Västerhavet
Sedan 1989 övervakas hälsotillståndet hos tånglake årligen i Fjällbacka. Anta- let biomarkörer som uppvisar långsik- tiga förändringar har ökat. År 2014 note- ras signifikanta tidstrender för ett tiotal hälsovariabler. Påverkan på leverns avgift- ningssystem (EROD) och förhöjd oxida- tiv stress (glutationreduktas/GR i levern), tyder på att fiskarna är exponerade för kemiska ämnen. Därtill bidrar en påver- kan på immunförsvaret (vita blodceller), saltregleringen (natrium, klorid och kalci- um i blodet) och ämnesomsättning (blod- glukos) till en bred symptombild som liknar effektbilden hos fiskar i komplext förorenade områden. Det talar för att det är samverkanseffekter av olika kemiska ämnen och andra miljöfaktorer, som orsakar hälsoeffekterna. Den försämrade hälsan tillsammans med sämre yngelsta- tus och tecken på minskande bestånd visar att situationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd.
Södra Egentliga Östersjön
Vid Torhamn i Blekinge skärgård överva- kas hälsan hos abborre sedan 2002. Trots att tidsserien inte är så lång syns redan signifikanta tidstrender för sex biomarkö- rer och successiva förändringar för ytterli- gare fyra hos abborrhonor här. Även i detta kustområde verkar fiskens hälsa påver- kas av miljögifter. Ökad oxidativ stress, minskad bildning av nya röda blodcel- ler, ökat hematokritvärde (volymprocent
KUSTFISK – HÄLSA. Biomarkörer, som speglar fysiologiska funktioner, har använts se- dan 1988 inom kustfiskövervakningen för att spåra förekomst och hälsoeffekter av giftiga ämnen i miljön. Kustfiskens hälsa undersöks årligen med hjälp av 25-30 biomarkörer. Under- sökningarna, som görs på abborre och tånglake i utvalda referensområden, ger en tidig signal om miljöpåverkan innan effekter syns på popu- lationsnivå.
j Läs mer om programmet på sid. 124.
KUSTFISKARS HÄLSOSTATUS. Övervakningen av kustfisk i Bottniska viken, Öster- sjön och Västerhavet visar fortsatt tydliga hälsoeffekter hos abborre och tånglake. Signi- fikanta tidstrender för många biomarkörer tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar deras hälsa. Vanliga symptom i alla referensområden är påverkan på köns- körtlar, leverenzymer, immunförsvar, saltreglering och kolhydratomsättning.
Uppföljande forskning tyder på att det är miljögifter som orsakar effekterna. Samtidigt kan även förändringar i ekosystemet, såsom förändrad sammansättning av bottenlevande djur och födoväven, påverka exponeringen för olika miljögifter och därmed kustfiskens hälsa.
Provfiskad abborre tas ur sumpen för hälsoundersökning på laboratoriet.
Foto: Jenny L
miljö
Ö V E R V A K N I N G
2014
röda blodceller), ökad aktivitet av enzy- met katalas i levern och påverkad ämnes- omsättning är några av förändringarna. Dessa förändringar stämmer väl överens med den påverkan som finns på abborrar respektive tånglakar i övriga kustområden.
Norra Egentliga Östersjön
I Kvädöfjärden har hälsan hos abborre och tånglake övervakats sedan 1988 respektive 1995. Den tidigare successiva och starka ökningen av EROD-aktiviteten i levern hos abborre bröts år 2010 och minskade då kraftigt till en lägre, men ändå förhöjd nivå. Även gonadstorleken (GSI), som minskade hos abborrhonor med 20-30 procent under åren 1990-2003, har återhämtat sig men dock inte till samma storlek som när över- vakningen startade.
Idag visar ett tiotal biomarkörer lång- siktiga förändringar och en tydlig påverkan på fiskarnas hälsa. Utöver en numera svag påverkan på avgiftningssystemet i levern (EROD) och något förminskade gonader (bara hos abborre) syns följande effekter:
ökad oxidativ stress, påverkat immunför- svar, störd saltreglering och ämnesomsätt- ning, samt minskad nybildning av röda blodceller. Det är alltså mycket som talar för att kustfisken i Kvädöfjärden, liksom i övriga nationella referensområden, är exponerad för miljögifter.
Läs mer om Kvädöfjärden i syntesarti- keln på sid 86.
Bottenviken
Abborrens hälsa har övervakats vid Holmön sedan 1993, och det är främst under de senaste tio åren som fiskens hälsa tydligt påverkats. År 2014 visar fem av biomarkörerna för hälsa signifikanta tidstrender och ytterligare fem visar allt tydligare tendenser till förändringar. Detta signalerar en ökad påverkan på fiskens hälsotillstånd. Gonadernas storlek (GSI) har krympt med 25 procent sedan 1993, vilket kan tyda på ökad exponering för miljögifter. Detta stöds av EROD-aktivite- ten som har ökat successivt fram till år 2010 för att sedan sjunka de senaste åren. Utöver
ett svagt inducerat avgiftningssystem och förminskade gonader ses idag till exempel en ökad GR-aktivitet i levern, påverkad kalcium-reglering och påverkan på röda blodceller, vilket påminner om effekter som syns hos kustfisk i övriga referensom- råden. 1995 2000 2005 2010 0 2 4 6 8 10 12 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
GR nmol/mg protein x minut
Enzymaktivitet (GR) hos abborre, lever Glukoshalt i blodet hos abborre
2014 1 2 3 4 5 6 7 8
glukos mmol/l blod
Lymfocyter hos tånglake
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2000 2005 2010 2014 lymfocyter
% av totalt antal blodceller
0 1 2 3 4 5 6 7 1990 1995 2000 2005 2010 2014 GSI %
Gonadstorlek hos abborre
2004 2006 2008 2014
kalcium mmol/l blodplasma
2010 2012
Kalcium i blodet hos abborre
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4
n Relativ gonadstorlek hos könsmogna abborrhonor vid Holmön.
n Aktiviteten av glutationreduktas i levern hos abborrhonor vid Holmön.
n Halten av glukos i blodet hos abborr- honor i Kvädöfjärden.
n Koncentrationen av kalcium i blodplasma hos abborrhonor i Kvädöfjärden.
n Lymfocyter, en typ av vita blodceller i blodet hos tånglakehonor undersökta på hösten i Fjällbacka.
Not: Vertikala linjer anger 95 procent konfidensintervall. Den grövre linjen visar tre års glidande medelvärde. Tunn linje visar signifikant trend.
De senaste tio åren syns en tydlig påverkan hos abborren i Bottenviken. Gonaderna har krympt med 25 procent sedan 1993.
God status i havsmiljön kommer san- nolikt inte att kunna uppnås till år 2020 med avseende på det farliga ämnet tributyltenn, TBT. För att ämnet inte ska fortsätta att spridas till den marina miljön behövs fler och kraftfullare insatser. Ansvariga myndigheter har därför tagit fram åtgärder mot TBT som ska förbättra situationen.
QSedan 2008 pågår ett gemensamt arbete i alla Europas kuststater med att genomföra havsmiljödirektivet för att Europas hav ska uppnå och upprätthålla god miljöstatus. I Sverige har Havs- och vattenmyndig heten beslutat om ett åtgärdsprogram för havs- miljön för att våra havsområden ska uppnå
god miljöstatus. Programmet riktar sig till myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att miljökva- litetsnormerna för havsmiljön ska kunna följas för att på sikt uppnå god miljöstatus. TBT bedöms vara ett av de prioriterade ämnena som fortfarande utgör en stor risk i havsmiljön och ytterligare åtgärdsarbete anses därför nödvändigt.
Farliga ämnen
Vissa ämnen och ämnesgrupper har så farliga egenskaper att de i eller via havsmil- jön kan skada ekosystemet. Det kan exem- pelvis röra sig om ämnen som är svårned- brytbara i miljön och ansamlas i levande organismer, eller ämnen som är cancer-
framkallande, mutagena, som kan påverka fortplantning eller verka hormonstörande.
Miljöövervakningen visar att farliga ämnen förekommer i biota, sediment och vatten, i de svenska havsområdena, ibland i relativt höga halter. Havs- och vattenmyndigheten slutförde 2012 en inle- dande bedömning av miljötillståndet i den svensk a havsmiljön. De flesta farliga ämnen som ingick i bedömningen och identifierades som ett problem för havs- miljön är numera starkt reglerade genom förordningar och EU-direktiv. Men trots förbud mot att använda TBT förekommer fortfarande läckage ut i miljön.