9. Förslag till indikatorer
9.2 Kantzoner
•
kantzonslängd i meter per hektar odlingsmark (S)•
kantzonslängd i kilometer inom avgränsat odlings- landskap (S)•
summan av kantzonslängder multiplicerade med respektive värde 1 till 5 för ett avgränsat odlings- landskap (S, I)•
kantzonslängd i meter av respektive värde 1–5 per hektar odlingsmark (S, I)9.3 Ekologisk odling
•
andel odlingsmark med ekologisk produktion iförhållande till totala arealen odlingsmark inom avgränsat område (D)
•
andel odlingsmark som får stöd för ekologisk od- ling inom avgränsat område, t ex avrinningsom- råde, kommun eller län (R)9.4 Djurhållning
•
djurhållning i förhållande till åkermark inom av- rinningsområde (antal djur/hektar åkermark) (D)9.5 Kulturmiljövärden i odlings-
landskapet
•
antal åkerlador inom avgränsat odlingslandskap (S, I)•
antal odlingsrösen per hektar odlingsmark (S)9.6 Planindikatorer
Planindikatorer kan användas för att t ex redovisa olika alternativa konsekvenser av ett planförslag om detta skulle genomföras, för att på så vis åskådlig- göra och tydliggöra konsekvenserna. Det skulle t ex när det gäller odlingslandskapet kunna gälla bebyg- gelse- eller infrastrukturexploaterings (väg, järnväg, kraftledning etc) påverkan på jordbrukets produk- tionsförhållanden eller den biologiska mångfalden i landskapet.
9. Förslag till indikatorer
3 Indikatorerna redovisas enligt bedömd position i DPSIR-
modellen för indikatorer (D=Driving Force =Drivkraft; P=Pressure= Påverkan; S=State=Tillstånd; I=Impact= Konsekvenser; R=Response=Åtgärd).
46
En annan användning av planindikatorer kan vara att illustrera olika framtidsscenarier/konsekvenser med utgångspunkt från identifierade trender eller antagna orsakssamband. Man skulle t ex med ut- gångspunkt från historiska kartor kunna studera odlingslandskapets förändring och trendfram- skridning. Och på samma gång försöka analysera vad som har hänt beroende på jordbruksstödets ut- formning sedan 1950-talet, avregleringen och sedan EU-stödets inverkan.
EU-stödets utformning påverkar i hög grad jordbru- kets produktionsinriktning och därmed dess konse- kvenser för miljön. Med utgångspunkt från antagan- den om ändringar av stödformerna skulle konsekven- serna därav för odlingslandskapets miljökvaliteter kunna illustreras.
Studier och scenarier för utvecklingen av mark som idag inte uppbär EU-stöd kan även användas som planindikator. Här behövs dock fördjupade studier av vad som indikeras när brukaren inte söker och erhåller EU-stöd. Indikerar det en risk för igenväx- ning, avståndstagande mot bidragssystemet, bristande kunskaper om möjligheterna att erhålla bidrag eller något annat?
Odlingslandskapets ägo- och brukarstruktur skulle kunna användas för att studera förutsättningar för ett ändamålsenligt brukande av odlingslandskapet. Är inslaget av fritidsbönder stort och inverkar det häm- mande på möjligheten för t ex ekologiska jordbruk att förfoga över lämpliga och tillräckligt stora mark- områden?
10.1 Bakgrund
I Dalsjö har djurhållningen minskat snabbt under slu- tet av 1900-talet och området har övergått till att präglas av växtodling med inriktning på fodersäd. Denna utveckling har accelererat under 1990-talet. En viss kompensation av djurhållningen har skett genom ökning av antalet ridhästar. Flertalet renod- lade växtodlingsgårdar bedrivs som fritids- eller deltidsföretag med annan sysselsättning som huvud- inkomstkälla. Antalet hobbyhästar ökar och konsu- merar lokalt en mindre del av det hö växtodlings- gårdarna producerar. Området är beroende av ex- tern tillförsel av växtnäringsämnen. Området ligger inom EU-stödområde 4. Det studerade avrinning- sområdet omfattar 2 659 ha mark varav 925 ha är odlingsmark.
10.2 Analys
Redovisningen av blockkartor i kombination med SAM-ansökningar ger en mycket god bild över mark- användningen i området. Redovisningsformen, där den dominerande grödan inom varje EU-block vi- sas, ger en god översikt som väl överensstämmer med kartbilden där varje EU-block är uppdelat och med observationer vid fältstudien, se Bilaga B1. Vid detaljstudier ger metoden med uppdelning av varje EU-block en bättre information men vid mer gene- rella analyser av området ger metoden ”Dominerande gröda” tillräcklig information och en tydligare över- blick.
En tydlig bild av övervikt av spannmålsproduktion, eller ettåriga grödor, framträder. Djurhållnings- register och kommunens djurtillsynsregister visar även på en låg andel djur i området. Markkarterings- uppgifterna visar på ett fosforöverskott som bl a kan härledas från ett tidigt bruk av konstgödsel i form av Thomasfosfat som fanns tillgängligt från det närbe- lägna järnverket.
För 11% av odlingsmarken har inte EU-stöd sökts. Fältstudien visar att på delar av dessa marginalmarker pågår en igenväxning av odlingsmarken.
10.3 Slutsatser
Dominansen av spannmål och den låga andelen djur i området visar att området är beroende av tillförsel av näringsämnen och humus. De höga fosforhalterna i jorden visar dock på ett behov av tillförsel av mark- förbättringsmedel som innehåler låga fosforhalter men mycket humus, t ex kompost.
11.1 Bakgrund
I Sellnäs dominerar fortfarande djurhållning och mjölkproduktion. Tendensen är en koncentration till några få stora mjölkgårdar som byggts ut till stor- drift. Vallodling är dominerande och det finns avsätt- ning för stallgödseln. Intensiteten i vallodlingen ut- vecklas alltmer. Regel är idag tre skördar med mel- lanliggande gödslingar. Denna brukningsform gene- rerar ett intensivt transportarbete. Inom området rå- der s k ”markhunger”. Det innebär att en av de be- gränsande faktorerna för att öka produktionen är till- gången till närbelägen odlingsmark. Kring dessa stora gårdar finns ett antal mindre fritidsjordbruk med några få köttdjur eller hobbyhästar. I Sellnäsområdet har specialiseringen även lett till att en lokal entreprenör åtagit sig all kemisk bekämpning i växtodlingen hos brukarna. Området ligger inom EU-stödområde 4. Det studerade avrinningsområdet omfattar 22 205 ha mark varav 1 259 ha är odlingsmark.
11.2 Analys
Redovisningen av blockkartor i kombination med SAM-ansökningar ger en mycket god bild över mark- användningen i området. I redovisningsformen där den dominerande grödan inom varje EU-block vi- sas, ges dock ett intryck av att spannmålsodlingen är större än vid redovisningen där varje EU-block är uppdelat. Vid den detaljerade redovisningen fram-
11. Delstudie Sellnäs
träder även en relativt stor andel betesvall och min- dre andel naturbete. Andelen odlingsmark där EU- stöd ej sökts är 11%. Fältobservationerna påvisar att även denna mark är aktivt brukad och inte löper någon risk för igenväxning idag, se bilaga B2.
11.3 Slutsatser
Området domineras av vallodling och hög andel nöt- boskap. Området är inte beroende av extern tillför- sel av näringsämnen men genererar inte heller något överskott på näringsämnen. Den stora andelen fler- åriga grödor och låga andelen mark som inte uppbär EU-stöd indikerar att områdets långsiktiga produk- tionsförmåga är relativt hållbar. Dock är den ekolo- giska odlingen i området låg i förhållanden till de mål som såväl riksdagen som kommunen har angett.
12.1 Bakgrund
Östansjö är ett mycket attraktivt, välskött och natur- skönt område. I området finns ett ”överskott” av produktiv odlingsmark i förhållande till de brukande bönderna. Området ligger inom EU-stödområde 3.