18. Miljömål
18.4 De nationella miljökvalitetsmålen och Falun/Borlänge
18.4.1 Femton miljökvalitetsmål
Flera av de 15 nationella miljökvalitetsmål som Riks- dagen antog i april 1999 har bärighet på skogsland- skapet och dess markanvändning. Vid sidan av miljö- kvalitetsmålet Levande skog som direkt inriktar sig på hur skogsbruket ska bedrivas, så har också Le-
vande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning di-
rekt koppling till skogslandskapet i delstudien. Men även Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet och
God bebyggd miljö har delvis relevans för skogsland-
skapet inom en kommuns geografiska yta.
Hösten 1999 redovisades bl a förslag till nya delmål för respektive miljökvalitetsmål till Miljömålskom- mittén. Kommittén ska sommaren 2000 överlämna ett sammanvägt förslag till riksdagen. Nedan redovi- sas de miljökvalitetsmål och de föreslagna delmål som har relevans för skogslandskapet i Falun/Bor- länge. Levande skog placeras först och redovisas med samtliga sina delmål eftersom de alla direkt hör ihop med hur skogsnäringen bedrivs inom skogslandska- pet. Därefter följer övriga miljökvalitetsmål i num- merordning.
18.4.2 Miljökvalitetsmål 8: Levande skogar
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk pro- duktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och so- ciala värden värnas.
Miljökvalitetsmålet innebär:
• Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras.
• Skogsekosystemets naturliga funktioner och pro- cesser upprätthålls.
• Inhemska växt- och djurarter fortlever under na- turliga betingelser och i livskraftiga bestånd.
• Hotade arter och naturtyper skyddas.
• Främmande arter och genetiskt modifierade or- ganismer som kan hota den biologiska mångfal- den introduceras inte.
• Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. • Skogens betydelse för naturupplevelser samt fri-
luftsliv tas till vara.
Skogsstyrelsen lämnade förslag till följande fem del- mål i rapporten ”Levande skogar” hösten 1999:
1. Skogens biotoper
Skogsområden med höga naturvärden bevaras. Sköt- selkrävande biotoper med höga naturvärden vårdas så att miljövärdena bevaras och förstärks.
2. Skogens ekologiska processer och funktioner
Inslag och egenskaper som är viktiga för skogens biologiska mångfald bevaras och förstärks.
3. Skogens kulturmiljövärden
Kulturmiljöer och skogslandskapets kulturhistoriska spår värnas och synliggörs.
4. Mångbruk av skogen
Skogens sociala värden och möjligheter till mång- bruk tillvaratas. Människans behov av god närmiljö, rekreation och rika upplevelser i skog och mark till- godoses.
5. Skogsmarken och skogens kretslopp
Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga beva- ras och skogens roll som kolsänka nyttjas. Försur- ning av mark och vatten, oönskad påverkan på hyd- rologin samt läckage av näringsämnen begränsas. Kvantitativa delmål har också formulerats av Skogs- styrelsen i den mån det går att finna mätbara para- metrar.
70
18.4.3 Miljökvalitetsmål 1: Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljökvalitetsmålet innebär:
• Halterna av luftföroreningar överskrider inte fast- ställda lågrisknivåer för cancer, överkänslighet och allergi eller för sjukdomar i luftvägarna. • Halterna av marknära ozon överskrider inte de
gränsvärden som satts för att hindra skador på människors hälsa, djur, växter, kulturvärden och material
Naturvårdsverket föreslog hösten 1999 sex delmål. Miljökvalitetsmålet kan delvis vara tillämpligt för skogslandskapet inom Falu och Borlänge kommu- ner och då avseende delmål 2, Marknära ozon. Detta har inte ytterligare diskuterats inom fallstudien.
18.4.4 Miljökvalitetsmål 2: Grundvatten av
hög kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvat- tenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för väx- ter och djur.
Miljökvalitetsmålet innebär:
• Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, ut- tag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m m. • Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
• Förbrukning eller mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har hösten 1999 lämnat förslag till fem delmål. Miljökvalitets- målet och de föreslagna delmålen är tillämpligt på mark- och vattenplanering, planering av långsiktig vattenförsörjning och skydd av grundvattenresurser.
Detta berör ofta skogslandskapet inom en kommun. För den genomförda skogsstudien är det i första hand delmålen 2 och 4 som kan vara tillämpliga. Någon ytterligare bedömning av detta har inte gjorts inom fallstudien.
18.4.5 Miljökvalitetsmål 3: Levande sjöar
och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljö- värden samt landskapets ekologiska och vatten- hushållande funktion ska bevaras samtidigt som för- utsättningar för friluftsliv värnas.
Miljökvalitetsmålet innebär:
• Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för den biolo- giska mångfalden.
• Främmande arter och genetiskt modifierade or- ganismer som kan hota den biologiska mångfal- den introduceras inte.
• Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och fri- luftsliv värnas så långt som möjligt.
• Fiskar och andra arter som lever i, eller är direkt beroende av, sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd.
Naturvårdsverket föreslog hösten 1999 fem delmål för miljökvalitetsmålet:
1. Växter och djur
Växter och djur uppträder i långsiktigt livskraftiga bestånd inom sina naturliga utbredningsområden.
2. Viktiga vattenresurser
Viktiga vattenresurser för nutida och framtida vat- tenförsörjning skyddas och bevaras för ett långsik- tigt hållbart nyttjande.
3. Kulturmiljöer och sociala värden
Kulturmiljövärden och sociala värden i anslutning till sjöar och vattendrag bevaras.
4. Nyttjande av levande resurser
Nyttjande av sjöars och vattendrags levande resur- ser sker så att vattnets långsiktiga produktionsför- måga och den biologiska mångfalden bevaras.
5. Intrång
Intrång och energiutvinning i områden som är vär- defulla för naturvården, kulturmiljövården och fri- luftslivet görs inte om detta riskerar att skada beva- randeintressena.
Miljökvalitetsmålet och alla de föreslagna delmålen är i högre eller lägre grad tillämpliga på den genomförda skogsstudien och på skogslandskapet i Falun/Borlänge. Skogsnäringens hänsynstagande vid brukandet, bl a i form av lämnade skyddszoner med naturlig, bevuxen mark vid sjöar och vattendrag, är för Faluns del sär- skilt viktigt inom fallstudieområdet vid Rogsjön.
18.4.6 Miljökvalitetsmål 4: Myllrande
våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Miljökvalitetsmålet innebär bland annat:
• Det finns våtmarker av varierande slag med beva- rad biologisk mångfald i hela landet.
• Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter och annan exploatering.
• Främmande arter och genetiskt modifierade orga- nismer som kan hota den biologisk mångfalden introduceras inte.
• Torvbrytning sker på lämpliga platser och med hänsyn till miljön och den biologiska mångfalden • Våtmarkernas kulturmiljövärden samt värden för
friluftsliv värnas.
Naturvårdsverket föreslog hösten 1999 tre delmål för miljökvalitetsmålet:
1. Naturligt förekommande våtmarker är rikt repre-
senterade i alla delar av landet.
2. Våtmarkernas växter och djur kan fortleva lång-
siktigt inom sina naturliga utbredningsområden.
3. Kulturmiljöer och sociala värden i våtmarker be-
varas och utvecklas.
Miljökvalitetsmålet och dess delmål är direkt tillämp- ligt på skogsstudien och på resten av skogslandska- pet i Falun/Borlänge.
18.4.7 Miljökvalitetsmål 6: Ingen övergöd-
ning
Halten av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förut- sättningarna för biologisk mångfald eller möjlighet- erna till allsidig användning av mark och vatten. Miljökvalitetsmålet innebär bland annat:
• Belastningen av näringsämnen får inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller minska förutsättningar för biologisk mångfald.
• Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av ytvatten.
• Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap har ett naturligt näringstillstånd.
• Sjöar- och vattendrag i odlingslandskap har ett naturligt tillstånd vilket högst kan vara närings- rikt eller måttligt näringsrikt.
• Näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd som rådde under 1940-talet och tillförsel av näringsämnen till havet orsakar inte någon övergödning.
• Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen. • Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar
72
Naturvårdsverket förslog hösten 1999 tre delmål till miljökvalitetsmålet. Av dessa är det i första hand två stycken, delmål 1 och delmål 3, som har relevans för Falun/Borlänge, och delvis för fallstudien, men någon ytterligare bedömning av detta har inte gjorts inom detta arbete.
18.4.8 Miljökvalitetsmål 7: Bara naturlig
försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvänd- ning ska underskrida gränsen för vad mark och vat- ten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.
Miljökvalitetsmålet innebär att:
• Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan bevaras. • Sverige verkar för att depositionen av försurande
ämnen på lång sikt inte överskrider den kritiska belastningen för mark och vatten.
• Halterna i luft understiger 5 mikrogram svaveldi- oxid/m3 och 20 mikrogram kvävedioxid/m3 (års-
medelvärden) för att skydda tekniska material. Naturvårdsverket har hösten 1999 förslagit sex del- mål för miljökvalitetsmålet. Dessa har relevans i Fa- lun/Borlänge. Inom Rogsjöområdet är det i första hand delmålen 1, 2 och 6 som är tillämpliga. Någon ytterligare bedömning av detta har inte gjorts inom fallstudien.
3.4.9 Miljökvalitetsmål 11: God bebyggd
miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö samt medverkar till en god regional och global miljö, natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggning- ar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vat- ten och andra resurser främjas.
Boverket föreslår en mängd delmål och åtgärder. Miljökvalitetsmålet har relevans på skogsmark inom Falun/Borlänge, främst inom och i anslutning till tätortsområden men har inte diskuterats ytterligare inom fallstudien.
19.1 Översyn av vattenskyddsområdet
Den fördjupade skogslandskapsanalysen av Rogsjöns tillrinningsområde har inom SAMS-projektet i första hand koncentrerats på framtagande av olika under- lagsmaterial som digitaliserats för utvärdering av miljötillstånd och indikatorer. Arbete har skett invävt i en pågående översyn av skyddsområdet för Rog- sjön som råvattentäkt som drivs i projektform under Tekniska styrelsen på VA-avdelningen, Gatukontoret, Falu kommun.
Inom översynen av skyddsområdet har det gjorts en inventering för att bedöma riskerna för negativ mil- jöpåverkan från avlopp, oljecisterner m m. Dess- utom har råvattenkvaliteten och möjligheterna till förbättring av denna diskuterats. Arbetet kommer att utmynna i en översyn av gränser och föreskrifter som sedan ska utmynna i beslut om ett nytt vatten- skyddsområde enligt Miljöbalkens 7:e kapitel.
19.2 Landskapsekologisk planering
En s k landskapsekologisk planering har genomförts för Rogsjöns ”närområde”. Metoden för denna pla- nering har tidigare använts på andra områden i Falu kommun och den finns presenterad bl a i rapporten ”Levande landskap”, MHN 1995:7.
I detta arbete har delavrinningsområden inom ”när- området” definierats, en hydrologisk tolkning av utströmningsområden har utförts, kända nyckelbio- toper på enskilt ägd mark och på Stora Ensos mark har sammanställts. Därefter har ett sammanhängande nätverk (spridningskorridorer) av ”fuktiga närområ-
den” till sjöar och vattendrag definierats. Detta ar- bete har genomförts som kartstudier i ekonomiska kartans skala. Resultaten är digitaliserade, se Bilaga C1 och C2.
Slutsatserna i den landskapsekologiska planeringen har i detta område särskilt inriktats på en förstärk- ning av skyddszonerna kring de vattendrag och våt- marker som står i direkt förbindelse med Rogsjön. I dessa områden är behovet av naturvårdshänsyn/an- passningar i brukandet (av skog och jordbruksmark) särskilt stort för att minska risken för påverkan på sjön. Skogen ska inom de redovisade områdena läm- nas för fri utveckling, dvs inget skogsbruk ska bedri- vas, för att skyddet ska kunna uppnås.
Skyddsbehovet inom dessa korridorer är dessutom givetvis tillämpligt även på andra verksamheter som kan ge negativ vattenpåverkan, t ex markavvattning, vägbyggen och fritidshusbebyggelse.
Det redovisade resultatet av den landskapsekologiska planeringen är i först hand avsett som ett planerings- underlag för markägare vid deras brukande av jord- och skogsbruksmark. Men det är också användbart som kunskaps- och planeringsunderlag för t ex skogs- vårdsstyrelsen, kommunen och länsstyrelsen vid fy- sisk planering, tillsyn eller beslut.
Detaljeringsgraden på materialet gör att det vid fy- sisk planering sannolikt i första hand är användbart på detaljplanenivå eller vid fördjupad översiktspla- nering. Vid kommuntäckande översiktsplanering (i