64
För att få fram ved och timmer till gruvan började man redan under 1700-talet att flotta timmer. Där- med påbörjades den ”ommöblering” av vattendragen som inverkat så menligt på fiskbestånden. Stenar fraktades bort och vattendragen rätades ut för att inte timret skulle fastna. Fördämningar byggdes för att magasinera vatten. Lekområden för öring och harr spärrades av. Rensningen av vattendragen blev än mer omfattande under andra halvan av 1800-talet då efterfrågan på timmer ökade kraftigt och även avlägset belägna skogar fick ett stort värde. De mest omfattande rensningarna utfördes så sent som på 1940- och 1950-talen då specialbyggda bulldozers ”hyvlade” de större vattendragen.
När timmeravverkningen tog fart under andra halvan av 1800-talet höggs i en första omgång enbart de mycket grova träden. I takt med att användningen av papper ökat under 1900-talet har efterfrågan på träd för pappersmasseproduktion utökats till även klenare dimensioner. Brukandet av skogen har suc- cessivt utvecklats till att omfatta ett flertal skötsel- åtgärder under hela trädets livslängd. Dikning, göds- ling, gallring m fl åtgärder har successivt ökat virkes- produktionen samtidigt som miljön i skogen blivit allt mer likformig. Det har givetvis missgynnat många djur och växter, framför allt de som har mer speci- ella krav på sin omgivning.
De senaste årtiondena har mekaniseringen av skogs- bruket gått snabbt. Det inleddes med motorsågen på 50-talet och nu sker i princip all avverkning med maskiner som både fäller, kapar och kvistar träden. Även plantsättningen håller på att mekaniseras.
16.3 Skogen i Borlänge
Skogslandskapet i Borlänge upptar en långt mindre del av kommunens yta än den gör i Falun. I Bor- länge är endast 35% skogsmark.
17.1 Syftet med fallstudien ”Skog”
Fallstudien har i huvudsak kommit att inriktas på att studera miljöfrågor i skogsbruket kopplat till vatten- skyddsintresset för Faluns största vattentäkt, ytvatten- täkten Rogsjön, norr om Falun. Genom att utveckla nya digitala underlagsmaterial och göra olika jämfö- relser mellan dessa och befintlig digital data har olika ansatser till att finna metoder, indikatorer och kopp- lingar till kommande områdesskydd för vattentäkten och redovisning i nästa översiktsplan diskuterats. Det ursprungliga biologisk mångfaldsperspektivet har delvis fått stå tillbaka inom studien för ett angrepps- sätt på skogsmarken som kommit att handla om mångfalden anspråk, olika aktörers roller och möj- ligheter att påverka och om hur kommunen genom sin översiktsplan kan påverka utvecklingen mot uppfyllelsen av samhällets miljömål.
17.2 Geografisk avgränsning av fall-
studien
Fallstudien i Falun har avgränsats geografiskt till att omfatta ett avrinningsområde. Detta för att möjlig- göra både framtagandet av mer detaljerat/nytt un- derlagsmaterial och en fördjupad utvärdering. I fall- studiens ”skogslandskap” inkluderas även våtmarker, sjöar och vattendrag eftersom både vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden i ytvattnen i så hög grad präglas av markanvändningen i skogen. Valet av delområde föll på Rogsjöns avrinnings- område. Rogsjön är Falu kommuns största kommu-
nala ytvattentäkt och försörjer drygt 35 000 perso- ner. För nuvarande pågår en översyn av skyddsom- rådet för vattentäkten inom ett projekt på VA-avdel- ningen, Gatukontoret, Falu kommun. Noteras kan att Rogsjöns tillrinningsområde sträcker sig in i två närliggande kommuner, Leksand och Rättvik, vilket inte är en ovanlig komplikation när det gäller vatten- planering. Samtidigt så följer översiktsplanearbetet de administrativa kommungränserna.
Inom Rogsjöns tillrinningsområde har dessutom de- finierats ytterligare en avgränsning av ett ”närom- råde” där bäckarna avrinner direkt ner i Rogsjön och ett ”yttre område” vilket har sin avrinning genom två större uppströms liggande sjöar som fungerar som utjämnings- och sedimentationsmagasin.
Inom närområdet ligger Bjursås tätort med drygt 1 000 invånare. I övrigt finns det ytterligare bebyg- gelse i några byar och fäbodar och som spridd fritidshusbebyggelse längs Rogsjöns stränder. Avlop- pet från Bjursås tätort pumpas till ett reningsverk vid ett angränsande sjösystem. Viss bräddning före- kommer dock till Rogsjön via en bäck som rinner ut i sjöns västra ände. Övrig bebyggelse runt sjön har enskilda avlopp av varierande standard.
Rogsjöns vatten är mycket klart (färg <10 mg Pt/l). En variation (5–15 mg Pt/l) beroende på storskaliga hydrologiska cykler har dock observerats. Vatten- verket har nyligen byggts om för att få en bättre rening (klarare vatten). Det är angeläget att Rogsjöns vatten långsiktigt bibehålls på en god nivå för att sä-
66
kerställa ett bra vatten för Falu tätort. Vattenkva- liteten i Rogsjön är väl dokumenterad genom bl a råvattenanalyser, recipientkontrollprogram och sepa- rata studier av vattenkvaliteten.
Tillrinningsområdet innehåller således flera olika fö- reteelser som måste inkluderas i en samlad avväg- ning med skogsbruket när det gäller målsättningar för det framtida skogslandskapet. Hit hör att: – Höjdpartierna har mark/ytvattenförsurning medan
det i dalgången finns ett delområde med kalkrik berggrund.
– Stora naturvärden finns i vissa skogsområden och vattendrag, bl a flodpärlsmusslor i Lurån. – Vattenkraftsintressen.
– Rogsjön är råvattentäkt för Falun tätort.
– En mindre tätort kan påverka Rogsjöns vatten- kvalitet genom dagvatten/bräddning.
17.3 Genomförandet
Arbetet i delstudien har utförts i fyra etapper:
Etapp 1. Förberedande planering, faktainhämtning
och måldiskussion.
Etapp 2. Framtagande av detaljerat/nytt underlags-
material (i digital form) inom närområdet. Samråd och information.
Etapp 3. Framtagande av ett digitalt så kallat ”kul-
turhistoriska kartöverlägg” baserade på storskiftets skogsdelningskartor för byn Rog. Denna karta redo- visar markanvändningen vid 1800-talets början, vil- ken indirekt beskriver markens naturgivna förutsätt- ningar. Storskiftets beståndsindelning (graderingen av skogsmarken), vilken utgör ett mått på skogsmark- ens värde, har också redovisats.
Etapp 4. Analys och utvärdering, digital tillämpning
och rapportskrivning.
Inom fallstudien i Falun har tre skogsexkursioner med markägare genomförts på tre olika platser. Vid dessa möten deltog förutom Per-Erik Sandberg och Owe Birgersson från Falu kommun, också Gunnar Granér från Skogsvårdsstyrelsen, Mats Norell alternativt Bir- ger Andersson, Stora Enso Skog och Lars Mattson, Mellanskog. Under exkursionerna diskuterades i för- sta hand skogsbrukets vattenvård runt Rogsjön.
18.1 Lokala miljömål
Falu kommun har sedan tidigare formulerat mål för miljön i kommunen. I Miljöprogram 1995/Lokal Agenda 21, fortsättningsvis benämnt MP 95, anges tre huvudmål:
Det har inte funnits utrymme inom fallstudien för att gå djupare in i arbetet med att omformulera/nyfor- mulera lokala miljömål. Denna process pågår istället bl a inom det tidigare omnämnda UPP-projektet där Falun och Borlänge deltar med samma representan- ter som i SAMS-studien.
Det är dock viktigt att konstatera att formulering av lokala miljömål inte enbart kan ses som en nedbryt- ning av nationella mål utifrån kommunens geogra- fiska storlek. För att formulera och fastlägga lämp- liga lokala mål måste dessa utgå både från lokala miljöförutsättningar och från lokala politiska ambi- tioner. Både Falun och Borlänge har ur detta per- spektiv redan tidigare hållit en hög miljöprofil. Samspel och samråd mellan kommuner och de re- gionala företrädarna för de nationella miljökvalitets- målen är dessutom en viktig ingrediens för att få sys- temen med nationella och lokala mål att arbeta i samma riktning. Mötet mellan de nationellt politiskt antagna miljökvalitetsmålen och kommunernas miljö- ambitioner blir härmed en viktig mätare på om sam- hället dra åt samma håll och har samma ambition om takten i att nå fram.
Arbetet inom fallstudien har istället för att formulera lokala mål kommit att koncentrerats på metodutveck- ling och diskussion om kunskapstillgång och möjliga indikatorer.