82
6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar
Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 4, 6, §§.
Rekommendation/riktlinje: här kommer vattenskydd- sintresset inte att särskilt påverka utformningen.
Område 5: Skogsmark på inägomark inom när- området
Redovisas inte på kartan!
Miljökvalitetsmål:
2 Grundvatten av god kvalitet
3 Levande sjöar och vattendrag (om det finns yt- vatten)
4 Myllrande våtmarker (om det finns våtmarker) 8 Levande skogar
Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 4, 6, §§.
Skogsvårdslagen: Gäller
Rekommendation/riktlinje: Här ska kommunens ti- digare antagna riktlinje om att ”Lövskogsbruk ska prioriteras på tidigare inägomark” kombineras med vattenskyddsintresset när rekommendationen för skogsbruket ska formuleras.
Områden 6–? Naturvärden som ska skyddas med områdesskydd
Redovisas inte på kartan!
Miljökvalitetsmål:
2 Grundvatten av god kvalitet
3 Levande sjöar och vattendrag (om vatten ingår) 4 Myllrande våtmarker (om våtmarker ingår) 7 Bara naturlig försurning(om det är tillämpligt) 8 Levande skogar
Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 6, §§.
Miljöbalken: 7 kapitlet kommer att användas, ev. även
interimistiska beslut
Skogsvårdslagen: Gäller tills föreskrifter enligt MB ”tar över”
Rekommendation/riktlinje: För dessa blivande om- rådesskydd uttalas i ÖP att naturvårdsintresset ska ges företräde.
Utöver detta ska också tätortsområdet Bjursås, Rogs by och eventuellt något ytterligare bebyggelseområde redovisas med rekommendationer/ riktlinjer som bl a utgår från vattenskyddsintresset. Detta kommente- ras inte ytterligare inom fallstudien.
Vid valet av indikatorer är det väsentligt att det finns tillräckligt detaljerad och uppföljningsbar datatillgång för att indikatorn ska kunna användas. Skogliga data hanteras primärt inte av kommunerna, utom för det egna markinnehavet. Än en gång förutsätts det där- för att samarbetet och kunskapsöverföringen fung- erar väl mellan samhällets olika aktörer för att ett system med indikatorer ska kunna fungera.
Valet av användbara indikatorer utgår i den fortsatta redovisningen från ovanstående resonemang. Möj- liga indikatorer redovisas för skogsmarken inom fallstudieområdet utifrån DPSIR-systemet under res- pektive studerat miljökvalitetsmål. I redovisningen kommenteras endast miljökvalitetsmålen 3 Levande
sjöar och vattendrag, 4 Myllrande våtmarker och 8 Levande skogar. Motsvarande resonemang för öv-
riga miljökvalitetsmål sker för Faluns och Borlänges del inom det parallella UPP-projektet. Möjliga indi- katorer utifrån befintligt, eller lätt utvecklingsbart, kunskapsunderlag blir då idag:
3 Levande sjöar och vattendrag
State/tillstånd
• Antal och areal, km2, av försurade sjöar respektive
längd, km, av vattendrag klassificerade enligt ”bedömningsgrunder” (uppgifterna finns tillgäng- liga på kommunen) – fältindikator
• Råvattenkvaliteten på intagsvattnet till vattenver- ket (kommunens egna mätningar) – fältindikator/
planindikator
Respons/Åtgärder:
• Antal enskilda avlopp med otillfredsställande re- ning inom skyddsområdet (kommunal uppgift inom inventerat område runt Rogsjön) – fält-
indikator
• Kalkade sjöar, km2, kalkade vattensträckor, km
(kommunens uppgifter) – fältindikator
• Antal beviljade bygglov inom skyddsområdet (kommunens uppgifter) – fältindikator/plan-
indikator
• Antal beviljade tillstånd till enskilda avlopp inom skyddsområdet (kommunens uppgifter) – fält-
indikator/planindikator
4 Myllrande våtmarker
Pressure/påverkan:
• Årligt antal tillstånd och dispenser för intrång i våtmarker fördelat på dränering, vägar, torvtäkt och avverkning av sumpskog (LS+SVS uppgif- ter, möjlig indikator om uppgifterna kan överfö- ras i sammanställd form till kommunen) – fält-
indikator
• Areal som markavvattnas inom skogsbruket (LS+SVS uppgifter, möjlig indikator om uppgif- terna kan överföras i sammanställd form till kom- munen) – fältindikator
Respons/Åtgärder:
• Areal skyddad våtmark fördelat på skyddsform och våtmarkstyp, km2, samt dennas andel av to-
tal våtmarksareal, procent (kommunens egna upp- gifter) – fältindikator/planindikator
84
8 Levande skogar
State/miljötillstånd
• Areal gammal skog samt dennas andel av total produktiv skogsareal, km2 respektive procent
(Förutsätter uppgifter från LS eller SVS, se vi- dare nedan under avsnitt GIS och digitala kartor) – fältindikator/planindikator
• Areal samt andel äldre lövrik skog (mer än 25% lövinslag) respektive lövskog (mer än 50%) löv- inslag, av total produktiv skogsareal (förutsätter uppgifter från LS eller SVS, se vidare Kapitel 23, GIS och digitala kartor) – fältindikator/plan-
indikator
Respons/åtgärder
• Areal skogsmark för naturvårdsändamål fördelat på skyddsform samt sådan skogsmarks andel av total produktiv skogsareal, km2 och procent (kom-
munens uppgifter) – fältindikator/planindikator Vidare så kan det finnas anledning att fundera över om det går att få fram uppgifter för någon indikator som kan mäta skogsmarkens fragmentering, t ex an- tal km nybyggd skogsbilväg. Ett alltmer utbyggt skogs- bilvägnät innebär påverkan på både biologisk funk- tion och hydrologiska förhållanden i skogsmarken. Uppgifter om detta kan möjligen finnas hos skogs- vårdsstyrelsen, men eftersom utbyggnaden ibland kan ske helt utan kontakt med myndigheter så borde möjligheten att utvärdera detta intrång förbättras. Av de uppräknade indikatorerna är det bara råvatten- kvaliteten i Rogsjön, kalkade vatten, bygglov, av- loppsärenden och inrättade områdesskydd som kom- munen själv disponerar data för. De ur biologisk mångfaldsperspektivet intressanta skogsindikatorerna ”gammal skog”, ”äldre lövrik skog” och ”lövskog” saknar kommunen uppgifter om. Det innebär att kommunen bara kan använda dessa indikatorer om kunskapsöverföring kan ordnas från den statliga ni- vån. Inom fallstudien har en ansats med användning
av digitala data från en satellitbildstolkning prövats, men denna metod förutsätter samspel med Länssty- relsen eller Skogsvårdsstyrelsen eftersom kommu- nen själv saknar resurser för dylika studier.
Det är därtill viktigt att fundera på hur många indi- katorer som det är rimligt att koppla till t ex en över- siktsplan. Vissa indikatorer hör kanske mer hemma i verksamhets– eller sektorsplaner? Hur många indika- torer orkar beslutsfattare, handläggare och allmän- het med? Vilka har störst relevans för att visa på uppnådda förändringar? Vilka ger bäst en direkt bild av om kommunen är på väg mot samhällets miljö- mål? Vilka är enkla och tydliga nog att presentera i ”gröna bokslut”?
Inom fallstudien har en rad ansatser till användning av digitalt underlag prövats. Utgångspunkten för ar- betet har varit redan tillgängligt digitalt planerings- underlag som finns för hela kommunen (främst Läns- styrelsens RUM-material och Lantmäteriets kartor). Detta har kompletterats med de detaljstudier inom ”närområdet” som redovisats ovan och som digitali- serats på stadsbyggnadskontoret, samt en digital, klas- sad satellitbild från 1995 med en upplösning i 25x25 meterrutor som finns på miljövårdsenheten på Läns- styrelsen.
Inom fallstudien har det bl a testas om det i satellit- bilden går att spåra de gränser mellan skogsmark och inägomark som finns i det kulturhistoriska kartöver- lägget. Hypotesen var att det borde finnas ett större lövskogsinslag innanför inägogränsen, eftersom dessa marker var öppna och brukade på 1800-talet. Utfallet gav inte något stöd för teorin, se Bilaga C6. Det går däremot inte att veta om bristen på överensstäm- melse beror på satellitbildens upplösning eller på att det verkligen saknas lövskog, eftersom ingen korre- lation är gjord i fält. Enligt muntlig uppgift ska dock området vara lövrikt.
En annan ansats har varit ta att reda på om ålders- fördelning och trädslagsblandning i den tolkade sa- tellitbilden kan användas för att få fram indikatorer om andel gammal skog, andel äldre lövskog eller an- del lövskog för kommunens yta. För att göra detta krävs en programvara som kommunen inte har idag. Det fungerar, med hjälp av Länsstyrelsen, för andel gammal skog. Det visar sig, inte oväntat med tanke
på Faluns skogshistorik, att kommunen ligger under riksnivån vid en procentuell jämförelse av andel gam- mal skog för hela Sverige. Det innebär i sin tur att en stor andel ”blivande” gammal skog skulle behöva undantas från avverkning för att överhuvudtaget nå upp till den statliga ”ingångsnivån”. Vilken samhälls- aktör som skulle stå för kostnaderna för en sådan inriktning av skogsbruket gentemot markägarnas eko- nomiska intresse av att avverka skog har inte disku- terats.
Sannolikt fungerar metoden med satellitbilden också för ”andel lövskog” men det har inte testats. Däre- mot fungerar den inte, med den tolkning som är gjord, för att få fram den kombination av ålder och lövskogs- andel som behövs för indikatorn ”andel äldre löv- skog”.
De digitala kartorna kan också användas för att ge en överblick över kända naturvärden. Tillsammans ger digitalt underlag från Skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen, och den digitalisering som kommu- nen gjort av nyckelbiotoper och naturvärden som redovisats av Stora Enso och Mellanskog, en över- blick av var i landskapet som dagens kända natur- värden finns, se Bilaga C7.
Denna överblick kan i sin tur utgöra grunden för att försöka identifiera värdekärnor i större områden, som sedan behöver inventeras ytterligare i fält, för att iden- tifiera områden som kan bli aktuella för områdes- skydd. Kombineras dessa områden dessutom med satellitbildens åldersindelning så ges ännu en dimen-