förbränningsanläggningar
5. Effekter på miljö och hälsa
På uppdrag av Naturvårdsverket har SMHI uppskattat hur mycket medelstora förbränningsanläggningar påverkar den lokala luftkvaliteten16. Man har även undersökt befolkningsexponering samt hälsokonsekvenser. På grund av att det inte var möjligt att undersöka bidraget från samtliga anläggningar i vår kartläggning och göra beräkningar för hela landet valdes tre kommuner ut där vi hade en bra kvalitet på informationen i kartläggningen. På grund av tidsbegränsningen för uppdraget kunde vi inte heller välja de tre största kommunerna. De kommuner som valdes ut var Skellefteå, Hässleholm och Vaggeryd. Majoriteten av anläggningarna i dessa kommuner är fjärrvärmeanläggningar och merparten är mindre
anläggningar (1-5 MW), några är lite större (5-20 MW) och få är av den större sorten (20-50 MW). För fjärrvärmeanläggningarna är det ungefär hälften som använder olja som sitt huvudsakliga bränsle, resterande använder trä. Några anläggningar från skogsindustrin finns även i dessa kommuner, de är antingen av den mindre sorten (1-5 MW) eller något större (5-20 MW). Samtliga av dessa anläggningar använder trä som huvudsakligt bränsle. De flesta anläggningar som använder trä som sitt huvudsakliga bränsle har redan rening med cyklon som tar bort de största partiklarna på sin anläggning och några har även extra rening med filter. Detta gäller både fjärrvärmeanläggningar och anläggningar inom
skogsindustrin. Detta innebär att de kommuner som vi har valt ut inte representerar något ”worst case”-scenario. För mer detaljerad information om anläggningarna i kommunerna se bilaga längst bak i detta dokument.
5.1. Haltbidrag
SMHI har gjort beräkningar för ett antal olika scenarier vilka baserats på underlag från Naturvårdsverket. ”Nuläge”, ”Nollalternativ, 2030” och ”kall vinter”, där anläggningar med begränsad drifttid (spets- och reservanläggningar) används under tre månader. Haltbidraget från medelstora förbränningsanläggningar i de tre
kommunerna är relativt små jämfört med t.ex. haltbidraget från trafiken i samma kommuner.
Tabell 10 Beräknade halter och haltbidrag från MCP-anläggningar. I tabellen visas
regionalbakgrund och efter snedstrecket visas bidraget i enheten μg/m3. Halterna avser kartans
högsta värde.
Område
Nuläge Nollalternativ 2030 Kall vinter
NO2 PM2,5 NO2 PM2,5 NO2 PM2,5
Årsmedelvärde Årsmedelvärde Årsmedelvärde Skellefteå 1,32/0,12 3,0/0,1 1,32/0,12 3,0/0,09 2,3/1,1 3,1/0,17 Hässleholm 3,2/0,2 6,9/0,2 3,2/0,2 6,8/0,1 4,4/1,4 7,5/0,78 Vaggeryd 3,1/1,4 6,3/0,8 3,1/1,4 6,3/0,58 3,1/1,4 7,0/0,78
16 Beräkning av luftkvalitet, befolkningsexponering och hälsokonsekvenser för medelstora
Den kommun där man kan se störst påverkan är Hässleholm. Här ser man tydligt att det inte sker någon större förändring av NOx utsläppen eller halter av NO2 för genomförandet av direktivte år 2030 jämfört med nuläget, se Figur 2. Störst påverkan på utsläpp och halter ser man i scenariot med kall vinter där spets och reservanläggningar används under samtliga vintermånader. Effekten av spets- och reservanläggningarna är förhållandevis stor, haltbidraget för NO2 är hela 7 ggr större än för nuläget. Haltbidraget för PM2,5 har samma tendens som för NO2 men här ser man även en effekt vid genomförandet av direktivet där haltbidraget av PM2,5 sjunker jämfört med nuläget, Figur 3. För PM2,5 blir effekten av spets- och reservanläggningarna inte lika drastisk som för NO2, haltbidraget ökar nästan 4 ggr jämfört med nuläget.
Anledningen till att det blir tydligast effekt på haltbidraget för Hässleholm jämfört med de andra två kommunerna är bl.a. för att de har anläggningarna jämt utspridda omkring tätorten. De andra har en annorlunda spridning av sina anläggningar. Hässleholm har en större andel anläggningar som körs hela året d.v.s. en mindre andel spets- och reservanläggningar än de andra områdena.
För att valet av kommuner skulle vara representativt och inte motsvara ett worst- case gjordes urvalet utifrån kvaliteten på svaren. Kommuner som hade fyllt i enkätens delar gör att våra antaganden får mindre inverkan på resultatet. Hade man å andra sidan valt kommuner där flertalet uppgifter var klassade som ”No Data” hade våra antagande kunnat leda till en överskattad effekt på lokala halter. Det är troligt att detta ger en ganska bra bild av hur det ser ut i stora delar av landet, det finns stor variation mellan områden. Ser man till antalet anläggningar per ytenhet och befolkning har dessa anläggningar något tätare mellan sina MCP-anläggningar än genomsnittskommunen i Sverige. Skellefteå, Hässleholm och Vaggeryds kommuner rankar som nummer 30, 47 och 168 i Sverige räknat som folkmängd. Kartläggningen bör därför väl representera medelstora kommuner samt de något mindre men sämre representera de små samt stora kommunerna vilket försvårar analysen av uppskalade värden.
Figur 3 Haltbidrag, μg/m3, från MCP-anläggningarna till NO
2 i Hässleholm. Översta rutan visar
nuläget, mittenrutan visar nollalternativ, 2030 och understa rutan visar situationen med kall vinter
Figur 4 Haltbidrag, μg/m3, från MCP-anläggningar till PM2,5 i Hässleholm. Översta rutan visar
5.2. Hälsokonsekvenser
För beräkningar av hälsokonsekvenser används modellverktyget SIMAIR-
scenario17 med befolkningsdata från SCB för 2012 uppdelat på åldersklasser och i rutor om 100x100 m. I beräkning av hälsokonsekvenser används här
långtidsexponeringens effekter för dödlighet och de baseras på kända s.k. dos- respons-samband. Det finns andra kända hälsoeffekter som uppstår på grund av exponering av luftföroreningar som inte tas med här (både, långtids- och korttidseffekter), så detta kan antas vara en relativt konservativ uppskattning.
Tabell 11 Sammanfattning av resultat av hälsokonsekvenser (mortalitet, personer per år) för de tre områdena för Nuläge, Nollalternativ 2030 och Kall vinter för NO2 och PM2,5.
Hälsoeffekt Område
Nuläge Nollalternativ, 2030 Kall vinter
Mortalitet (p/år) Mortalitet (p/år) Mortalitet (p/år)
NO2 PM2,5 Tot NO2 PM2,5 Tot NO2 PM2,5 Tot
Skellefteå 0,14 0,03 0,17 0,14 0,03 0,17 0,42 0,12 0,54
Hässleholm 0,07 0,12 0,19 0,07 0,05 0,12 0,26 0,19 0,45 Vaggeryd 0,01 0,02 0,03 0,01 0,01 0,02 0,02 0,02 0,04
Resultaten för hälsokonsekvenserna följer samma trend som haltbidragen där effekten av direktivet är synligast i Hässleholm. Den största hälsokonsekvensen uppskattas för scenariot med kall vinter. Detta resultat ska dock tas med viss försiktighet då resultatet är beräknat utifrån långtidsexponering och detta scenario beskriver en mer kortvarig situation.
Tabell 12 Jämförelse av hälsokonsekvenser, nuläge, för NO2 och PM2,5 från MCP-källor
anläggningar och trafik. Hälsoeffekt
Område
Mortalitet, personer per år
NO2 PM2,5
MCP Vägtrafik MCP Vägtrafik
Skellefteå 0,14 3,20 0,03 0,89
Hässleholm 0,07 1,18 0,12 0,35
Vaggeryd 0,01 0,93 0,02 0,71
I tabell 12 jämför vi storlekordningen mellan MCP-anläggningarna och trafiken i de olika områdena. Som man kan se är hälsokonsekvenser på grund av trafiken större i samtliga områden men i Hässleholm så motsvarar effekterna av partiklar från MCP-anläggningar en tredjedel av trafikens bidrag vilket kan anses betydande i sammanhanget. Om man utifrån dessa resultat ska göra en tolkning av hur konsekvenserna ser ut i landet generellt kan man anta att det kan vara stora variationer mellan olika områden i landet. Vissa områden har mindre andelar och vissa har betydande bidrag till luftkvaliteten och dess effekter.
17 SIMAIR-scenario – ett modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader,
Tabell 13 Uppskattade hälsoeffekter totalt (både för NO2 och PM2,5)
Hälsoeffekt
Område Befolkning
Mortalitet, personer per år Nuläge Nollalternativ
2030 Kall vinter
Sk+Hä+Va* 60 750 0,39 0,31 1,02
Uppskalning 1 000 000 6 5 17
Uppskalning 10 000 000 60 50 170
* Område Sk+Hä+Va, avser sammanslagning av de tre områdena, Skellefteå, Hässleholm och Vaggeryd.
Denna studie representerar inte ett worst-case och fördelningen av anläggningar i kommunerna som ingår i denna studie är som sagt högre än i landet som
genomsnitt. Beräkningarna är gjorda på PM2,5 och inte stoft, vilket överskattar hälsoeffekten. Det är svårt att avgöra hur nära verkligheten en uppskalning av resultatet ligger. Huvudslutsatsen är att det finns en mätbar effekt från dessa anläggningar som kan minskas i och med genomförandet av direktivet. Det är också tydligt att kalla vintrar påverkar den lokala årsmedelhalten. Denna studie har endast tittat på långtidseffekter av PM2,5 och NO2. Det finns troligen
korttidseffekter från dessa anläggningar också, framförallt i situationer likt scenario ”Kall vinter”.