78
väg för kommunen (eller länsstyrelsen) är att ge- nom föreskrifter inom områdesskydd (t ex vatten- skyddsområden och naturreservat) reglera skogs- bruksfrågor utöver SVLs kravnivå. Sådana föreskrif- ter kommer att vara kopplade till intrångsersättningar när de går utöver nivån för vad markägaren är skyl- dig att tåla inom pågående markanvändning. Miljöbalken, Plan- och bygglagen och Skogsvårds- lagen är lagar som gäller parallellt, dvs all tre är i vissa situationer tillämpliga på samma skogsområ- den. Det är markägaren/brukarens sak att leva upp till att han uppfyller gällande lagstiftning, men det är också samhällets sak att föra ut sina intentioner både med lagstiftningen och med antagna miljömål på ett sätt som medborgarna förstår.
De nationella miljökvalitetsmålen ska ge vägledning vid tillämpningen av Miljöbalken. Miljömål som av- ser miljökvaliteter kan ses som en precisering av miljöbalkens mål i 1 kap 1§ i det avseendet. I propo- sitionen ”Svenska miljömål” uttals det vidare att de nationella miljökvalitetsmålen skall, tillsammans med övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk pla- nering och samhällsbyggande. Länsstyrelserna, kom- munerna och skogsvårdsstyrelserna har därtill till- synsansvar för olika delar av PBL, MB och SVL. Denna tillsyn är också ett redskap för att nå fram till miljökvalitetsmålen.
Sammantaget gör detta att kommunerna och läns- styrelserna har ett ansvar för bevakning av en mång- fald aspekter på skogsmarken inom sin respektive del av landet. Skogsvårdsstyrelsen har i sin tur an- svar för både miljöfrågor och produktion genom sitt sektorsansvar och markägarna/brukarna har sina skyldigheter och rättigheter som ägare/ verksamhets- utövare på den mark de disponerar.
20.2 Aktörer i fallstudien
Inom den aktuella fallstudien är det markägaren/bru- karen som är den viktigaste faktorn för att nå fram till samhällets miljömål. Därefter följer Skogsvårds- styrelsen som har kontakten med skogsbrukarna och den direkta tillsynen över hur skogsbruket bedrivs. Samtidigt har SVS huvudansvaret för miljökvalitets- målet ”Levande skogar”.
Länsstyrelsen och kommunerna medverkar till mål- uppfyllelsen genom sitt ansvar för samtliga aktuella miljökvalitetsmål, sitt ansvar för fysisk planering, sin tillsyn enligt Miljöbalken och PBL, sin möjlighet att inrätta områdesskydd för bl a särskilt skyddsvärda skogsområden och för vattenförsörjningen. Dessutom kan kommunen, genom ett aktivt Agenda 21-enga- gemang, medverka i dialogen med medborgare och markägare för att förebygga miljörisker och höja kun- skapen om miljöfrågorna.
Att det finns så många aktörer och att deras roller och intressen delvis är olika gör att samrådsför- faranden och utbyten av kunskap är extra viktigt. Inte minst ur perspektivet att olika myndigheters an- språk gentemot markägarna/brukarna inte ska te sig motsägelsefulla eller ge skilda signaler om Sveriges miljöambitioner. Skogsvårdsstyrelsens lokala företrä- dare har härigenom en synnerligen viktig roll efter- som det är de som oftast har den verkliga kontakten med skogsbrukarna. Kommunens utåtriktade miljö- arbete i form av information och Agenda 21 är en annan viktig länk. En väl genomarbetad och förank- rad översiktsplan kan därtill bli det samlade doku- mentet för att uttrycka inriktningen mot en hållbar utveckling.
20.3 Certifiering av skogsbruket
Skogsnäringens certifieringsarbete är en något an- nan infallsvinkel på hur skogsbruket kan genomföra bl a sin miljöhänsyn i skogsbruket. Genom certi-
fieringen förbinder sig brukaren att uppfylla de krav som satts upp genom certifieringsprocessen. Certifi- eringsarbetet har drivits fram utifrån bl a konsument- krav och är ett fungerande redskap så länge som bru- karen är ansluten till systemet. Det finns dock ännu inte någon entydig utveckling mot att enbart certifierade företag skulle komma att få avsättning för sina skogsprodukter.
Stora Enso Skog, Mora skogsförvaltning, är certifierat enligt FSC. Inom deras markinnehav redovisas nyck- elbiotoper, förstärkningszoner, korridorer och andra ambitioner för hur miljöhänsynen ska tas. Inom Stora Enso Skog tas ekologiska landskapsplaner fram för skogsinnehavet där det är samlat.
Stora Ensos skogsinnehav runt Rogsjön är splittrat och här kommer inte någon ekologisk landskapsplan att upprättas, men nyckelbiotoperna är inventerade. Däremot så ingår all mark företaget äger runt sjön, motsvarande närområdet och en bit norrut mot kom- mungränsen, i ett helt gödslingsfritt område. I sin policy undantar företaget 20% av den gödslingsbara arealen från skogsgödsling, men i det här området avstår de alltså från 100% med hänvisning till vatten- skyddsintresset.
Mellanskogs skogsorganisation har erhållit certifikat enligt ISO 14001 för sitt miljöledningssystem. En viktig del av miljöarbetet gäller certifiering av an- slutna skogsägares skogsbruk. Till och med augusti 1999 var ca 10% av medlemsarealen certifierad och målet är 40 % av medlemsarealen till år 2003. Mellan- skog tecknar s k miljöavtal med anslutna markägare på väg mot det miljöcertifierade skogsbruket. Avta- len gäller under tre år och ger en stimulanspremie på 3 kr per levererad m3 fub.
Sannolikt är andelen certifierade markägare liten, ut- över de som ingår i ovanstående redovisning, men
detta har inte studerats ytterligare inom fallstudien.
20.4 Kommunens roll
Falu kommun har redan tidigare uttryckt en rad am- bitioner om hur skogsbruket bör bedrivas inom kom- munens geografiska yta. Den uppgift kommunen nu står inför är att innefatta dessa tidigare målformule- ringar i dels ett system av de 15 nedbrutna nationella miljökvalitetsmålen och dels i att integrera delar av MP 95 i nästa kommuntäckande översiktsplan. Nedbrytningen av de 15 miljökvalitetsmålen har för Faluns del relevans för kommunen i en rad av dess roller. Kommunen arbetar, vid sidan av sin egen verk- samhetsplanering, med en rad sektorsplaner (t ex avfallsplan och energiplan), kommunen har tagit be- slut om att miljöcertifiera sin egen verksamhet, kom- munen är markägare/skogsbrukare, kommunen har ett ansvar för lokalt miljöarbete, Agenda 21 och fy- sisk planering inom kommunens geografiska yta. I samtliga dessa roller kommer lokala miljömål/miljö- kvalitetsmål och indikatorer att behöva användas. Inom delstudien har diskussionen under utvärderings- skedet i första hand inriktat sig på hur skogsmarken ska hanteras i den kommande revideringen av den kommuntäckande översiktsplanen. De idéer/slutsat- ser som hittills dragits ur det perspektivet kan sam- manfattas med att:
• Det är viktigt med tydliga avgränsningar av skogsområden med olika rekommendationer på den geografiska markanvändningskartan. Lämplig av- gränsning är i detta fall dels gränsen/gränserna för vattenskyddsområdet runt sjön, dels resten av det ”närområde” till Rogsjön som studerats i fallstudien. Sjöytan redovisas för sig som ett vattenområde med särskilda rekommendationer.
80
• För varje geografiskt delområde där huvudmark- användningen är skogsbruk så kommer också en rad andra miljökvalitetsmål och andra intressen än skogsbruket att influera hur beskrivningar och re- kommendationer, samt åtgärder kopplade till pla- nen, formuleras. Denna ”mångbrukssyn” på skogslandskapet sträcker sig således utöver enbart skogsvårdslagens bestämmelser.
• De värdefulla skogsområden som identifieras i skogslandskapet och som har så högt skyddsvärde att de ska skyddas med områdesskydd redovisas i planen med den framtida ”markanvändningen” na- turvårdsändamål.
• Vid en jämförelse med tidigare redovisning av bebyggelse i kommunens gällande översiktsplan, ÖP 90, finns det anledning att ytterligare överväga vilka markområden som ska redovisas för bebyggelse- ändamål i kommande översiktsplanekarta. Fritids- husbebyggelse i strandområden måste dels ses i lju- set av vattenskyddsintresset (enskilda avlopp kan ge negativ påverkan, likväl som vägar, diken och an- nan exploatering kan göra det) och dels i relation till hushållningsbestämmelserna och strandskyddet i Miljöbalken. Sammantaget gör det att bebyggelse i strandnära lägen i framtiden ska undvikas så långt det är möjligt, både runt sjön och vid dess tillrin- nande vattendrag.
Utan att gå alltför långt i redovisningen kan en enkel ansats till sammanställning av målformuleringar och områdesindelning för Rogsjön och dess omgivning se ut som nedan och i Bilaga C5.
Vid denna avvägning mellan olika intressen har miljö- kvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag getts ett större genomslag än vad det kommer att göra inom andra skogsområden i kommunen.
Område 1: Vattenområde/vattentäkt
Miljökvalitetsmål:
3 Levande sjöar och vattendrag 6 Ingen övergödning
7 Bara naturlig försurning
Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 8 § Förordnanden enligt MB: Vattenskyddsområde, strandskydd
Rekommendation/riktlinje: Formuleras med utgångs- punkt i vattenskyddsintresset.
Område 2 Vattenskyddsområdet på skogsmark
(Eventuellt delat i inre och yttre skyddszon, grän- serna redovisar gällande förordnande och kommer sannolikt att förändras i det nya skyddsområdet!) Miljökvalitetsmål:
2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker
6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar
Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 4, 6, §§.
Förordnande: Vattenskyddsområden enligt MB 7:21– 22
Skogsvårdslagen: Gäller parallellt med bestämmel- serna enligt MB
Rekommendation/riktlinje: Formuleras med utgångs- punkt i vattenskyddsintresset. Genom föreskrifterna i vattenskyddsområdet kan krav utöver skogsvårds- lagens nivå ställas på skogsbruket inom detta om- råde.
Område 3: Övrig skogsmark i ”närområdet”
Miljökvalitetsmål:
3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker
7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar
Hushållningsbestämmelser enligt MB: 3 kap 2, 3, 4, 6, §§.
Skogsvårdslagen: Gäller
Rekommendation/riktlinje: Förslås som ett område där samråd i frågor av särskild vikt i skogsbruket ska ske mellan Skogsvårdsstyrelsen och kommunen i enlighet med skogsvårdsförordningens 30 §.
Område 4: Resten av skogen inom Rogsjöns hela tillrinningsområde
Miljökvalitetsmål:
2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker