2 IAKS är förkortning för Integrerat Administrations- och Kontroll-
system och är ett register för ansökningar om EU-stöd som hand- läggs av Jordbruksverket.
42
kommer registret även att användas som underlag för utbetalning av vissa EU-relaterade stöd. I framti- den kan det bli aktuellt att ha motsvarande system också för svin. Om sekretessbestämmelserna tillåter kan uppgifter ur CDB tillsammans med blockkartan komma att utgöra ett värdefullt underlag för att följa utvecklingen av djurhållningen i relation till arealen åkermark i till exempel ett vattenavrinningsområde. I den aktuella kommunala studien användes dock uppgifter om djurhållning från kommunernas djur- tillsynsregister.
8.3 Ekonomiska kartan
I studien prövades också att använda den digitala ekonomiska kartan (skalområde 1:5000 till 1: 20000) för att beräkna längden kantzoner i kilometer eller meter per ha inom pilotområdena.
Omfattning
Den digitala kartan är skiktad på ett antal olika mark- användningsslag. Däremot saknas information knu- ten till konturlinjen av respektive skikt. Det finns heller ingen information kopplad till linjeredovisningen av t ex vägar, enkelstreckade vattendrag, kraftled- ningar m m.
Metodik
För att kunna använda den ekonomiska kartan för analys av kantzonslängder kompletterades mark- användningsskikten med information knuten till kon- turlinjen. Parallellt med detta gjordes en kvalitets- värdering av kantzoner i en femgradig värdeskala. Olika typer av kantzoner viktades, enligt nedan, be- roende av dess bedömda värde för den biologiska mångfalden:
Värde 1: Brukad åker gränsar mot vägkant, väg- slänt eller vallodling
Värde 2: Brukad åker gränsar mot brukningsväg eller dike (tidvis vattenförande)
Värde 3: Brukad åker gränsar mot skog (löv- eller barrskog), betesmark, alléplanterad väg, igenväxningsmark (1–10 år)
Värde 4: Brukad åker gränsar mot lador, husgrunder, bäck eller å
Värde 5: Brukad åker gränsar mot våtmark (kärr, sjö etc.)
Under fältsäsongen kontrollerades kartanalysen av kantzoner genom okulär besiktning i terrängen. Värdet ovan kan t ex multipliceras med kantzonsläng- den för respektive biotop/landskapselement och sum- meras områdesvis. På så sätt kan olika områdens karaktär och innehåll av förmodad förutsättning för biologisk mångfald beskrivas och jämföras .
Tillgänglighet
Lantmäteriverkets digitala kartor finns tillgängliga på kommersiell basis.
8.4 Satellitkartor
Ett försök gjordes även att utnyttja satellitkartor med upplösning i 25 meters pixlar.
Metodik
Avsikten var att utgående från satellitkartan studera markanvändningen i odlingslandskapet samt kant- zoner.
Slutsatser och rekommendationer
Satellitkartans upplösning är inte användbar i detta sammanhang. Informationen är inte heller anpassad för odlingslandskapet utan snarare för skogsland- skapets krav. När högre upplösning är tillgänglig till överkomlig kostnad bör satellitanalyser vara en möj- lig metod.
Tillgänglighet
8.5 Markkarteringsuppgifter
Markkartering innebär att lantbrukare låter utföra provtagning av sin åkermark för analys av markens tillstånd, såsom jordart, pH-värde och innehåll av växttillgängligt fosfor och kalium. Provtagning görs normalt så att ett jordprov per ha åkermark tas ut. Rekommendationen är att provtagningen bör uppre- pas med 5–10 års mellanrum. Med provresultaten som grund upprättas en markkarta, som på ett åskåd- ligt sätt visar hur växtnäringstillståndet varierar inom och mellan åkerfälten.
Omfattning och tillgänglighet
Uppgifter finns samlade hos Länsstyrelsen sedan 1960-talet. Analysmetodiken har ändrats under åren, men uppgifterna från 1960-talet och framåt är jäm- förbara med varandra. Vid Länsstyrelsen har mark- karteringsuppgifter för några kommuner bestämts geo- grafiskt och registrerats i en databas. Uppskattnings- vis är en tredjedel av åkerarealen någon gång mark- karterad. Det är inte helt utrett hur uppgifterna kan användas med hänsyn till sekretessbestämmelser m m.
Metodik
I fallstudien har tillgängligt material på länsstyrelsen använts för att på karta åskådliggöra fosforinnehållet i marken. Fem olika nivåer av fosforinnehåll (fosfor- klasser) har identifierats och särredovisats på karta som punktinformation för de studerade områdena.
8.6 Historiska kartor
För Dalsjö och Östansjö är känt att det finns histo- riska kartor från dels 1600-talet, dels 1830-talet till- gängliga och rektifierade till modernt kartmaterial (länsstyrelsens kulturmiljöenhet). Tyvärr gavs ingen tid i projektet att jämföra och analysera dessa uti- från dagens förhållanden.
Med utgångspunkt från våra antaganden (se Kapi- tel 7) samt lätt tillgängliga och relevanta data be- döms följande fältindikatorer påvisa förekomsten av
biologisk mångfald i odlingslandskapet (i första
hand i kvantitativt hänseende) samt i förekommande fall långsiktig biologisk produktionsförmåga3:
9.1 Markslag, markanvändning och
naturtyp
•
andel mark med vallodling (fleråriga växter) i för- hållande till totala arealen åkermark (D)•
totala arealen odlingsmark (S)•
andel våtmarker och småvatten i förhållande till totala arealen mark i avgränsat odlingslandskap (S)•
andel naturbetesmark (alternativt andel natur- betesmark som får miljöstöd) i förhållande till to- tala arealen odlingsmark för avgränsat odlings- landskap (R)•
andel odlingsmark som ej uppbär EU-stöd i nå- gon form (I, R)9.2 Kantzoner
•
kantzonslängd i meter per hektar odlingsmark (S)•
kantzonslängd i kilometer inom avgränsat odlings- landskap (S)•
summan av kantzonslängder multiplicerade med respektive värde 1 till 5 för ett avgränsat odlings- landskap (S, I)•
kantzonslängd i meter av respektive värde 1–5 per hektar odlingsmark (S, I)9.3 Ekologisk odling
•
andel odlingsmark med ekologisk produktion iförhållande till totala arealen odlingsmark inom avgränsat område (D)
•
andel odlingsmark som får stöd för ekologisk od- ling inom avgränsat område, t ex avrinningsom- råde, kommun eller län (R)9.4 Djurhållning
•
djurhållning i förhållande till åkermark inom av- rinningsområde (antal djur/hektar åkermark) (D)9.5 Kulturmiljövärden i odlings-
landskapet
•
antal åkerlador inom avgränsat odlingslandskap (S, I)•
antal odlingsrösen per hektar odlingsmark (S)9.6 Planindikatorer
Planindikatorer kan användas för att t ex redovisa olika alternativa konsekvenser av ett planförslag om detta skulle genomföras, för att på så vis åskådlig- göra och tydliggöra konsekvenserna. Det skulle t ex när det gäller odlingslandskapet kunna gälla bebyg- gelse- eller infrastrukturexploaterings (väg, järnväg, kraftledning etc) påverkan på jordbrukets produk- tionsförhållanden eller den biologiska mångfalden i landskapet.