• No results found

Registreringens omfattning – bilaga

In document Genomförande av MCP-direktivet (Page 58-61)

raffinaderibränsle och avfall – artikel 3.15 3

8. Registrering, ändring och rapportering artikel 5, 9 och

8.2. Registreringens omfattning – bilaga

Naturvårdsverket föreslår: Registreringen ska omfatta de uppgifter som följer av bilaga I till MCPD med tillägg av administrativa uppgifter i form av

organisationsnummer, kontaktuppgifter, SNI-kod och för stationära anläggningar även fastighetsbeteckning och koordinater. Därtill bör verksamhetsutövaren åläggas att underrätta tillsynsmyndigheten om den eventuella reningsutrustning som används och anläggningens verkningsgrad.

Enligt artikel 5.3 MCPD ska medlemstaterna fastställa förfarandet för att bevilja tillstånd eller registrera medelstora förbränningsanläggningar. Förfarandet ska innefatta minst en skyldighet för verksamhetsutövaren att underrätta

tillsynsmyndigheten om att denne driver eller har för avsikt att driva en medelstor förbränningsanläggning och att tillhandahålla den information som förtecknas i bilaga I. Bilaga I består av åtta punkter som beskrivs nedan.

Första och andra punkten i bilaga I avser anläggningens storlek och typ. Vi föreslår att det förs in i en bestämmelse i FMF som listar de uppgifter som

verksamhetsutövaren ska underrätta tillsynsmyndigheten om enligt dessa punkter med endast språkliga justeringar.

I punkt 3 i bilaga I hänvisas till bränslekategorier som fastställs i bilaga II. I tabeller anges där olika begränsningsvärden för olika bränslekategorier. De bränslekategorier som används är: fast biomassa, övriga fasta bränslen, gasolja, andra flytande bränslen än gasolja, naturgas och andra gasformiga bränslen än naturgas. I artikel 3 finns definitioner som avgränsar vad dessa beteckningar innebär.

Vi föreslår att bränslekategorierna anges uttryckligen i bestämmelsen om vad registreringen ska omfatta. Istället för begreppet gasolja bör begreppet

dieselbrännolja användas i enlighet med vad som anförts ovan i avsnitt 7.8. Även flytande biobränsle bör läggas till.

Av punkt 4 framgår att datum för när den medelstora förbränningsanläggningen togs i drift ska anges. Om datumet är okänt kan istället bevis för att driften inletts före den 20 december 2018 tillhandahållas myndigheten. Denna uppgift har betydelse för om anläggningen ska klassas som en ny eller befintlig anläggning (2018-anläggning).

Vi föreslår att bestämmelsen formuleras så att verksamhetsutövaren ska ange datum för driftssättning alternativt uppgift som styrker att anläggningen är en 2018-anläggning. Är datumet okänt och verksamhetsutövaren inte har någon uppgift som kan styrka att det är en 2018-anläggning blir den således att anse som en ny anläggning.

I punkt 5 anges att verksamhetsutövaren ska ange sektorn för den medelstora förbränningsanläggningen eller för industrienheten den används inom med

angivande av NACE-kod19. Nace Rev. 2. fastställdes den 20 december 2006 av EU och finns publicerad i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1893/200620. I Sverige finns standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, som utgår från EU:s näringsgrensstandard NACE. Den gällande versionen av SNI benämns SNI 2007och motsvarar EU-versionen NACE Rev. 2. SNI och NACE ska vara identiska på de fyra första nivåerna avdelning, huvudgrupp, grupp och

undergrupp. Därutöver har SNI en femte nivå som är en svensk tilläggsnivå. Vi föreslår att det i FMF anges att verksamhetsutövaren ska uppge både SNI-kod och NACE-kod. Vi bedömer att tillägget av SNI-kod torde vara enkelt för verksamhetsutövaren att göra och enkelt för tillsynsmyndigheten att kontrollera varför konsekvensen av tillägget blir ringa. SNI-kod har lagts till i förslaget för att öka myndigheternas möjligheter att utöva tillsyn och att rapportera nationell tillsynsredovisning till regeringen, se vidare bilaga 1.

Av punkten 6 framgår att årligen förväntade driftstimmar samt genomsnittlig last vid drift ska anges. Vi föreslår att denna punkt förs in i bestämmelsen i FMF om vilka uppgifter som verksamhetsutövaren ska ge tillsynsmyndigheten.

Av punkten 7 framgår att om undantagen för anläggningar med begränsad drifttid tillämpas ska verksamhetsutövaren tillhandahålla en undertecknad förklaring om

19 NACE står för ”Nomenclature statistique des Activités économiques dans la Communauté

Européenne” och är EU:s näringsgrensindelning

20 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om

fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (Celexnummer: 32006R1893)

att den medelstora förbränningsanläggningen inte kommer att vara i drift mer än det antal timmar som gäller för de undantagen.

Vi föreslår att detta istället i FMF formuleras som att verksamhetsutövaren ska ge en försäkran om detta eftersom informationen kommer att inhämtas elektroniskt. I praktiken kommer denna försäkran sannolikt att utgöras av att

verksamhetsutövaren aktivt sätter en bock eller kryssar i en ruta i e-tjänsten. Att uppgiften lämnas av behörig företrädare för verksamhetsutövaren får säkerställas genom den tekniska lösningen, se vidare bilaga 1. Verksamhetsutövaren har härutöver redan ett ansvar att lämna korrekta uppgifter. Att uppsåtligen eller av oaktsamhet lämna en oriktig uppgift som från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt har betydelse för en myndighets prövning eller tillsyn, om uppgiften lämnas i en ansökan, anmälan eller annan handling som ska ges in till en myndighet enligt en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av balken är straffbart som försvårande av miljökontroll enligt 29 kap. 5 § punkten 1 b MB.

Punkten 8 rör administrativa uppgifter i form av företagets namn, säte och om anläggningen är stationär, dess adress. Vi föreslår att dessa uppgifter utökas till att även omfatta organisationsnummer, kontaktuppgifter och för stationära

anläggningar även fastighetsbeteckning och koordinater. Eftersom detta torde vara lättillgängliga och enkla uppgifter bedömer vi att det inte kan anses betungande för verksamhetsutövarna att komplettera registreringen med dessa eller för

tillsynsmyndigheten att granska dem. Dessa uppgifter har lagts till i förslaget för att möta kraven från INSPIRE-direktivet och för att öka myndigheternas möjligheter att utöva tillsyn, se vidare bilaga 1.

Utöver vad som följer av det ovan anförda föreslår vi att verksamhetsutövarna ska underrätta tillsynsmyndigheten om vilken reningsutrustning som finns installerad när det finns någon. Detta för att det är mycket svårt att estimera utsläpp utan vetskap om eventuell reningsutrustning eftersom den påverkar utsläppen i hög grad. Syftet är alltså att underlätta och förbättra estimaten av utsläpp vilka behövs för att uppfylla MCPD:s krav på rapportering. Den tekniska lösningen är tänkt att utformas med svaralternativ. För reningsutrustning blir frågan först om sådan finns och om svaret är ja kommer ett antal alternativ av reningsteknik finnas att välja på. Att kryssa eller fylla i en eller ett par rutor och eventuellt något fritextfält om att anläggningen är utrustad med t.ex. ett visst filter torde inte vara betungande för verksamhetsutövaren att göra eller för tillsynsmyndigheten att kontrollera. Vi föreslår även att verksamhetsutövarna ska underrätta tillsynsmyndigheten om anläggningens verkningsgrad. Verkningsgraden är kvoten mellan levererad effekt och energin i inmatat bränsle. Enklast är att använda den verkningsgrad som panntillverkaren angett vid leverans. Om inte den finns tillgänglig är tanken att det i den tekniska lösningen ska finnas ett förval som anger en för panntyp, märkeffekt och bränsletypisk verkningsgrad. Syftet med att begära in uppgift om

tillförd och producerad energimängd. Att enbart ange förväntat antal drifttimmar, effekt och bränsle som MCPD ställer krav på är inte tillräckligt då verkningsgraden har en stor påverkan på skillnaden mellan tillförd och producerad energimängd. Med uppgift om verkningsgrad, tillsammans med övriga uppgifter som ska lämnas in kan utsläppen från de registrerade medelstora förbränningsanläggningarna räknas ut. Detta möjliggör bättre utsläppsuppskattningar till rapporteringen. Vi bedömer att verkningsgraden är en relativt enkel uppgift att ta fram för

verksamhetsutövarna och att den också är relativt enkel att granska för tillsynsmyndigheten, se vidare bilaga 1.

In document Genomförande av MCP-direktivet (Page 58-61)