Övergripande konsekvenser av olika alternat

Motivet till de vägval som är gjorda när förslaget tagits fram är att genomförandet av MCPD ska bli så ändamålsenligt som möjligt utifrån direktivet syfte och för svenska förhållanden. Tillämpningen av författningen ska även vara utformad på ett sådant sätt att administrativa kostnader för verksamhetsutövare och

tillsynsmyndigheter inte blir för stora. Nytta av förslaget

Utsläppminskningen som uppnås av förslaget i relation till nollalternativet (som beskrivits ovan) har flera positiva effekter. Nyttan av utsläppsminskningen handlar främst om att undvika skadlig påverkan på miljö- och hälsa. I bilaga 2 utvecklas resonemang kring värdering av nytta, exempelvis värderad skadekostnad för stoft

enligt ASEK34 _{Denna värdering kan också relateras till exempelvis kostnader för} utsläppsminskning där åtgärder med en uppskattad nytta överstiger kostnaderna kan ses som samhällsekonomiskt motiverade. Att medge en senareläggning av tillämpningen av kraven för fjärrvärmeanläggningar och för anläggningar som förbränner fast biomassa skulle förskjuta nyttan av utsläppsminskningarna med fem år. Nollalternativet skulle dessutom medge lättnader för de anläggningar som har stor andel stoftutsläpp vilket har störst hälsopåverkan men även är den luftförorening som har störst potential till förbättringar. Övriga föroreningar som omfattas av FMF kommer inte att påverkas i så stor grad av begränsningsvärden. I bilaga 2 finns också en sammanställning av den studie som Naturvårdsverket låtit SMHI utföra kring effekter på luftkvalitet från medelstora förbrännings-

anläggningar. Bland annat i denna studie framgår att utsläppen från MCP- anläggningar inte är obetydliga även om de inte står för det största bidraget till förhöjda halter i bebyggd miljö där utsläpp från trafik oftast är den dominerande källan. I studien visas att effekten, i form av förtida dödsfall, av partikelutsläpp från MCP-anläggningar kan motsvara upp till en tredjedel av effekten av trafikens utsläpp i vissa områden35_{. I samma analys framgår även att effekten av MCP-} anläggningarna kan bli betydande för halter av både PM2,5 och NO2 vid situationer med en väldigt kall vinter då spets- och reservanläggningar körs en hel vinterperiod utan effektiv rening.

Lösning för informationsförsörjningen

Den föreslagna lösningen för informationsförsörjningen med en gemensam teknisk lösning i form av en nationell e-tjänst och databas som tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket använder för att uppfylla kraven om informationsförsörjning är tänkt att förenkla för företag, öka insynen för allmänheten, avlasta operativa tillsynsmyndigheter, samordna myndigheter och kommuner samt förbättra kvalitén i rapporteringen till regeringen och EU. Alternativet skulle vara att varje enskild tillsynsmyndighet etablerar en egen teknisk lösning för insamling av uppgifter, förregisterhållning och för skapande av datatjänster och att en nationell myndighet samlar in information som behövs för Sveriges rapportering till EU från varje enskild tillsynsmyndighet vilket totalt sett kräver större resurser. För de register som ska upprättas enligt MCPD föreslår vi tillägg av vissa administrativa uppgifter, uppgifter om anläggningens geografiska belägenhet samt information om

reningsutrustning och anläggningens verkningsgrad. Dessa uppgifter har lagts till i förslaget för att möta kraven från INSPIRE-direktivet, för att öka myndigheternas möjligheter att utöva tillsyn samt för att möjliggöra nationell rapportering.

Uppgifter om reningsutrustning och verkningsgrad kommer att medföra att det blir möjligt att beräkna utsläpp från berörda anläggningar utan att begära in extra

34 _{Trafikverkets analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn,}

http://www.trafikverket.se/ASEK

35 _{Beräkning av luftkvalitet, befolkningsexponering och hälsokonsekvenser för medelstora}

uppgifter manuellt vilket kommer förenkla arbetet vid sammanställningar av utsläpp på olika nivåer samt vid nationell och internationell rapportering. Ett alternativt genomförande utan föreslagna tillägg till registret skulle medföra att Naturvårdsverket behöver samla in denna information på annat sätt t.ex. genom att meddela föreskrifter om hur och vilka uppgifter som tillsynsmyndigheterna behöver underrätta Naturvårdsverket om för att Sveriges rapportering till EU ska bli komplett.

Förslagets delar gällande informationsförsörjning anknyter till ett redan pågående arbete med en miljösektorgemensam långsiktigt hållbar lösning för

informationsförsörjning utifrån ett större helhetsperspektiv. Genomförandet av MCPD utgör ett första steg i denna helhetslösning. Den föreslagna lösningen för informationsförsörjningen kommer att förenkla för företag, öka insynen för allmänheten, avlasta operativa tillsynsmyndigheter, samordna myndigheter och kommuner samt förbättra kvalitén i rapporteringen till regeringen och EU. Det kommer att behövas information och vägledning till både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter vilket kommer att fordra resurser från framförallt

Naturvårdsverket men även från tillsynsmyndigheter. Vi bedömer dock att den föreslagna lösningen för informationsförsörjningen sammantaget kommer att spara på olika aktörers administrativa resurser.

En konsekvens av en gemensam lösning för informationshantering är bl.a. att överenskommelser om nya arbetssätt och gemensamma lösningar behöver göras mellan de myndigheter som berörs. Detta arbete pågår redan inom ramen för Miljöskyddsprogrammet inom Digitalt Först – Smartare Miljöinformation36 (utifrån behov från bl.a. IED).

Mot bakgrund av Naturvårdsverkets nationella ansvar för att utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljöinformationsförsörjning37 föreslås att

Naturvårdsverket ska ansvara för utveckling och förvaltning av eventuella myndighetsgemensamma begrepps-, informations- och datamodeller. Tillämpning av begränsningsvärden

De flesta begränsningsvärden i MCPD kommer inte medföra några större krav på reningsåtgärder för svenska medelstora förbränningsanläggningar. De krav som kommer ha betydelse i Sverige är begränsningsvärden för stoft då man förbränner fasta bränslen. Det är just för dessa begränsningsvärden som MCPD ger

möjligheten att senarelägga tidpunkten för när kraven träder i kraft. Detta gäller befintliga fjärrvärmeanläggningar med en tillförd effekt som är större än 5 MW och anläggningar som använder fast biomassa som huvudsakligt bränsle. Båda dessa

36 _{N2016/02035/EF Uppdrag att verka för digitalt först – för smartare miljöinformation}

37 _{Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Svensk författningssamling 2012:989.}

t.o.m. SFS 2016:862 på länken http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/forordning-2012989-med-instruktion-for_sfs-2012-989

lättnader skulle försena resultatet av direktivet vars syfte är att minska effekter på miljö och hälsa på grund av luftföroreningar.

Anläggningar med begränsad drifttid får undantas från tillämpningen av

begränsningsvärdena om de har en drifttid som understiger 500 timmar per år. För befintliga anläggningar med begränsad drifttid kan man enligt MCPD utöka denna tidsgräns till 1 000 timmar per år vid exceptionella omständigheter. Att tillåta en utökad tidsgräns skulle ge negativa konsekvenser på den lokala luftkvaliteten då majoriteten av berörda anläggningar ligger i bebyggd miljö. En sådan bestämmelse skulle dessutom medföra mer administrativt arbete dels vid ansökan om ett sådant undantag, dels för bedömningen av att kriteriet om exceptionell omständighet är uppfyllt.

Valet att skärpa begränsningsvärdena för utsläpp av kväveoxider för befintliga anläggningar kommer av att kraven i MCPD är mycket milda jämfört med svenska förhållanden. Direktivets begränsningsvärden är dubbelt så höga, ibland mer, än de nivåer som svenska anläggningar har idag. Förslaget är kostnadsneutralt då

föreslagna nivåer inte kommer medföra några krav om ytterligare reningsåtgärder. Nyttan av att skärpa nivåerna är det kan komma att få betydelse vid

tillståndsprövningar jämfört med direktivets krav som är mycket milda utifrån svenska förhållanden.

Tillämpningen av direktivets begränsningsvärden sker vid olika tidpunkter beroende på om anläggningen definieras som ny eller befintlig samt storleken på installerad tillförd effekt. För nya anläggningar träder kraven i kraft från och med 20 december 2018. För befintliga anläggningar tillämpas kraven på de större anläggningarna, 5-50 MW, 1 januari 2025 och för de minsta anläggningarna, 1-5 MW, träder kraven i kraft från och med 1 januari 2030. Detta medför att

förordningen kommer bidra till en stegvis nedåtgående trend för utsläpp av stoft från medelstora förbränningsanläggningar. Övriga föroreningar kommer inte att påverkas av direktivet. I tabell 1 nedan redovisas en sammanställning av stoftutsläpp från medelstora förbränningsanläggningar i Sverige för nuläge, nollalternativet och vårt förslag.

Tabell 1 Sammanställning av utsläpp av stoft för nuläge, nollalternativ och förslag. Scenario Relevant år Utsläpp stoft,

kton/år

”Nuläge” 2016 3,31

”Nollalternativ” 2025 2,34

”Förslag” 2025 1,96

En alternativ illustration av hur stoftutsläppen kommer utvecklas redovisas i figur 1 där man för nollalternativet, blå linje, kan se hur en senareläggning av

tillämpningen för vissa begränsningsvärden påverkar utsläppen. Det är enbart för år 2025 som vårt förslag kommer att skilja sig från nollalternativet, där vårt förslag representerar en mer linjär utveckling av utsläppen.

Figur 1 Visar utvecklingen av stoftutsläpp för nollalternativet och vårt förslag.

14.5. Konsekvenser för