Affärsmässiga fördelar
En viktig drivkraft för att ett miljöledningssystem även över tiden skall medföra förbättrad miljöprestanda är att systemet bidrar till affärsmässiga fördelar. Med affärs- mässiga fördelar avses i detta sammanhang att miljöledningssystemet medför konkurrens- fördelar vilket stärker företaget i marknadsföringen. Med affärsmässiga fördelar avses också att det samlade miljöledningsarbetet medför kostnadsbesparingar vilket bidrar till att stärka företagets ekonomiska ställning. Kostnadsbesparingar kan nås genom
exempelvis minskade avfallskostnader eller minskad energianvändning. Det är först när en verksamhet, oavsett vad det rör sig om, i ett företag kan uppvisa ekonomiska fördelar som den tas på allvar. Eftersom förutsättningarna att arbeta med miljöfrågor varierar starkt mellan olika länder har vi i denna studie utgått ifrån kunskaper i litteratur som analyserat svenska företag. Av litteraturen och de genomförda intervjuerna kan utläsas att en viss förändring skett de senaste åren.
Miljöledningssystem inträdesbiljett till marknaden
Enligt studien ”Miljöledning –papperstiger eller kraftfullt verktyg” (Zackrisson, Enroth & Widing, 1999) finns det i Sverige tre dominerande orsaker till varför företag väljer att införa miljöledningssystem. Konkurrensfördelar pekas ut som den dominerande faktorn (53%) följt av ägarkrav (27 %) och kundkrav (18 %).
Löfqvist et al (2000) har i en studie undersökt om miljöledningssystem medför konkur- rensfördelar för företag med certifierade miljöledningssystem. 30 företag intervjuades och 239 företag besvarade den enkät som skickades ut. 85 % av företagen som besvarade enkätundersökningen ansåg att miljöledningssystemet lönade sig relativt kostnaden. Dessutom säger kunderna till dessa företag att 61 % av företagen har behållit kunder medan 18 % fått nya kunder, helt eller delvis, tack vare miljöledningssystemet. Författar- na drar slutsatsen att miljöledningssystem lönar sig och att de ger konkurrensfördelar även för små och medelstora företag. Liknande slutsatser redovisas av Wedberg (2002).
Enligt Miljövårdsberedningen (SOU 2001:20) är idag kundkrav det vanligaste skälet för företag att arbeta med miljöfrågor. Även Dalhammar (2000) anger att kundkrav idag är den viktigaste drivkraften för småföretag att miljöcertifiera sig. I kundkrav brukar ofta förväntade framtida kundkrav inkluderas. Idag är det främst önskemål om att leverantörer skall arbeta enligt ett miljöledningssystem som gäller. Det är relativt ovanligt med skarpa krav såsom att leverantören måste ha ett certifierat miljöledningssystem.
Flera studier inom området anger att kostnadsbesparingar är en viktig drivkraft för företagens miljöarbete. Antonsson (2002) anger dock att det är en risk för miljöarbetet att företagen fokuserar för mycket på sådant som ger kostnadsbesparingar. Långsiktiga åtgärder som inte direkt kan räknas hem men som på sikt kan bli riktigt lönsamma blir därför bortprioriterade.
De intervjuer som genomförts inom denna studie med närmare 70 företag, flertalet små och medelstora, som infört certifierade miljöledningssystem indikerar att motiven för att införa miljöledningssystem har svängt. Att få konkurrensfördelar genom att vinna nya kunder var tidigare den viktigaste orsaken. Nu berättar företagen att det främsta motivet är att kunna behålla befintliga kunder. Flertalet tillfrågade företag påstår sig inte direkt kunna se att deras miljöledningssystem medför några nya affärer. Däremot kan deras certifierade miljöledningssystem ha fått till följd att man lyckats behålla kunder. Att en leverantör har ett miljöledningssystem är numera något som flera kunder, främst större företag, förväntar sig att deras leverantörer skall ha. Miljöledning har mera funktionen att vara en "inträdesbiljett" till marknaden än en ”ordervinnare”.
I Nuteks studie ”Miljöarbete i småföretag – en ren vinst?” (2003) bekräftas den bild som vi fått genom de intervjuer som genomförts, dvs. att miljöledningssystem nu snarare är en ”inträdesbiljett” till marknaden snarare än en ”ordervinnare”. Eget engagemang, konsumentkrav och minskad resursåtgång anges i rapporten vara de viktigaste skälen för att arbeta med miljömål i företag.
Varumärkesbyggande allt viktigare
I Miljövårdsberedningen (SOU 2001:20) beskrivs även att företagens image blir allt viktigare för framgång på marknaden. Detta är något som förklarar de större företagens satsningar på miljöfrågor och under de senare åren även hållbar utveckling vilket också
omfattar sociala aspekter. I större företag utgör miljöledningssystem basen för hållbar- hetsarbetet men kompletteras med mycket annat. För varumärkesbyggande används enbart miljöledningssystem i begränsad omfattning. Istället är det vanligt att större företag, utöver sitt miljöledningsarbete, kompletterar med hållbarhetsredovisningar, där socialt ansvar väger tungt. Flertalet mindre företag har inte denna möjlighet utan försöker använda miljöledningssystem även för att stärka varumärket. I jämförelse med de större företagen framstår därmed de mindre företagens arbete som mer begränsat.
Miljökrav av övergripande karaktär
En stor andel av företagen ställer miljökrav på sina leverantörer. De intervjuer som genomförts inom projektet visar på att det tillhör ovanligheten att kunderna frågar om innehållet i företagens miljöledningssystem. Ett vanligt önskemål tycks vara att det skall finnas ett miljöledningssystem, dock inte nödvändigtvis baserat på ISO 14001 eller EMAS eller att det är certifierat eller registrerat. Vanliga krav som man ställer är att: • det skall finnas en skriftlig miljöpolicy
• miljöansvaret skall vara dokumenterat inom företaget
• det skall finnas mål och handlingsplan med tidsatta mätbara miljömål • personalen genomgått någon form av utbildning i miljöfrågor
Det är ovanligt, berättar de intervjuade företagen, att kunder frågar om innehållet i och resultatet av deras miljöledningssystem. Att vara ett proaktivt företag på miljöområdet anser företagen vara svårt att räkna hem. Att kunna visa upp ett certifikat räcker ännu gott och väl.
Ett problem, som ofta lyfts fram vid både intervjuer med företag och andra aktörer, är att offentliga organisationer idag inte ställer miljökrav i någon större utsträckning. Flera av företagen som intervjuats skulle gärna se att miljökrav ställdes av kommuner,
landsting och stat under förutsättning att dessa värdesattes vid utvärderingar. Idag berättar företagen att miljökrav som ställs i anbudsförfrågningar har marginell betydelse vid utvärderingen. Det finns dock goda exempel, där kommuner och kommunala bolag vid upphandling ställt bra miljökrav. Att kunder frågar om innehållet i företagens miljöarbete, dvs. vad som åstadkommits, är företagen positiva till. Man hade förväntat sig att få mer aktiv respons på sitt miljöarbete när man lagt ner så mycket arbetet på att införa
miljöledningssystem. Företagen framhåller att det är viktigt att kunderna ställer miljökrav på rätt sätt så att inte enbart detaljkrav ställs som kan ”konservera” utvecklingen.
Ekonomiska uppföljningen kan förbättras
De genomförda intervjuerna med företag inom detta projekt visade att det är ovanligt att det ekonomiska resultatet - minskade kostnader och ökade intäkter - till följd av
miljöledningssystemet beräknas och följs upp. Företagen säger att de inte vet hur de skall göra detta. Att miljöledningssystemet medför ekonomiska fördelar tror sig dock de flesta tillfrågade veta, främst i form av minskade kostnader för energianvändning och
avfallshantering. De intervjuade skulle dock vilja kunna påvisa de ekonomiska effekterna för företagsledningen i en resultaträkning för det samlade miljöarbetet.
Tillämpningen likartad globalt
En amerikansk frågeundersökning bland 5 400 företag i 15 ekonomier i Nordamerika (USA och Kanada), Europa (Sverige och Frankrike), Asien (Japan, Sydkorea, Taiwan, Thailand, Hongkong, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand) och Oceanien (Australien och Nya Zeeland) ger viss ledning för bedömning av tillämpningen av standarden globalt (Corbett et al 2003). De svarande företagen motsvarar 25% av tillfrågade företag. Huvudslutsatsen i studien är att mönstret i tillämpningen är likartat mellan länder och branscher och att det inte finns några indikationer som pekar på några betydande skillnader i tillämpningen av ISO 14000-serien globalt. Detta betyder enligt studien att det inte finns tecken på några direkta konkurrenshämmande effekter till följd av skiftande tillämpning av ISO 14001 i olika länder.
Slutsatsen om miljöledningssystem medför affärsmässiga fördelar är att det finns tecken på att miljöledning är lönsamt. Det är dock relativt ovanligt att företag följer upp vare sig den ekonomiska nyttan med eller kostnaderna för sitt miljöledningsarbete. Resultaten från de genomförda studierna inom området bygger till stor del på företagens egna bedömningar.
Det vanligaste är att kunderna enbart vill säkerställa att leverantörerna har infört ett miljöledningssystem. Att kunna visa upp ett certifierat miljöledningssystem för kund räcker vanligen. Det förekommer relativt sällan att kunder därutöver ställer frågor om eller krav på leverantörens miljöprestanda (bortsett från vissa produktspecifika krav såsom innehåll av vissa ämnen). Utvecklingen verkar ha gått från att miljöledningssystem varit ett starkt konkurrensmedel till att nu vara något som företag förväntas ha. Kundkrav är för närvarande inte någon stark drivkraft till ständig förbättring av miljöprestanda. Att ställa pådrivande miljökrav vid offentlig upphandling och företagens privata inköp lyfts av många aktörer fram som en nyckelfråga för att skapa affärsmässiga incitament för miljöarbete. Vår bedömning är att många företag efterfrågar bättre och mer proaktiva miljökrav från offentliga upphandlare, förutsatt att dessa har betydelse vid utvärderingen av anbuden.