86
sion på vilka skogsområden som kan hysa höga be- varandevärden ur naturvårdssynvinkel.
En annan tillämpning är den mellan bebyggelse med enskilda avlopp och motstående intressen i form av naturvärden och skyddsområdet för vattentäkten, se Bilaga C8.
Se dessutom kommentarerna i PM från Länsstyrel- sen, Bilaga 1.
Falu kommun
Översiktsplan 1990 för Falu kommun, antagen av kommunfullmäktige 1991-03-14.
MILJÖPROGRAM 95/Lokal Agenda 21, Falu kom- mun, antagen av kommunfullmäktige 1995-03-09. LEVANDE LANDSKAP, Landskapsekologisk pla- nering enligt Svärdsjömodellen, MHN 1997:7. Miljö- & Hälsoskyddskontoret, Falu kommun.
Falubygden berättar, kulturmiljöprogram för Falu kommun, Falu kommun 1998.
AGENDA 21 BOKSLUT 1998, Falu kommun.
Borlänge kommun
Miljöprogram 1996 – 2000, Borlänge kommun, an- tagen av kommunfullmäktige 1996-06-19.
Miljöbokslut 1998, Borlänge kommun.
Länsstyrelsen Dalarna
Miljön i Dalarna, strategi för regional miljö (STRAM), rapport 1998:5, Miljövårdsenheten Länsstyrelsen Dalarna.
Med förenade krafter mot år 2007. Länsstrategi för Dalarnas län.
Tillväxtavtal för Dalarnas län, 1999.
Övrigt
Miljöbalk, regeringens proposition 1997/98:45. Svenska miljömål, regeringens proposition 1997/ 98:145.
Levande skogar, Skogsstyrelsen 1999.
Ett rikt odlingslandskap, Jordbruksverket 1999. Mål och delmål för miljön, sammanfattning av för- slag 1999, Naturvårdsverket, rapport 5004, 1999. System med indikatorer för nationell uppföljning av miljökvalitetsmål, Naturvårdsverket, rapport 5006, 1999.
Rapportlista
Rapporter på svenska
1. Bioenergi och kretslopp stad/land – en samsyn. 2000. Boverket och Naturvårdsverket
(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-625-3, Naturvårdsverket 91-620-5099-0.
2. Eggimann, B. 2000. Fysisk planering med strategisk miljöbedömning (SMB) för hållbar- het. En teoretisk diskussion och förslag till SMB-process med Stockholms stad som modell. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-583-4, Naturvårdsverket 530-620-5041-9. 3. Exempelsamling temastudie GIS. 2000.
Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/ sams.
4. Falkheden, L och Malbert, B. 2000. Fysiska strukturer för hållbar utveckling i medelstora och små städer och tätorter. En kunskaps- sammanställning. Boverket och Naturvårdsver- ket (SAMS), Chalmers tekniska högskola, Arkitektursektionen, Tema Byggd miljö och Hållbar utveckling. Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams.
5. För en bärkraftig samhällsutveckling – miljömål och indikatorer i fysisk planering. 1997.
Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN 91-7147-368-8.
6. GIS och miljömål i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-619-9, Naturvårds- verket 91-620-5093-1.
7. Hållbara strukturer. 1999. Regionplane- och trafikkontoret. Promemoria 15:99. ISSN 1402- 134X, RTN 9710-0189. Medfinansierad av Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 8. Idédiskussion kring SMB i planering. 2000.
Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-626-1, Naturvårds- verket 91-620-5100-8.
9. Indikatorer i fysisk planering, En kunskapsö- versikt. 1999. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-493-5, Naturvårdsverket 91-620-4930-5.
10.Lerman, P. 2000. Fysisk planering arena för samspel: miljömål, miljökvalitetsnormer, indikatorer konsekvensanalyser. Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams. 11. Lewan, L. Ekologiska fotavtryck och bio-
kapacitet – verktyg för planering och uppfölj- ning av hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv. Rapport till SAMS-projektet, Boverket och Naturvårdsverket (SAMS), Miljövetenskapligt centrum, Lunds universitet, april 2000. ISBN Boverket 91-7147-647-4, Naturvårdsverket 91-620-5123-7.
90
12.Miljöinriktad fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-621-0, Naturvårdsverket 91-620-5095-8. 13.Miljömål och indikatorer i fysisk planering –
Port Elizabeth och Kimberley i Sydafrika, Delrapport 1. 1998. Boverket och Naturvårds- verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-484- 6, Naturvårdsverket 91-620-4922-4.
14.Nordiskt projekt om SMB för planer och program. Bilaga till rapporten SMB och över- siktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams.
15.Planera med miljömål! En idékatalog. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-618-0, Naturvård- verket 91-620-5092-3.
16.Planera med miljömål! En vägvisare. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-617-2, Naturvårds- verket 91-620-5091-5.
17.Planera med miljömål! Fallstudie Burlöv, livsmiljöprojektet . 2000. Boverket och Natur- vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- 7147-627-X, Naturvårdsverket 91-620-5101-6. 18.Planera med miljömål! Fallstudie Falun/Borlänge,
skogs- och odlingslandskapet. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-632-6, Naturvårdsverket 91-620-5106-7. 19.Planera med miljömål! Fallstudie Helsingborg,
tillgänglighet till miljöanpassade transportsys- tem. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-628-8, Naturvårds-verket 91-620-5102-4.
20.Planera med miljömål! Fallstudie Storuman, scenarier för hållbar utveckling. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-633-4, Naturvårdsverket 91-620-5107-5. 21.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm,
biologisk mångfald i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-630-X, Naturvårds- verket 91-620-5104-0.
22.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, miljöbedömningar i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-631-8, Naturvårds- verket 91-620-5105-9.
23.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholms- regionen, miljöbedömning av Regionplan 2000. 2000. Boverket och Naturvårdsverket
(SAMS). ISBN Boverket 91-7147-634-2, Naturvårdsverket 91-620-5108-3.
24.Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god bebyggd miljö. 2000. Boverket och Natur- vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- 7147-629-6, Naturvårdsverket 91-620-5103-2. 25.Planera med miljömål! Kort sagt. 2000.
Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Boverket nr 7147-644-X, ISBN Naturvårds- verket 91-620-8007-5
26.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Lägesredovisning 1. 1998. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-489-7, Naturvårdsverket 91-620-4927- 5.
27.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Lägesredovisning 2. 1998. Boverket och
Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-491-9, Naturvårdsverket 91-620-4928- 3.
28.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Lägesredovisning 3. Boverket och Naturvårds- verket (SAMS). 1999. ISBN Boverket 91- 7147-555-9, Naturvårdsverket 91-620-4928-3. 29.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,
Interrimrapport och Lägesredovisning 4. 2000. Boverket och Naturvårdsverket. ISBN Boverket 9147-7147-581-8, Naturvårdsverket 91-620-5032-X.
30.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, slutredovisning. 2000. Boverket och Natur- vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- 7147-646-6, Naturvårdsverket 91-620-5122-9. 31.Sams om vatten – samhällsplanering för en
långsiktigt hållbar vattenförsörjning. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-623-7, Naturvårds- verket 91-620-5097-4.
32.SAMS – SMB, vad finns inom olika sektorer? En genomgång av olika rapporter mm. Bilaga till rapporten SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsver- ket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams.
33.Siffror, lägen och upplevelser. Idéskisser för användning av GIS i samhällsplanering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-624-5, Naturvårds- verket 91-620-5098-2.
34.SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS).
ISBN Boverket 91-7147-622-9, Naturvårds- verket 91-620-5096-6.
36.Tema miljömål: Planera för hållbar utveckling. 2000. Boverket och Naturvårdsverket
(SAMS). ISBN Boverket ISBN 91-7147-643- 1, Naturvårdsverket 91-620-8006-7.
37.Översiktplanering för hållbar utveckling - exempel från 5 kommuner. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-620-2, Naturvårdsverket 91-620-5094- X.
38.Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar utveckling – rapport från tre seminariedagar våren 1999. 2000. Boverket och Naturvårds- verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-577- X, Naturvårdsverket 91-620-5025-7.
92
Rapporter på engelska
1. Environmental Indicators in Community Planning – A presentation of the Literature. 1999. The Board of Regional Planning and Urban Transportation, The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-558-3, SEPA 91-620-8011-7.
2. Environmental Objectives and Indicators in Port Elizabeth and Kimberley, South Africa: Progress report 1. 1998. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-463-3, SEPA 91-620-4923-2.
3. Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning and Strategic Environmental Assessments (SEA), Progress report no 1. 1998. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-490-0, SEPA 91-620-8011-7. 4. Environmental Objectives and Indicators in
Spatial Planning and Strategic Environmental Assessments (SEA). Interrimreport and Progress report no 4. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-582-6, SEPA 91-620-5033-8.
5. Final report - Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning and SEA, Kimberley and Port Elizabeth. 1999. The National Board of Housing, Building and
Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-565-6, SEPA 91-620-5014-1. 6. Planning with environmental objectives! A
guide. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, ISBN 91-7147-650-4, SEPA 91-620-5124-5.
7. Planning with environmental objectives! In short. 2000. Planning for sustainable development. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). NBHBP, No 7147-651-2, ISBN SEPA 91-620-8009-1.
8. Theme environmental objectives: Planning for sustainable development. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-649-0, SEPA 91-620-8008-3.
9. The Use of Indicators in Spatial Planning – A Situation Report. 1999. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-559-1, SEPA 91-620-5010-9.
10.Towards Sustainable Development – Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning. 1998. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-464-1, ISBN SEPA 91-620-4905-4.
BILAGA 1
D
IGITALAANALYSERISAMS
I SAMS-projektet har ett antal försök gjorts att hitta befintliga, enkla digitala data som på något
sätt försöker beskriva vår miljö. Hypotesen var att det bland det stora utbudet av digital geografisk
information borde finnas data, som kanske inte ursprungligen var tänkt för detta ändamål, användbar i
miljöanalyser. I alla tider har naturen mer eller mindre tydligt beskrivits i kartor, mest med tanke på
läsbarhet och orienteringsmöjligheter, men småningom med en vilja att skapa en rättvisande bild av
det landskap som beskrivs. Modern teknik har gett oss möjlighet till rena fotografier av verkligheten i
mer eller mindre stark upplösning. Hittills har fotografierna mest tjänat som underlag vid kart-
framställning.
I projektet har digitala data i form av några satellitbilder i 25-meters upplösning, klassade med
sikte på skogsbruk, ortofoton i 1-meters upplösning (inte äldre än 1996, flyghöjd 9 200 m), topogra-
fiska kartans (T5) markanvändningsskikt, ekonomiska kartans markanvändningsskikt, redovisningen
av jordbruksmarkens blockindelning (EU) samt en historisk karta över byn Rog förelegat
J
ORDBRUKSLANDSKAPETJordbrukslandskapet kan kort beskrivas som det av bonden präglade landskapet. Det har upp-
stått och utvecklats i samverkan mellan natur och kultur. Landskapet präglas därför i hög grad av
kulturinslag.
3
Ett odlingslandskap är mångfacetterat och inrymmer en rad olika biotoper och landskapsele-
ment. I ett mångformigt landskap finns olika ekologiska nischer, som hyser flera arter med varierande
anpassningar än i andra typer av landskap. Teoretiskt sett bör därför ett småskaligt landskap med
många typer av landskapselement, såsom åkerholmar, små våtmarker, naturbeten, kantzoner m m hysa
en större ekologisk mångfald än ett enformigt helåkerslandskap.
De områden som studerats finns i Dalsjö och Sellnäs i Borlänge kommun samt Östansjö i Falu
kommun. Områdena har olika karaktär. Dalsjö är ett jordbruksområde med gamla anor och idag utan
djurhållning, Sellnäs är ett jordbruksområde som brukas av köttproducenter och Östansjö är ett små-
brutet jordbruksområde där risk finns för igenväxning.
Kantzoner
För att i någon mån få ett enhetligt mått på mångformigheten kan kantzonslängder användas som
indikator, kantzoner mellan brukad åker och olika biotoper/landskapselement. Olika kantzoner har
olika värde i detta sammanhang, i projektet har vi använt en skala från 1 till 5.
Kantzon
Värde
Vägkant/vägslänt
1
Vallodling
1
Brukningsväg
2
Dike (tidvis vattenförande)
2
Skog (löv, barr)
3
Betesmark
3
Alléplanterad väg
3
Igenväxningsmark (1–10 år)
3
Lada, husgrund
4
Bäck/å
4
Våtmark (kärr/sjö etc)
5
Värdet multipliceras med kantzonslängden för respektive biotop/landskapselement. Resultatet
summeras sedan områdesvis, så kan områdenas karaktär jämföras.
Satellitbilder med 25 meters upplösning klarar inte att sortera ut kantzoner av nämnt slag. Över
huvud taget är de tillgängliga bilderna inte lämpliga för digital analys av jordbrukslandskapet. Det
finns en klassning av jordbruksmarken, men felen är så stora att en analys med stöd av bilderna inte är
meningsfull.
Ortofoto med 1 meters upplösning ger möjlighet att söka ut många av nämnda kantzoner hant-
verksmässigt. De bilder som använts i projektet är inte klassificerade, så de kan inte användas för
digital analys.
Officiella digitala kartor innehåller inte en systematiskt genomförd kodning av linjeinforma-
tionen när det gäller kantzoner. Det finns emellertid goda förutsättningar för att en sådan kodning
skulle kunna ske. ARC/INFOs format är därvid överlägset andra skiktformat, genom att egenskaper
kan sättas både på en yta och på samma ytas kantlinje i samma skikt. Topografiska kartan och eko-
nomiska kartan härrör ur en gemensam kartdatabas och borde därför innehålla samma eller åtminstone
likartad redovisning av markens användning. I praktiken kan emellertid inte likheten sägas vara slå-
ende.
I projektet har på försök ytornas kantlinjer givits egenskaper enligt vad som beskrivits ovan. En
utvärdering av områdena mot varandra ger i vart fall olika resultat, vilket betyder att något beskrivs
som möjligen kan utnyttjas som en indikator på biologisk mångfald.
Om lantmäteriverket i samarbete med biologisk vetenskap utvecklar markanvändningsskikten på
det sätt som vi redovisar kommer de officiella kartorna att vara bärare av lättillgänglig, lättvärderad
och praktisk information till grund för samhällsplaneringen. Om markanvändningsskikten sedan
ajourförs med något tidsintervall, så kan innehållet i dessa skikt innehålla nyckeltal som belyser för-
ändringar i den biologiska mångfalden över tiden.
S
KOGSBRUKSLANDSKAPETSkogens odlingslandskap kan framstå som mer homogent än odlingslandskapet, men borde vid
eftertanke i vart fall innehålla skiftningar beroende av tidigare markanvändning. När det gäller biolo-
gisk mångfald borde skogens ålder ha betydelse, liksom inslaget av markområden i anslutning till
övergivna boplatser där marken använts av jordbrukare. I anslutning till kulturlämningar borde insla-
get av lövträd vara signifikant större, träden borde också vara äldre och den biologiska mångfalden
större. I äldre skog, mer än 140 år gammal, borde ekosystem av skilda genes fått möjlighet att utveck-
las.
Med dessa hypoteser som grund och med ovan nämnda digitala grundmaterial som hjälp har
några analyser gjorts. Eftersom satellitbilderna har 25 meters upplösning kan felet i varje punkt vara
ca 30 %. Med den noggrannheten är en samkörning mellan flera av baserna tveksam och därför har
inte några separata siffror angående lövskogens ålder kunnat redovisas.
Skogens ålder i Rog har jämförts med skogens ålder i båda kommunerna var för sig. Resultatet
av den analysen framgår av tabellen nedan.
Rogsjön
Ålder i år
Area i ha
%
1–110
13 459
89
111–120
807
5
121–140
687
5
141–215
115
1
Summa
15 068
100
Borlänge
Falun
Gränsen för ”gammal skog” är enligt riksskogstaxeringen 93/97 120 år, i andra sammanhang har
gränsen satts till 140 år. I tabellen finns båda gränserna redovisade. Dessutom har skog med åldern
111–120 år redovisats, dvs skog som inom 10 år räknas som äldre. Utgångsläget från 1995 för gam-
mal skog är 13 % av skogsarealen. Ingen av kommunerna når idag upp till det miljömålet. Orsaken till
detta förhållande kan sökas i de stora industriernas behov av ved, pappersbruken och Falu gruva har
och har haft mycket stora behov i detta sammanhang.
1–110
41 572
88
111–120
3 133
7
121–140
2 187
5
141–215
175
0
Summa
47 067
100
1–110
156 677
84
111–120
13 019
7
121–140
12 697
7
141–215
3 123
2
Summa
185 515
100
5
Under förutsättning att riksskogstaxeringen fortsätter att redovisa skogen på samma sätt kan
”skogens ålder” vara ett standardmått i samhällsplaneringen. Tyvärr är informationen inte lätt till-
gänglig. Satellitbilder har inte sådant pris att de regelmässigt kan köpas in av alla kommuner, de bil-
der vi haft tillgång till inrymmer fel av sådan storleksordning att alltför djupgående analyser på kom-
munal nivå är tveksamma. För att hantera rasterdata krävs dessutom speciell kompetens och speciella
programvaror.
Jämförelse mellan den historiska kartans redovisning av åker/ängsmark (prickad) och
lövskogsredovisning (rutor) i olika datamedia.
Björkskog enligt skogsdata Lövskog enligt skogsdata
Lövskog enligt fjällskogsdata Lövskog i topografiska kartan
Av analysen framgår, att topografiska kartans markanvändningsskikt är väl så bra som
satellitbilderna på att peka ut lövskogsanhopningar som kan tyda på f d kulturmark.
Analysen visar att de använda satellitbilderna inte förmår att sortera ut anhopningar av lövträd
som skulle kunna vara en indikator i samhällsplaneringen.
En förutsättning för att metoder av detta slag ska kunna testas i större sammanhang är, att data
blir tillgängligt enkelt och billigt samt hålls ajour med något bestämt tidsintervall.
Satellitbilder med 25 meters upplösning har inte tillräcklig noggrannhet för att kunna tjäna som
underlag i den kommunala samhällsplaneringen. Bilder med högre upplösning och med en genomtänkt
klassning skulle möjligen kunna användas vid kontroll av miljöläget inom kommunen, men i nuläget
överstiger kostnaden nyttan.
Den geografiska information som förvaltas av lantmäteriverket förefaller vara mest attraktiv i
detta sammanhang. Informationen behöver dock ses över, så att klassningarna blir generaliserade och
adekvata för användning i samhällsplanering. Flera statliga verk och vetenskapliga institutioner bör
samverka med lantmäteriverket i ett sådant arbete. Uppdateringen av kartornas markanvändningsskikt
bör i detta sammanhang också standardiseras tidsmässigt, så att jämförbarhet över tiden uppnås. Efter
en sådan översyn av kartorna kan säkert dessutom ytterligare geografisk information uppstå, som
skulle kunna tjäna som miljömässiga indikatorer.
En allmänt hållen, generaliserad, ajourhållen och informationsrik kartdatabas synes vara en av
förutsättningarna för att samhällsplanering med miljömål inom dessa sektorer skall kunna få genom-
slag i Sveriges kommuner.
En sådan kartdatabas borde ha karaktär av digital infrastruktur, så att alla inom det mycket
breda samhällsplaneringsfältet skall kunna nyttja den utan ekonomiska eller andra svårigheter. Att ba-
sen är allmän ger också möjlighet till sammanställningar av material från olika ändar av vårt långa
land, där resultatet är jämförbart för olika områden.
D
IGITALAKARTORIFYSISKPLANERINGDe allmänna digitala kartorna, som framställs av lantmäteriverket, är ursprungligen skapade för
att underlätta tryckningen av papperskartor. Kartorna är uppdelade på flera olika skikt med linje-,
punkt- och polygoninformation. Till skikten har viss tabellinformation kopplats. Även denna siktade i
första skedet på att förenkla tryckningen av papperskartor.
När numera användningen av digitala kartor tagit fart, så har lantmäteriverket sakta börjat an-
passa sig till den nya situationen och arbetar om kartorna. Därvid har störst arbete lagts ner på den
geometriska representationen, för att kartorna skall bli användbara i geografiska informationssystem.
Tabelldata har under detta arbete utarmats. Exempelvis så innehåller Röda kartans sjöskikt följande
relativt ointressanta upplysningar i tabellen för sjöpolygonerna:
Kategorikod
901
Kategori
Vattenyta
Det vore ju konstigt om inte ett sjöskikt skulle innehålla redovisning av vattenytor. Av större
intresse är ju exempelvis sjöns namn, vattenytans höjd över havet och uppgifter om eventuell däm-
ning. På samma sätt kan innehållet i skikt efter skikt diskuteras. I sammanhanget kan påpekas, att de
stränder som redovisas i officiella kartor inte är användbara som utgångspunkt när strandskyddets
omfattning skall bedömas. Strandskyddet gäller med utgångspunkt i normalt medelvattenstånd, för
dämda sjöar i vattenståndet vid högsta dämningsgränsen. Kartorna redovisar inte dessa strandlinjer.
Informationsskikt som är av särskilt intresse för fysisk planering är naturligtvis markanvänd-
ningsskikten. I dessa har embryot till en miljöbeskrivning skapats. Tyvärr tar även denna uppdelning
mer sikte på hur kartan skall kunna tryckas än på att beskriva viktig markanvändning, de olika klas-
serna förefaller något tillfälligt ihopkomna.
7