ningen ska tas in i en särskild lag.
Vissa följdändringar ska göras i lagen om verkställighet av frys- ningsbeslut, lagen om verkställighet av beslut om förverkande, nordiska verkställighetslagen, internationella verkställighetslagen och lagen om en europeisk utredningsorder.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Promemorian innehåller dock inte förslag till samtliga följdändringar med anledning av de nya rubrikerna på lagarna om verkställighet av frysnings- beslut respektive beslut om förverkande. I promemorian föreslås att det i lagarna om verkställighet av frysningsbeslut respektive beslut om förverk- ande ska införas en bestämmelse som upplyser om EU-förordningen och den lag som kompletterar förordningen.
Remissinstanserna godtar eller invänder inte mot förslagen. Juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet föreslår dock att det i de nya rubrikerna till lagarna om verkställighet av frysningsbeslut respektive beslut om förverkande anges att lagarna endast gäller i förhållande till Danmark och Irland.
Skälen för regeringens förslag
Kompletterande regler ska tas in i en särskild lag
EU-förordningen förutsätter i ett flertal avseenden att medlemsstaterna inför kompletterande bestämmelser för att möjliggöra dess tillämpning. Detta främst mot bakgrund av att det i förordningen i förhållandevis stor utsträckning föreskrivs att olika frågor ska regleras av medlemsstaternas nationella rätt (se t.ex. artiklarna 23.1, 28.1 och 29.2). Bland annat förut- sätts att medlemsstaterna inför regler om vilka myndigheter som är behö- riga att agera enligt förordningen och om hur dessa myndigheter ska agera vid tillämpningen av den, såsom vilka förfaranderegler som ska tillämpas och hur beslut ska få överklagas.
Som redogörs för i avsnitt 5.3 regleras erkännande och verkställighet inom EU av frysnings- respektive förverkandebeslut i dag i två olika lagar (lagen om verkställighet av frysningsbeslut och lagen om verkställighet av
46
beslut om förverkande). Dessa lagar bygger på två rambeslut som har stora likheter med regleringen i EU-förordningen (rambesluten om verkställig- het av frysningsbeslut respektive beslut om förverkande).
En rimlig utgångspunkt är att regler om erkännande och verkställighet inom EU av frysnings- respektive förverkandebeslut ska vara samlade i en lag. Som konstateras i promemorian kommer dock de nu gällande lagarna på området att ha ett ytterst begränsat tillämpningsområde efter den tidpunkt då EU-förordningen ska börja tillämpas, eftersom förordningen ersätter de två rambesluten i förhållande till alla medlemsstater utom Danmark och Irland. Vad gäller Danmark finns dessutom vissa särskilda bestämmelser om samarbete rörande verkställighet av varandras beslut i den nordiska verkställighetslagen (se avsnitt 5.4.2). Som framgår i denna lagrådsremiss bedömer regeringen vidare att det behöver införas för- hållandevis många kompletterande bestämmelser till EU-förordningen. Att föra in de kompletterande reglerna till förordningen och de bestämmel- ser som nu finns i lagarna om verkställighet av beslut om frysning respektive förverkande i en och samma lag framstår mot denna bakgrund inte som en ändamålsenlig lösning. Regeringen delar därför den bedöm- ning som görs i promemorian att de kompletterande lagbestämmelserna till EU-förordningen i stället bör tas in i en särskild lag.
Vissa följdändringar behöver göras i andra lagar
Erkännande och verkställighet inom EU av beslut om förverkande och av beslut om frysning som syftar till att säkra ett framtida förverkande kommer framöver att regleras huvudsakligen i EU-förordningen och i den nya lag som innehåller kompletterande bestämmelser till förordningen (i fråga om beslut om frysning som syftar till att säkra bevismaterial till- ämpas lagen om en europeisk utredningsorder).
De två lagar som genomför rambesluten på området kommer vidare att vara tillämpliga endast i förhållande till Danmark och Irland. Dessa lagars rubriker blir därför missvisande och bör ändras. Juridiska fakultets- nämnden vid Stockholms universitet invänder mot de rubriker som föreslås i promemorian och föreslår att det bör anges i rubrikerna att lagarna endast gäller i förhållande till Danmark och Irland. Regeringen, som i och för sig har förståelse för fakultetsnämndens synpunkt, menar att en sådan lösning, för att den på önskvärt sätt ska tydliggöra lagarnas tillämpningsområde, kräver ytterligare ändringar i lagarna. Som exempel kan nämnas att de många hänvisningarna till en ”medlemsstat” skulle behöva bytas ut mot ”Danmark och Irland” (se t.ex. 2 kap. 2 § lagen om verkställighet av frysningsbeslut och 2 kap. 1 § lagen om verkställighet av beslut om förverkande).
Mot bakgrund av att de båda lagarna kommer att ha ett mycket begränsat tillämpningsområde framöver kan ändringar av det slaget emellertid inte anses motiverade. En sådan rubrik som fakultetsnämnden föreslår kan också, i vart fall vad gäller lagen om verkställighet av beslut om för- verkande, felaktigt ge intryck av att det bara är den lagen som ska tillämpas i samarbetet med Danmark trots att tillämpliga regler även finns i den nordiska verkställighetslagen (se vidare prop. 2010/11:43 s. 42 och 123). Sammantaget anser därför regeringen att rubrikerna bör utformas i enlighet med förslagen i promemorian, dvs. så att det av rubrikerna fram-
47 går att lagarna innehåller regler om erkännande och verkställighet av
frysningsbeslut respektive beslut om förverkande i vissa fall. Bytet av de aktuella lagarnas rubriker medför behov av vissa justeringar i såväl dessa som i andra lagar där det hänvisas till rubrikerna i fråga.
Att EU-förordningen ersätter de två rambesluten på området framgår direkt av förordningen (artikel 39). I promemorian föreslås att det i lagarna om verkställighet av frysningsbeslut respektive beslut om förverkande införs en upplysningsbestämmelse om att det finns regler om erkännande och verkställighet av beslut om frysning och beslut om förverkande i EU- förordningen samt i den nya lagen med kompletterande bestämmelser till förordningen. Regeringen anser dock att det uttryckligen bör framgå av lagarna att de inte gäller om EU-förordningen och den lag som kompletterar denna är tillämpliga.
Som framgår i avsnitt 5.4 finns det bestämmelser om internationellt samarbete i fråga om verkställighet av beslut om beslag, kvarstad i brottmål och förverkande även i vissa andra lagar (nordiska verkställig- hetslagen, internationella verkställighetslagen och lagen om internationell rättslig hjälp). Utgångspunkten måste vara att EU-förordningen ska till- ämpas framför dessa lagar. Samtidigt finns det inga uttryckliga bestäm- melser i förordningen som utesluter samarbete enligt andra rättsliga instru- ment. De nämnda lagarnas förhållande till EU-förordningen är en fråga om tolkning av förordningen, vilket är något som ytterst görs av EU-dom- stolen. Regeringen delar därför den bedömning som görs i promemorian att det inte bör införas särskilda bestämmelser som helt utesluter lagarnas tillämpning. Förslaget i promemorian att i stället lägga till en upplysning om reglerna i EU-förordningen och den nya lagen i de lagar som i dag innehåller en hänvisning till lagen om verkställighet av beslut om för- verkande framstår enligt regeringen som väl avvägt. Motsvarande hänvisningar till lagen om verkställighet av frysningsbeslut finns inte och regeringen anser inte heller att det finns behov av att införa några ytterligare hänvisningar i det avseendet.