Regeringens förslag: Kronofogdemyndighetens beslut om erkännande
och verkställighet enligt artikel 18.1 i EU-förordningen ska kunna över- klagas till tingsrätten. Andra beslut som fattas av Kronofogdemyndig- heten med stöd av EU-förordningen eller den nya lagen ska inte få över- klagas.
Behörig tingsrätt ska vara den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § utsök- ningsbalken ska pröva ett överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.
Vid handläggningen i domstol ska lagen om domstolsärenden till- ämpas. Om rätten upphäver ett beslut om erkännande och verkställig- het, ska de verkställighetsåtgärder som har gjorts återgå så långt det är möjligt.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I
promemorian föreslås en upplysningsbestämmelse om reglerna om överklagande i 18 kap. utsökningsbalken.
Remissinstanserna godtar eller invänder inte mot förslagen.
Skälen för regeringens förslag
Rätten att överklaga Kronofogdemyndighetens beslut om erkännande och verkställighet
Enligt artikel 33.1 i EU-förordningen har medlemsstaterna en skyldighet att se till att berörda personer har rätt till effektiva rättsmedel i den verk- ställande staten mot ett beslut om erkännande och verkställighet enligt arti- kel 18 (begreppet berörda personer definieras i artikel 2.10). Rätten till rättsmedel ska kunna åberopas vid domstol i den verkställande staten i
92
enlighet med den verkställande statens rätt. De materiella grunderna för det utländska beslutet om förverkande får dock inte prövas av domstolen i den verkställande staten (artikel 33.2). Att den enskilde ska ha rätt till effektiva rättsmedel mot beslutet om förverkande i den utfärdande med- lemsstaten följer av artikel 8 i 2014 års förverkandedirektiv (se artikel 33.4 i EU-förordningen).
Av artikel 33.1 följer således en skyldighet för Sverige att se till att berörda personer har tillgång till effektiva rättsmedel mot Kronofogde- myndighetens beslut om att ett utländskt beslut om förverkande ska er- kännas och verkställas här. Regeringen instämmer därför i promemorians bedömning att sådana beslut bör kunna överklagas till domstol. Som anges i avsnitt 10.4 kommer förvaltningslagen att vara tillämplig vid Krono- fogdemyndighetens prövning av frågan om erkännande och verkställighet. Om inte annat är särskilt föreskrivet, kommer således den lagens överkla- gandebestämmelser att bli tillämpliga. Av dessa framgår bl.a. att en myn- dighets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt (40 och 41 §§) och att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (42 §). I förvaltningslagen finns vidare bestäm- melser om hur beslut överklagas och om beslutsmyndighetens handlägg- ning av ett överklagande (43–46 §§). I likhet med vad som föreslås i promemorian anser regeringen att det finns skäl att göra vissa avsteg från denna reglering. Nedan redogörs för regeringens överväganden i detta avseende.
Endast beslut om erkännande och verkställighet ska kunna överklagas Kronofogdemyndighetens beslut om erkännande och verkställighet bör alltså kunna överklagas till domstol. I handläggningen av ett ärende enligt EU-förordningen kan Kronofogdemyndigheten även komma att fatta an- dra beslut, t.ex. att vägra erkännande (artikel 19), att meddela uppskov med verkställigheten (artikel 21) eller att vägra verkställighet på grund av att det visar sig vara omöjligt att genomföra den (artikel 22).
I promemorian görs bedömningen att det saknas skäl att införa en möj- lighet att överklaga dessa beslut. Någon sådan skyldighet följer inte heller av EU-förordningen. Regeringen delar den bedömning som görs i prome- morian och som inte heller ifrågasätts av någon av remissinstanserna. Av lagen bör därför framgå att andra beslut, utöver beslutet om erkännande och verkställighet enligt artikel 18.1, som Kronofogdemyndigheten med- delar enligt EU-förordningen eller den nya lagen inte kan överklagas. En annan sak är att det i 18 kap. utsökningsbalken finns regler om överklag- ande av Kronofogdemyndighetens verkställighetsåtgärder som beslutas enligt utsökningsbalken. I promemorian föreslås att det i den nya lagen införs en upplysning om dessa regler. Regeringen anser dock att en sådan upplysningsbestämmelse inte är nödvändig.
Enligt artikel 33.3 i EU-förordningen ska en underrättelse översändas till den behöriga myndigheten i den utfärdande staten när beslutet om erkännande och verkställighet har överklagats. Kronofogdemyndigheten bör ansvara för att en sådan underrättelse översänds. Om det kan regleras i förordning.
93 Beslut ska överklagas till allmän domstol
Som anges ovan följer av 40 § förvaltningslagen att ett myndighetsbeslut ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om inte annat regleras ska således Kronofogdemyndighetens beslut om erkännande och verkställig- het överklagas till förvaltningsrätten. Regeringen delar bedömningen som görs i promemorian att en lämpligare ordning är att besluten överklagas till allmän domstol på motsvarande sätt som i dag enligt lagen om verk- ställighet av beslut om förverkande (3 kap. 14 § första stycket). En bestäm- melse med den innebörden bör tas in i den nya lagen. Som nämns ovan finns i förvaltningslagen närmare regler om förfarandet när ett beslut över- klagas, t.ex. att ett överklagande ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Några ytterligare regler om detta behöver därför inte införas.
Det krävs dock en särskild reglering i den nya lagen om vilken tingsrätt som ska vara behörig när de aktuella besluten överklagas. I promemorian föreslås att forumreglerna i 18 kap. 1 § utsökningsbalken och 17 kap. 1 § utsökningsförordningen ska tillämpas. Av dessa följer att domstolens behörighet bestäms utifrån var personen i fråga har sin hemvist eller den juridiska personen har sitt säte. För det fall hemvist eller säte i Sverige saknas, blir Nacka tingsrätt behörig domstol. Förslaget innebär att den domstol som är behörig att pröva beslutet om erkännande och verkställig- het också är den som är behörig att pröva ett överklagande av Kronofogde- myndighetens verkställighetsåtgärder. Regeringen instämmer i prome- morians bedömning att det är en lämplig ordning. Förslaget motsvarar också den ordning som gäller i dag enligt lagen om verkställighet av beslut om förverkande (3 kap. 14 § första stycket).
Domstolens prövning
Det domstolen har att ta ställning till när Kronofogdemyndighetens beslut om erkännande och verkställighet överklagas, är om förutsättningarna i EU-förordningen för att erkänna och verkställa beslutet om förverkande är uppfyllda. Det är alltså inte fråga om att ersätta det utländska beslutet om förverkande med ett motsvarande svenskt beslut. Om domstolen kommer fram till att förutsättningar för att erkänna och verkställa beslutet saknas, och således upphäver Kronofogdemyndighetens beslut, bör de verkställig- hetsåtgärder som har gjorts återgå så långt det är möjligt. Detta bör framgå av den nya lagen.
I fråga om vilken processordning som domstolen ska tillämpa vid handläggningen av ett överklagande enligt den nya lagen delar regeringen promemorians bedömning att den ordning som följer av ärendelagen får anses vara den mest lämpliga. Ärendelagen erbjuder ett snabbt och enkelt förfarande som lämpar sig väl för den typ av prövning som rätten ska göra, och ger samtidigt ett tillräckligt bra skydd för den enskilde. Det är också den lösning som valdes vid genomförandet av rambeslutet om verk- ställighet av beslut om förverkande (se prop. 2010/11:43 s. 104). Genom att ärendelagen blir tillämplig kommer Kronofogdemyndigheten att vara part i domstolen. I ärendelagen finns vidare bestämmelser om bl.a. möj- ligheten att hålla sammanträde och rätten till överklagande av tingsrättens beslut.
94