Regeringens bedömning: Det behövs inte någon kompletterande
reglering i fråga om regress för utbetalat skadestånd.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna godtar eller invänder inte mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 34.1 i EU-
förordningen kan den verkställande staten kräva ersättning av den utfärd- ande staten för de belopp som betalats ut till en berörd person till följd av skador i samband med verkställigheten av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande (regressrätt). Detta gäller inte om den utfärdande staten kan visa att skadan uteslutande beror på den verkställande statens agerande. I ett sådant fall ska staterna komma överens om ersättnings- beloppet. Bestämmelserna i artikel 34.1 påverkar inte tillämpningen av nationell lagstiftning avseende fysiska och juridiska personers anspråk på skadeersättning (artikel 34.2). En fysisk eller juridisk persons rätt till ska- destånd på grund av skada som uppstått vid verkställigheten av ett beslut om frysning eller ett beslut om förverkande regleras alltså i nationell rätt.
Liknande bestämmelser om regressrätt finns i ett flertal andra EU-rätts- akter och konventioner angående straffrättsligt samarbete som Sverige an- slutit sig till, t.ex. artikel 12 i rambeslutet om verkställighet av frysnings- beslut och artikel 18 i direktivet om en europeisk utredningsorder. Vid ge- nomförandet av dessa instrument bedömde regeringen att bestämmelserna inte medförde behov av lagstiftningsåtgärder (se t.ex. prop. 2004/05:115 s. 78 och 2016/17:218 s. 222). Det saknas anledning att nu göra en annan bedömning. Några kompletterande bestämmelser till artikel 34 bör därför inte införas.
100
12
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: De föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft
den 19 december 2020.
Regeringens bedömning: Det finns inte behov av att införa några
särskilda övergångsbestämmelser utöver dem som finns i artikel 40 i EU-förordningen.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna godtar eller invänder inte mot förslaget eller
bedömningen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt artikel 41 i EU-
förordningen ska förordningen tillämpas från och med den 19 december 2020. De föreslagna lagbestämmelserna bör träda i kraft samma dag.
Artikel 40 i EU-förordningen innehåller övergångsbestämmelser. I artikel 40.1 anges att förordningen ska tillämpas på intyg om frysning och intyg om förverkande som har översänts den 19 december 2020 eller senare. Intyg om frysning och intyg om förverkande som har översänts före den 19 december 2020 ska däremot, enligt artikel 40.2, fortsätta att hanteras enligt respektive rambeslut till och med den slutliga verkställig- heten av beslutet om frysning eller beslutet om förverkande. Det finns inte behov av att utöver dessa regler införa några särskilda övergångs- bestämmelser.
13
Konsekvenser av förslagen
Regeringens bedömning: Förslagen kan komma att innebära vissa
merkostnader för berörda myndigheter, framför allt i form av utbild- ningsinsatser. Dessa kostnader kan finansieras inom ramen för befint- liga anslag.
Förslagen skapar bättre förutsättningar att komma åt kriminellas brottsvinster och att bekämpa den grova brottsligheten. De kan också antas medföra positiva effekter för det brottsförebyggande arbetet.
Förslagen är förenliga med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och förväntas inte få betydelse för miljön eller för jämställdheten.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna godtar eller invänder
inte mot bedömningen. Åklagarmyndigheten anser att det saknas anled- ning att anta att den nya lagen i sig kommer att leda till en ökad arbetsbörda för åklagarna, men bedömer att tillämpningen av bestämmelserna om åter- ställande av fryst egendom till brottsoffer enligt artikel 29 i EU-förord- ningen kommer att göra det. Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndig- heten och Åklagarmyndigheten bedömer att förslagen kommer att kräva
101 utbildningsinsatser hos tillämparna. Åklagarmyndigheten framhåller vid-
are att förslagen kommer att ge upphov till ett direkt behov av anpassning av åklagarnas it-stöd.
Skälen för regeringens bedömning: Syftet med EU-förordningen är att
effektivisera och förbättra det rättsliga samarbetet inom EU angående ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. Genom att skapa en effektiv ordning för detta samarbete skapas bättre förutsättningar att bl.a. komma åt kriminellas brottsvinster och att be- kämpa den grova brottsligheten, vilken inte sällan är gränsöverskridande. Bättre förutsättningar att komma åt brottsvinster skulle även kunna ha positiva effekter på det brottsförebyggande arbetet. Om fler utländska beslut om förverkande verkställs i Sverige kommer det också att ha en positiv budgetpåverkan eftersom en stor andel av de medel som drivs in i Sverige kommer att tillfalla staten.
Sedan 2015 har endast enstaka utländska beslut om frysning respektive förverkande översänds till Sverige varje år för erkännande och verkställig- het här. Detsamma gäller i fråga om svenska beslut om frysning och för- verkande som har skickats till andra medlemsstater för erkännande och verkställighet där. Även om det nya regelverket är tänkt att medföra ett ökat antal ärenden om erkännande och verkställighet av beslut om frysning respektive förverkande, delar regeringen den bedömning som görs i pro- memorian att det inte torde bli fråga om någon mer omfattande ökning av antalet inkommande och utgående ärenden till och från svenska myndigheter.
Ett av syftena med EU-förordningen är att myndigheternas hantering av ärendena i fråga ska förenklas i jämförelse med dagens ordning. I prome- morian görs bedömningen att den nya regleringen endast i mycket liten utsträckning medför att domstolarna, åklagarna och Kronofogdemyndig- heten åläggs nya uppgifter och att det i stället främst är fråga om att byta regelverk för samarbetet i fråga. Regeringen delar i huvudsak den bedöm- ningen. Samtidigt är regelverket kring ömsesidigt erkännande av beslut om frysning relativt komplicerat, vilket även påpekas av Åklagarmyndig- heten. Detsamma gäller regelverket kring ömsesidigt erkännande av beslut om förverkande. En bidragande orsak till komplexiteten är att olika rätts- akter ska tillämpas beroende på dels åtgärdens syfte, dels vilket land beslutet översänds till eller mottas ifrån. Regeringen delar därför åklagar- myndigheternas och Brottsförebyggande rådets bedömning att det kom- mer att krävas vissa utbildningsinsatser hos berörda myndigheter för att säkerställa en korrekt, enhetlig och effektiv tillämpning av regelverket. Som påtalas av Åklagarmyndigheten kan också en anpassning av åklag- arnas it-stöd bli nödvändig. Enligt regeringens bedömning ska sådana insatser kunna hanteras inom befintliga budgetramar. Åklagarmyndig- heterna har inte heller gjort gällande annat.
Som Åklagarmyndigheten framhåller innebär EU-förordningens regler- ing om återställande av fryst egendom till ett brottsoffer att åklagarna åläggs en ny typ av uppgift. Med hänsyn till det mycket begränsade antal ärenden som hittills hanterats enligt lagen om verkställighet av frysnings- beslut och att någon större ökning av antalet ärenden inte förutses bedömer regeringen att den ökade arbetsbörda som dessa regler skulle kunna medföra är ytterst begränsad.
102
Vad gäller domstolarnas arbetsbörda kan framhållas att regeringen nu föreslår att den obligatoriska domstolsprövning som i dag sker i samband med att ett utländskt beslut om frysning verkställs i Sverige enligt lagen om verkställighet av frysningsbeslut inte ska ske vid tillämpning av EU- förordningen. Ett beslut om erkännande och verkställighet av ett beslut om frysning ska alltså, till skillnad från vad som hittills gällt, prövas i domstol endast om den som drabbats av åtgärden begär en sådan prövning.
Sammantaget gör regeringen bedömningen att de merkostnader som kan uppstå för berörda myndigheter med anledning av EU-förordningen och kompletterande förslag i denna lagrådsremiss, framför allt i form av utbildningsinsatser, inte är mer omfattande än att de kan finansieras inom ramen för befintliga anslag.
EU vilar på respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jäm- likhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inbegripet rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Som ett led i detta ska EU och medlemsstaterna respektera Europeiska unionens stadga om de grund- läggande rättigheterna vid tillämpningen av unionsrätten. EU-förord- ningen är förenlig med de grundläggande rättigheter och principer som er- känns i stadgan (se skäl 17 i EU-förordningen). Regeringen bedömer att även de bestämmelser som föreslås komplettera EU-förordningen står i överensstämmelse med stadgan.
Förslagen bedöms inte ha någon påverkan på jämställdheten eller miljön.