Miljöanpassad produktutveckling har visats kunna ge betydande miljöfördelar eftersom den syftar till att förebygga miljöpåverkan längs produktens hela livscykel och identifiera möjligheter till miljöförbättringar vid källan, produktutvecklingsfasen (Rocha et al 2001).
I denna studie har vi mot den bakgrunden valt att fokusera på produktutvecklingen, eftersom vi bedömt att de största miljöfördelarna kan uppnås på det området. Det som beskrivs nedan gäller främst framställning av fysiska produkter men stora delar av informationen är även tillämplig på utveckling av tjänster.
Miljöanpassad produktutveckling kan öka miljöfördelarna
Vi befinner oss i mitt i ett omvälvande paradigmskifte i miljöarbetet, vilket kan sammanfattas som att vi går "från lagstiftningstryck utifrån till målstyrning inifrån”. Många företag har tagit sådana initiativ och går i täten genom att ta hänsyn till miljö- aspekterna vid utformningen av processer och produkter (Almgren och Brorson 2003).
Bakgrunden är att miljöpåverkan från produkter uppkommer i hela leverantörskedjan för en produkt från uttag av naturresurser över tillverkning och användning till slutlig avfallshantering. Det finns flera studier som pekar på att produkternas miljöaspekter spelar en betydande roll när det gäller organisationers miljöpåverkan. Följaktligen bör produktaspekter ingå i varje organisations inledande inventering av de miljöaspekter som kan ge upphov till miljöpåverkan i samband med att ett miljöledningssystem inrättas (Ammenberg och Sundin 2003:2).
Definition av miljöanpassad produktutveckling
Miljöanpassad produktutveckling är ett samlingsbegrepp för utveckling med olika ambitionsnivåer och har därigenom olika förutsättningar för att åstadkomma miljöförbätt- ringar. Produktutvecklare brukar skilja på fyra olika nivåer (Rocha et al 2001):
• produktförbättring • nykonstruktion • funktionsförbättring • systemförbättring
Miljöanpassad produktutveckling kan alltså innebära förbättringar på en vid skala, alltifrån måttliga förbättringar av en befintlig produkt till ett helt nytänkande.
Produktaspekterna och livscykelperspektivet tydliga i standarderna
Det framgår klart av miljöledningsstandarden ISO 14001 att produkternas miljöaspekter skall innefattas. Detsamma gäller för EMAS. Redan i första meningen i inledningen till standarden ISO 14001 nämns särskilt produkternas påverkan på den yttre miljön och dess betydelse för en god miljö. Där konstateras att det blir allt viktigare för organisationer att ”begränsa påverkan på den yttre miljön som orsakas av deras aktiviteter/verksamhet, produkter eller tjänster”. Även i definitionerna av de viktigaste begreppen som ”ständig förbättring”, ”miljöpolicy”, ”miljöpåverkan”, ”miljöaspekt” och ”förebygga förorening” återkommer produktaspekten enligt ovan (ISO 14001, Inledning resp avsnitt 3).
Även produktutveckling omfattas av miljöledningsstandarderna. I de fall projekt initieras som innebär nyutveckling och nya eller ändrade aktiviteter/verksamheter, produkter eller
tjänster skall programmet anpassas så att även dessa omfattas (ISO 14 001:1996, avsnitt 4.3.4). Texten syftar på det miljöledningsprogram som i miljöledningssystemet är det operativa medlet för att minska miljöpåverkan och innebär t.ex. att produktutveckling skall ingå i miljöledningssystemet och att den skall utföras med hänsyn till de miljömål som antagits.
Produkternas miljöaspekter skall enligt både ISO 14001 och EMAS beaktas under hela livscykeln men med vissa inskränkningar. I ISO 14001 finns ett krav på att organisatio- nen skall påverka (”kommunicera relevanta krav”) leverantörer, entreprenörer och andra uppdragstagare (ISO 14001, avsnitt 4.4.6). I regel är det många juridiska personer inblandade under en produkts livscykel, varav varje enskilt företag bara direkt kan påverka den del som faller under den egna jurisdiktionen.
När det gäller att avgöra vilka miljöaspekter som kan ge upphov till betydande miljö- påverkan och som därmed ingår i miljöledningsprogrammet begränsas därför kraven på företaget så att endast sådana produkter eller tjänster omfattas som organisationen kan förväntas kunna styra och påverka (ISO 14001, avsnitt 4.3.1). Det innebär att produktens hela livscykeln inte nödvändigtvis behöver omfattas i full utsträckning. Omfattningen av denna påverkan beror på företagets marknadssituation. Det är möjligt att företagets entreprenörer och leverantörer kan påverkas i förhållandevis liten utsträckning. I slutet av leverantörskedjan bör organisationen där det är praktiskt möjligt föreslå metoder för korrekt hantering av den uttjänta produkten (ISO 14001, avsnitt A.3.1). Inskränkningen i kraven på inflytande kan exempelvis syfta på en leverantör som ingår i leverantörskedjan men flera led före det aktuella företaget och lokaliserat i ett annat land. Ett annat exempel kan vara ett företag som upphandlar varor från tusentals olika leverantörer och då det i praktiken är ogörligt att med rimliga insatser ha full kontroll över miljöaspekter från alla dessa.
Produktutveckling i miljöledningssystem
I ett tidigare avsnitt har vi behandlat frågan om miljöprestandan förbättras som följd av att ett miljöledningssystem införs. Vi återkommer till den frågan med den vinkling som specifikt har bäring på produktfrågan, nämligen i vilken utsträckning innovationsproces- sen har införts i miljöledningssystemet. Med innovationsprocessen avses den process för nya affärsidéer som förverkligas genom produktutvecklingen.
Innovationsprocessen är enligt de intervjuer vi genomfört i regel inte särskilt väl omhändertagen i miljöledningssystemen av följande skäl. Produktutvecklingen ingår för det första inte som en integrerad del i flertalet miljöledningssystem, vilket dock inte hindrar att dessa företag fört in en betydande grad av miljöhänsyn i produktutvecklingen. Produktutvecklingen är för det andra kundstyrd för de flesta företag, vilket innebär att en annan aktör än det egna företaget har stort inflytande. Produkten styrs genom ett
kontraktsförhållande med kunden och det är följaktligen detta legala dokument som avgör vilka frihetsgrader det finns för miljöhänsyn. Kunskap saknas för det tredje om vilka miljöhänsyn som bör tas och hjälpmedel för detta. Exempelvis tycks den nyligen publicerade tekniska rapporten om miljöanpassad produktutveckling (ISO/TR
14062:2002) inte vara tillräckligt känd. Miljöhänsyn kommer för det fjärde ofta in på ett ad hoc-betonat sätt i produktutveckling.
Det finns dock studier som visar på en utveckling med innebörden att allt fler företag tar in miljöaspekter i produktutvecklingen. Produktutveckling blir en allt viktigare del av företagens miljöledningssystem. Enligt en kartläggning 1995/96 vidtog 20 procent av företagen (av totalt 138 schweiziska företag) miljömässigt relevanta åtgärder inom forskning och utveckling medan motsvarande tal två år senare 1997/98 hade ökat till 60 procent (av totalt 250 företag). De hinder som Ries et al (1999) identifierat handlar om att incitamenten var svaga, att miljöfrågorna saknade strategisk relevans, att företagen hade en begränsad syn när det gäller att identifiera sina betydande miljöaspekter och att kunskaperna om miljöpåverkan från produkter var dåliga.
De faktorer som är viktigast för att påverka ökad användning och resultat av miljöan- passad produktutveckling redovisas i en översikt av Ammenberg och Sundin (2003:2) enligt följande:
• Typ av företag: − ledningsstöd
− förekomst av miljömål och deras tydlighet
− miljöfrågor som en del av affärsstrategin och teknisk utveckling • Produktens egenskaper:
− utformning (material, form, tolerans, tillverkningsmetod etc.) − inre egenskaper (hållbarhet, styrka, korrosionsmotstånd etc.)
− yttre egenskaper (funktion, ekonomiska egenskaper, estetiska egenskaper etc.) − tekniska systemet/kundbehov (pris, kvalitet, utseende, vikt, volym, återvinnings-
egenskaper etc.)
• Inriktning på den miljöanpassade produktutvecklingen: − miljökriterier integrerade i produktutveckling − beslutspunkter för miljöhänsyn införda
− arbetsformer för produktutveckling, tillgång till handböcker o.d. − förekomst av tvärfunktionella arbetsgrupper
• Externa drivkrafter och hinder: − ekonomiska fördelar − lagstiftning
Integrering av miljöanpassad produktutveckling i ett företags verksamhet försvåras av en rad hinder (Brezet et al 2000). Det handlar om frågor som:
• brist på tid och pengar
• svårigheter att få rätt information och tillgång till användbara verktyg • begränsade affärsmässiga fördelar
Även om miljöledningssystemen tillhandahåller den struktur som krävs för att införa miljöanpassade produkter i en organisation är de i sig ingen garanti för miljömässigt optimala resultat. Det finns inga absoluta krav på miljöprestanda utöver att följa
lagstiftningen och de kräver t.ex. inte explicit ren produktion eller livscykeltänkande. Mot denna bakgrund anser Rocha et al (1999) ändå att:
• miljöledningssystem kan vara ett medel för att möjliggöra miljöanpassad produktut- veckling som en del av företagets strategier och operativa rutiner;
• miljöledningssystemen kan stärka innovationsprocessen för produkter;
• standarderna för miljöledningssystem inte är tillräckliga för att på ett nöjaktigt sätt inkorporera produktutveckling;
Det ovannämnda stöds även av Karlsson (2001) där det i en studie framgår att många organisationer rutinmässigt tar hänsyn till miljöaspekter i produktutvecklingen och att produktutvecklingen i stor omfattning ingår i miljöledningssystemet. Införandet av miljöledningssystem var också en drivande faktor för att påbörja arbete med miljöanpas- sad produktutveckling, enligt denna studie.
Som framkommer av styckena ovan är bilden splittrad när det gäller erfarenheterna av integreringen av miljöledningssystem och produktutveckling. En förklaring till de resultat som visar på att produktutvecklingen sällan är en del av miljöledningssystemet är det faktum att miljöaspekterna i produktutvecklingen bara är en del av alla de aspekter som produktutvecklingen måste ta hänsyn till. Frågor som pris och kvalitet är helt domineran- de framför miljöanpassning.
En innovationsstrategi bör enligt Rocha et al (2001) bygga på att företagen tillverkar miljöanpassade produkter, vilket innebär att:
• bygga in miljöaspekter i affärsstrategierna i hela företaget;
• skapa organisatoriska förutsättningar för synergieffekter mellan miljö respektive andra funktioner i företaget som är involverade i utvecklingen av affärsstrategier; • främja samarbete med andra företag när det gäller att utbyta information men också
att ställa krav på leverantörer i leverantörskedjan;
Rocha et al (2001) pläderar för att miljöledningssystemen kan spela en viktig roll när det gäller dessa punkter av fem skäl. För det första att miljöledningssystem tilltalar företagen och ökar snabbt i tillämpning. För det andra är miljöanpassad produktutveckling en process som syftar till att åstadkomma ”ständig förbättring” i linje med miljöledningssy- stemens nyckelfaktor. För det tredje ökar medvetenheten inom näringslivet att den traditionella fokuseringen på processerna inte längre är tillräcklig. För det fjärde finns det redan ett antal ledande företag som inom ramen för sitt miljöledningssystem har
integrerat miljöaspekter i produktutvecklingen. För det femte har aktiviteter redan genomförts i syfte att möjliggöra en sådan integrering, t.ex. genom ISO/TR 14062:2002,
Miljöledning – Integrering av miljöaspekter i produktutvecklingen (”Miljöanpassad produktutveckling”).
Hjälpmedel för miljöanpassad produktutveckling otillräckligt kända
Våra intervjuer visar att produktutvecklare och konstruktörer saknar enkla hjälpmedel och checklistor som de kan använda i produktutvecklingen. Vidare efterlyses utbildning. Ett hinder i arbetet är att produktutvecklare och konstruktörer inte har tillräckliga kunskaper i materialfrågor och miljötänkande. De behöver få möjlighet att analysera tidigare
produkter för att lära av sina misstag eller lyckade lösningar.
Ett viktigt steg för att avhjälpa denna brist är exempelvis den mall för arbete med miljöanpassad produktutveckling som publicerades 2002 (ISO/TR 14062). Dokumentet i fråga är en vägledning till företag när det gäller miljöanpassad produktutveckling och beskriver idéer och nuvarande praxis när det gäller miljöanpassad produktutveckling. Syftet med rapporten om miljöanpassad produktutveckling är att föra in produktfrågorna tydligare i företags miljöarbete. Bakgrunden är den observation som gjorts på senare år att produkternas miljöpåverkan relativt sett blir allt större allteftersom de traditionella utsläppen minskar. Rapporten ger tydliga referenser och att det finns länkar till ISO 14001. Den nya vägledningen tycks dock vara okänd för de flesta företag och det är kanske inte så överraskande med hänsyn till att den varit tillgänglig på marknaden under relativt kort tid.
Kunden tillsammans med lagkrav viktigaste drivkrafterna
Kunden tycks enligt våra intervjuer vara den viktigaste drivkraften när det gäller att ställa miljökrav, vilket ofta kommer till uttryck som ett krav att införa ett miljöledningssystem. Tidigare studier visar att lagstiftningen hittills haft den rollen. Det tycks finnas en skillnad mellan olika kunders sätt att ställa krav. Statliga kunder är mera intresserade av
produkterna medan privata kunder frågar efter system.
Hall (2000) förklarar den nya effekten med att företag ofta gör ändringar i sina miljö- prestationer till följd av yttre tryck. Lagstiftning som medel för att utöva ett sådant tryck är mestadels otillräcklig. I produktsammanhang har vi nämligen att göra med små och utbredda föroreningskällor och inte stora föroreningskällor där lagstiftning kan ha avsedd verkan. Marknadstrycket kan verka mera effektivt.
Andra studier lämnar andra förklaringar. I en aktörsanalys genomförd av Emtairah et al (2002) framkom att i de fall där kundkrav varit pådrivande för miljöanpassad produktut- veckling fanns det ofta lagkrav eller kommande lagkrav som träffade kunden, vilket orsakade att kunden började ställa miljökrav på leverantören. Våra intervjuer bekräftar att detta tryck ofta utövas av några stora företag som till sina leverantörer förmedlar egna bedömningar om användningen av vissa kemiska produkter (t.ex. Volvos ”svarta” och ”grå listor” som bygger på myndighetsbedömningar).
Kommunikation om produkternas miljöegenskaper svagt utvecklad
Miljösamarbete mellan företag medför ofta att ett behov uppstår att utbyta information om produkten och dess olika beståndsdelar. Många företag vittnar om svårigheter att kommunicera produktens miljöfördelar. Det finns t.ex. brister i de förlagor som har utarbetats för att göra miljövarudeklarationer, vilket försvårar jämförelser (Ettrup och Bauer 2002). Många branscher har utarbetat egna miljövarudeklarationer (ISO/typ II) och det finns omkring 4 000 sådana deklarationer på marknaden i Sverige (Svenskt Näringsliv 2002). Även för de certifierade miljövarudeklarationerna (ISO/typ III), totalt ett 50-tal på marknaden i Sverige, finns det utrymme för utveckling och förenklingar.
Företag har ofta svårigheter att få fram dokumentation från leverantörer om bestånds- delar eller egenskaper hos en produkt. Detta problem tycks vara störst när dokumentation efterfrågas från stora leverantörer i länder där miljöfrågorna inte har samma betydelse eller om kunden ifråga har liten strategisk betydelse. Särskilt de små företagen finner dokumenteringen vara arbetsam (Ettrup och Bauer 2002).
För att produkternas miljöaspekter skall få ett tydligare genomslag krävs att kommuni- kationen av produkternas miljömässiga egenskaper stärks gentemot kunden. van Berkel et al (1999) redovisar i en studie att miljöinformation om produkter är en nyckelfråga för miljöanpassad produktutveckling. De kommunikationsverktyg som tagits fram inom ISO 14000-serien, t ex i form av miljödeklarationer, kan utvecklas och utnyttjas mer.
Utrymme finns att stärka påverkan i leverantörskedjan
En fråga är om den påverkan som kan åstadkommas genom olika affärsrelationer mellan kund och leverantör längs leverantörskedjan är tillräckligt verkningsfull för att åstad- komma synliga miljöförbättringar. Våra intervjuer visar att praxis varierar i detta avseende och en hel del företag utnyttjar uppenbarligen de möjligheter som finns att påverka sina leverantörer och överraskande nog även sina kunder. Majoriteten av företag tycks dock inte ta in produkternas miljöaspekter alls i sina bedömningar och i den mån de påverkar sina leverantörer är det fråga om andra miljöaspekter som inte är relaterade till produkten.
En svaghet, som försvårar påverkan inom leverantörskedjan, är det faktum att miljö- ledningsstandarderna uppenbarligen är utformade med en traditionell fabriksanläggning för ögonen och den fokuserar därför på direkta miljöaspekter från processer. Indirekta aspekter som kan påverkas genom affärsrelationer inom leverantörskedjan saknas därför i stor utsträckning i den hittillsvarande tillämpningen av dessa system. I varje fall har många aktörer tolkat standarderna så att dessa produktrelaterade aspekter inte ingår. Länken till de enheter inom organisationen som hanterar frågor om innovation och utveckling är också svag.
Under senare tid har en ökande samverkan börjat ske i leverantörskedjan, främst av kostnadsminskningsskäl som följd av press från marknaden. Samma fenomen kan uppkomma för miljöförbättringar om kunden är utsatt för press av miljöskäl. Sådan dynamik uppkommer när tryck på miljöområdet samverkar med annat tryck i leverantörs- kedjan. Frågan om samverkan är emellertid inte okomplicerad. Hall (2000) anger att samverkan i leverantörskedjan har blivit vanligare. Sådan samverkan behöver inte innebära att maktbalansen blir jämnt fördelad mellan företag. Ofta är det kunden som
dikterar villkoren för samverkan. Det gäller i synnerhet mindre företag. Samverkan i leverantörskedjan kan också misslyckas om kedjan är lång, så att det är för många led från ett tryck från marknaden till det företag som tillverkar den ursprungliga råvaran.
Att genomföra en dialog om och utveckling av samarbete med leverantörer och kunder betraktas av många som ett omfattande arbete som kräver extra resurser. Det gäller särskilt om ett sådant samarbete inte tidigare har utvecklats. Framgången för ett sådant samarbete beror till stor del på hur de personliga relationerna kan utvecklas (Ettrup och Bauer 2002). Samverkan inom leverantörskedjan kan utvecklas med ledning av följande frågor (Ettrup och Bauer 2002):
• Vilka är målen för miljösamarbete med leverantörer?
• Vilka element måste övervägas för att säkerställa optimal nytta genom detta samarbete?
• Hur kan kontinuitet och utveckling säkerställas av samarbetet?
• Hur skall preferenser länkas från olika intressenter (kunder, aktieägare, myndigheter)?
• Vilket är samspelet med andra företagsmål? • Hur kan strategin förverkligas?
Miljöledningssystem viktigt för personalutvecklingen
En viktig förutsättning för att få genomslag med miljöhänsyn i produktutveckling och andra aktiviteter i ett företag eller annan organisation är att bygga in ett förhållningssätt till miljöfrågor i organisationen. Våra intervjuer visar på att miljöledningssystemen tycks fungera väl i det avseendet. Miljöledningssystemet synes förhållandevis ofta verka som ett medel i personalutvecklingen och en sammanhållande faktor i de flesta organisationer. Däremot redovisar Karlsson (2001) att miljöledningssystem och produktutveckling vuxit fram i olika sfärer i företagens organisation. Det innebär att integreringen av det skälet försvåras.
Miljöpolitiken genom IPP kan främja produktperspektivet
En fråga som enligt intervjuerna upplevs som ett hinder för ett bra genomslag av nya frågor, som t.ex. produkternas miljöaspekter, är miljöpolitiken. Genom att i större grad inrikta arbetet på frivilliga åtaganden och på att främja tillämpning av miljöledningssy- stem skulle kunna vara ett sätt utveckla miljöpolitiken. Därigenom skulle miljöpolitiken tydligare bygga på dagens problembild och ge större förutsättningar att främja ett proaktivt handlande bland företagen. Det kan inte förväntas att näringslivet på ett systematiskt sätt skall angripa nya frågor som exempelvis produkternas miljöaspekter, samtidigt som huvuddelen av myndighetsresurserna fokuseras på tillståndsprövning av föreningsutsläpp från industri- och andra fasta anläggningar, där ytterligare insatser av såväl myndigheter som näringsliv ger begränsad miljönytta i utbyte.
Myndigheterna i de flesta länder tycks enligt våra intervjuer hittills ha varit förhållan- devis passiva och inte utnyttjat de möjligheter som införandet av miljöledningssystem
innebär. Många företag säger sig sakna en uppmuntran från myndigheternas sida för att de frivilligt åtar sig att införa miljöledningssystem och därmed medverkar till att öka takten i att genomföra nationell miljöpolitik. Denna uppmuntran skulle kunna ha formen av förenklingar i regelsystemet, ekonomiska incitament eller ett positivt uttalande från auktoritativt håll. Aktörerna i Sverige upplever att obetydliga insatser av detta har genomförts i Sverige, medan vissa incitament införts i andra länder.
Som exempel på positivt agerande kan nämnas att den nederländska regeringen har uppmuntrat användningen av miljöanpassad produktutveckling genom ett stimulanspaket. I Nederländerna har cirka ett tusen projekt genomförts med miljöanpassad produktutveck- ling och det är mot den bakgrunden betydelsefullt att finna mekanismer som tar till vara de kunskaper och erfarenheter som vunnits. Samtidigt konstateras att väldigt få projekt lyckades överleva efter det att ministeriets medverkan upphört (Rocha et al 2000).Ett litet antal företag har intagit en mer strategisk hållning till miljöfrågan konstaterar Rocha et al. Det är emellertid i dessa företag där slutet på regelstyrningseran kan skönjas. Miljöstrate- gier i företag ändras från att klara lagens krav till att vara miljömässigt överlägsna. Även om regelstyrningen har stimulerat förändringar är det numera erkänt att enbart regelstyr- ning har sina gränser och inte förmår att långsiktigt leda utvecklingen i riktning mot betydande miljöförbättringar (Rocha et al 2001). Miljöledningssystem ses som en viktig del av den relativt nya integrerade produktpolitiken (IPP) genom att det bildar en god ram för livscykelperspektivets integrering i en organisations verksamhet och för ständiga förbättringar. IPP bygger bland annat på principen att införa livscykelperspektivet (från