlag, vilket inte var möjligt i denna studie på grund av storleks- och tidsbegränsningen (Per Lagerholm, 2010, s.23).
19