Jämförelse mellan kartläggningen och utsläppsinventeringen

Den nationella utsläppsinventeringen är en top-down-analys och utgår från aktivitetsdata (i detta fall tillsatt bränsle) samt emissionsfaktorer för olika sektorer (ex utsläpp av stoft per tillsatt MWh). Kartläggningen som ligger till grund för denna rapport är en bottom-up-analys som kartlägger de anläggningar som finns i Sverige samt beräknar de specifika anläggningarnas utsläpp. Båda metoderna har sina brister. En kartläggning har dock styrkan att vi kan uppskatta kostnaderna för enskilda anläggningar, något som är viktigt för att kunna beräkna

marginalkostnaden i vårt förslag. En osäkerhet i kartläggningen är vilken rening som anläggningarna har idag där drygt 40 % av anläggningarna i kartläggningen saknar information om reningsteknik. Antagandet har då varit att de inte har någon rening, något som leder till överskattade utsläpp i nulägesbeskrivningen. En annan osäkerhet är att det ibland saknas data för huvudsakligt bränsle eller tillförd effekt för anläggningen. Även här har vi gjort antaganden som resulterar i något för höga utsläpp, se avsnitt 4.2.

Det finns stora skillnader i utsläppen från fjärrvärmesektorn mellan

utsläppsinventeringarna som offentliggjordes år 2016 och 2017. Detta beror på ett projekt som genomförts i vilket man sett över emissionsfaktorerna från bland annat fjärrvärmesektorn. Genom denna översyn minskade emissionsfaktorn med tre fjärdedelar. Enligt den senaste utsläppsinventeringen skulle fjärrvärmesektorn stå för 1 000 ton utsläpp av PM2,5 år 2015. Enligt kartläggningen skulle samma sektors utsläpp, endast från anläggningar som faller under MCP, vara 1 990 ton stoft (motsvarar ungefär 1 400 ton PM2,5). Det finns alltså en diskrepans mellan de olika beräkningsmetoderna. Emissionsfaktorerna inom utsläppsinventeringen bygger på antaganden precis som våra beräkningar. Tabell 17 nedan visar antagna utsläpp från fjärrvärmebranschens MCP-anläggningar.

Tabell 17 Visar antaganden för utsläpp av stoft från fjärrvärmebranschens MCP-anläggningar som eldar fast biomassa.

För anläggningar <50 MW Emissionsfaktor Inventering, TSP mg/Nm3 Antaganden Kartläggning, TSP mg/Nm3 Ny (sammanvägd) 26,55 - Utan rening 295 300

Begränsad rening (”cyklon”) 14,16 100 Avancerad rening (”filter”) 3,36 2 – 5

Tidigare (sammanvägd) 103,25 -

När det kommer till utsläpp från anläggningarna utan rening samt med mer avancerad reningsteknik överensstämmer antagandena bra. Det skiljer sig dock

mycket i frågan om begränsad rening, vilket i vår kartläggning mest kan liknas vid cyklonrening. Man kan dock notera att de i utsläppsinventeringens antagna utsläpp med begränsad rening skulle vara tillräckligt för att nå kraven som ställs i

direktivet. Alltså, om man hade använt sig av antagandena i utsläppsinventeringen hade slutsatsen blivit att inga fjärrvärmeanläggningar med rening skulle behöva installera ytterligare rening. Detta hade riskerat att kraftigt underskatta effekterna, både när det gäller förväntade utsläppsminskningar och reningskostnader som behövs för att nå direktivets krav.

6.2. Resultat, 2025

Nedan redovisas beräknade stoftutsläpp år 2025 från anläggningarna i

kartläggningen uppdelat per verksamhetsområde för nollaternativet i tabell 18 och vårt förslag i tabell 19. Anläggningar som är mellan 1 och 5 MW berörs inte av undantagen då deras krav träder i kraft först år 2030. Det som påverkar utsläppen för de mindre anläggningar år 2025 jämfört med nuläget är att anläggningar som har angetts ha en livslängd < 10 år har blivit ersatta med nya anläggningar år 2025. Kraven för nya anläggningar i de två olika alternativen skiljer sig till viss del åt för de mindre anläggningarna då nollalternativet innehåller ett undantag för

anläggningar som förbränner fast biomassa och detta undantag omfattar även nya anläggningar till 2030. I vårt förslag träder gränsvärdena för de nya anläggningarna som förbränner fast biomassa i kraft redan 2018.

Tabell 18 Visar stoft-utsläpp för ”Nollalternativet”. Sista kolumnen visar hur stor andel av utsläppen som är kvar jämfört med nuläget för respektive verksamhetområde.

Verksamhet 1-5 MW kg/år stoft 5-20 MW kg/år stoft 20-50 MW kg/år stoft No data kg/år stoft Totalt kg/år stoft Andel kvar jmf nuläge (%)

Försörjning av el, gas,

värme och kyla 630 000 430 000 230 000 160 000 1 450 000 73

Skogsbruk,

trätillverkning, papper 250 000 82 000 18 000 51 000 400 000 55

Jordbruk 68 000 120 830 88 000 160 000 100

Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater

4 100 2 000 24 000 7 300 37 000 46 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 310 1 000 0 30 000 31 000 100 Livsmedelsframställning 120 1 600 0 7 400 9 100 100 Övrigt 23 000 40 000 630 43 000 110 000 64 No Data 38 000 27 000 1 300 82 000 150 000 96 Totalt 1 020 000 580 000 270 000 470 000 2 340 000 74

Den största minskningen av utsläppen sker i anläggningar som är >5 MW. Den största orsaken till detta är att kraven för de mindre befintliga anläggningar inte träder i kraft förrän 2030. För de anläggningar som är >5 MW beror de minskade utsläppen främst på att det finns ett begränsande värde på 150 mg/Nm3 _{för stoft} som måste klaras trots undantagen vilket medför att de anläggningar som inte har rening behöver installera en cyklon. För ”Skogsbruk, trätillverkning, papper” blir effekten ännu större då de behöver installera en cyklon tillsammans med ett filter redan här då de i huvudsak antas förbränna fuktigt bränsle och då inte når ned till 150 mg/Nm3 _{med enbart cyklon. I praktiken innebär detta att anläggningar som} förbränner fast biomassa som är fuktig inte kan omfattas av undantaget. Effekten av undantaget för fjärrvärmeanläggningar överlappar i princip undantaget för fast biomassa då övriga anläggningar för fjärrvärme som i huvudsak förbränner olja redan klarar kraven.

Tabell 19 Visar stoft-utsläpp för Förslaget. Sista kolumnen visar hur stor andel av utsläppen som är kvar jämfört med nuläget för respektive verksamhetområde.

Verksamhet 1-5 MW kg/år stoft 5-20 MW kg/år stoft 20-50 MW kg/år stoft No data kg/år stoft Totalt kg/år stoft Andel kvar jmf nuläge (%)

Försörjning av el, gas,

värme och kyla 620 000 250 000 96 000 160 000 1 130 000 57

Skogsbruk,

trätillverkning, papper 250 000 82 000 18 000 51 000 400 000 55

Jordbruk 67 000 120 830 88 000 160 000 100

Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater

2 900 1 000 4 800 7 300 16 000 20 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 310 1 000 0 30 000 31 000 100 Livsmedelsframställning 120 1 600 0 7 400 9 100 100 Övrigt 22 000 14 000 630 39 000 76 000 46 No Data 38 000 14 000 1 300 82 000 130 000 87 Totalt 990 000 370 000 120 000 470 000 2 000 000 59

Den största skillnaden mellan nollalternativet och vårt förslag finner man i verksamhetsområdet ”Försörjning av el, gas, värme och kyla” vilket är förväntat då detta område omfattar fjärrvärmeanläggningarna och det är här vi finner flest anläggningar som förbränner fast biomassa.

I figuren nedan visas fördelningen av marginalkostnaden för de anläggningar i vår kartläggning som får krav år 2025 enligt vårt förslag. Den röda linjen i figuren representerar den genomsnittliga reduktionskostnaden i kr/kg stoft och visar att den genomsnittliga kostnaden är mycket lägre än marginalkostnaderna för reningen för många anläggningar. De anläggningar med högre marginalkostnad har ofta någon

form av rening som gör att den ytterligare rening som behövs för att tillgodose direktivets krav endast ger en mindre ytterligare rening vilket leder till högre marginalkostnad för den anläggningen. Många av anläggningarna med höga marginalkostnader har även begränsade driftstider men ändå så pass hög att de i kartläggningen räknas som baslast. En del av de anläggningar som i kartläggningen har en drifttid på strax över 500 timmar är förmodligen i praktiken en spets- och reservanläggning vilket gör att vi överskattar storleken på marginalkostnaden något. Definitionen av en spets- och reservanläggning baseras på drifttiden som ett femårsmedelvärde. I kartläggningen har vi endast data för ett år och har inte möjligheten att beräkna ett femårigt medelvärde för drifttiden. Detta innebär att vissa anläggningar som har fått en hög marginalkostnad egentligen bör klassas som en spets- och reservanläggning vilket innebär att de i praktiken får undantag från kraven och inga reningskostnader. Av anläggningar med högst marginalkostnad är denna typ av anläggningar överrepresenterade, något som drar upp våra antagna kostnader.

Figur 6 Visar fördelningen av marginalkostnaden för förslag 2025 för samtliga anläggningar i kartläggningen med reningskrav. Den röda linjen markerar den genomsnittliga

reduktionskostnaden.

Den genomsnittliga reduktionskostnaden som illustreras med den röda linjen i figur 6 beräknas genom att summan av de årliga kostnaderna för reningen som

anläggningarna behöver installera divideras med summan av reduktionen (kg stoft) som dessa installerade reningsåtgärder ger. Det är därmed inte ett medelvärde av de ingående anläggningarnas marginalkostnad utan viktat beroende på kostnad och reduktion.

6.3. Resultat, 2030

Nedan i tabell 20 redovisas beräknade stoftutsläpp för nollalternativet från anläggningarna i kartläggningen för år 2030 uppdelat per verksamhetsområde. Då tidsfristen för samtliga möjliga undantag har löpt ut år 2030 finns det inga

alternativa scenarier för detta år.

Tabell 20 visar stoft-utsläpp för nollalternativet 2030. Sista kolumnen visar hur stor andel av utsläppen som är kvar jämfört med nuläget för respektive verksamhetområde.

Verksamhet 1-5 MW kg/år stoft 5-20 MW kg/år stoft 20-50 MW kg/år stoft No data kg/år stoft Totalt kg/år stoft Andel kvar jmf nuläge (%)

Försörjning av el, gas,

värme och kyla 190 000 250 000 96 000 23 000 560 000 28

Skogsbruk,

trätillverkning, papper 43 000 89 000 19 000 6 400 160 000 22

Jordbruk 13 000 120 830 11 000 25 000 16

Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater

1 800 1 000 4 800 920 8 600 11 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 310 1 000 0 3 900 5 300 17 Livsmedelsframställning 120 1 600 0 1 000 2 700 30 Övrigt 8 400 14 000 630 6 900 30 000 18 No Data 11 000 14 000 1 300 11 000 38 000 24 Totalt 260 000 370 000 120 000 65 000 820 000 25

Här kan man se att utsläppen som är kvar år 2030 motsvarar ca 25 % av utsläppen i nuläget från medelstora förbränningsanläggningar. Samtliga verksamhetsområden har minskat sina utsläpp kraftigt, men de som har minskat mest är de minsta anläggningarna (1-5 MW) och no-data. Det är i denna del som vi har anläggningar med minst andel rening och som till stor andel förbränner fast biomassa. När vi inte har haft någon information om storleken på tillförd effekt har vi dessutom antagit i våra beräkningar att de har en tillförd effekt på 4 MW vilket förklarar varför utsläppen för dessa anläggningar minskar år 2030.

I figur 7 nedan visas fördelningen av marginalkostnaden för de anläggningar i vår kartläggning som får krav år 2030 enligt direktivet. Den röda linjen i figuren representerar den genomsnittliga reduktionskostnaden i kr/kg stoft.

Figur 7 Visar fördelningen av marginalkostnaden för nollalternativet år 2030 för samtliga

anläggningar i kartläggningen. Den röda linjen markerar den genomsnittliga reduktionskostnaden.