Under rundabordssamtalen har ett flertal olika förbättringsåtgärder diskuterats som syftar till att stärka drivkrafterna. De flesta har handlat om att stärka marknadens efterfrågan och att utveckla styrmedel som medför att det är mer ekonomiskt fördelaktigt att bedriva ett effektivt miljöarbete. Att stärka de svaga drivkrafterna för proaktivt miljöledningsar- bete anses av de aktörer som deltog vid rundabordssamtalen som den absolut viktigaste åtgärden. Om företag har ekonomiskt mycket att vinna på miljöarbete kommer de tveklöst att satsa på det och då löser sig flera av de andra problemen troligtvis mer eller mindre av sig själva. Inom miljöekonomin framförs ofta att priset på en vara eller tjänst måste avspegla den fulla kostnaden för dess framtagande, dvs. att även miljökostnaderna ska inkluderas. Detta innebär en omdaning av bland annat skattesystemet och hur gemen- samma resurser värderas. Även om en sådan nyordning radikalt skulle förändra
incitamenten för ett proaktivt miljöledningsarbete bedöms dessa frågor ligga utanför detta projekt.
Ett problem som också togs upp är att det som kund är svårt att med enkelhet bedöma vilka ambitioner en leverantör har med sitt miljöarbete varför det finns tveksamheter hos vissa aktörer om hur starkt miljöarbetet skall värdesättas.
5.1.1 Miljökriterier vid offentlig upphandling
Under rundabordssamtalen har diskussioner förts om möjligheterna att införa miljökrite- rier som grund för offentlig upphandling. Europeiska kommissionen har nyligen
publicerat en tolkning av de krav som kan ställas i detta sammanhang. Inte desto mindre finns det fortfarande oklarheter, liksom okunskap, om var gränserna går för olika krav och hur upphandlingsprocessen bör hanteras. Det pågår idag arbeten med att utreda och klargöra vilken typ av miljökrav som får ställas vid offentlig upphandling. Med hänsyn till osäkerheten om var gränserna går vid offentlig upphandling och de ekonomiska konsekvenserna för både drabbade företag, som på ett otillbörligt sätt kan förlora viktiga affärer, och den upphandlande organisationen, med hänsyn till risken för att stämmas för
att överträdelser av lagen om offentlig upphandling, så är det angeläget att fastställa gränserna. Behovet av en vägledning inom området är stort.
5.1.2 Miljökriterier vid privata företags inköp
Diskussionerna om att stärka de ekonomiska drivkrafterna kretsade vid rundabordssamta- len till stor del kring offentlig upphandling. Än större utvecklingspotential finns i att ställa proaktiva miljökrav vid inköp företag emellan. Volymen i ekonomiska termer är långt större på detta område än för den offentliga upphandlingen. Vidare finns det inte lika starka lagmässiga begränsningar för de privata inköpen. Inga direkta konkreta åtgärdsförslag identifierades dock, men det konstaterades att det är av stor betydelse att få privata företag att intressera sig för sina leverantörers förbättring av miljöprestanda över tiden. Idag ställs huvudsakligen frågor om själva miljöledningssystemet.
5.1.3 Stärkt efterfrågan från allmänheten
För många företag, främst små tjänsteföretag, är den viktigaste kunden privata konsumen- ter. Det tillhör dock ovanligheten att privata konsumenter ställer krav på eller efterfrågar att leverantörer skall ha ett miljöledningssystem. Det bör samtidigt konstateras att det idag är få företag som på ett effektivt sätt kommunicerar innebörden av att de har ett miljöledningssystem till denna målgrupp. Enskilda konsumenters kunskap om miljöled- ningssystem är idag låg. Om kunskapen höjs, samtidigt som mer information riktas till denna målgrupp, kan miljöledningssystem bli ett effektivt komplement till miljömärk- ning. Det är mot den bakgrunden angeläget att finna former för kommunikationen av status och resultaten av miljöledningssystemet gentemot enskilda konsumenter.
Under rundabordssamtalen framkom ett behov av att utreda möjligheterna att kommu- nicera miljöprestandan och miljöledningssystem till konsumenter. Avsikten är inte att förbättrad kommunikation av miljöledningssystem skall ersätta miljömärkning av produkter, utan det gäller snarare att finna former för kommunikationen, så att det klart framgår vad som är det ena och det andra. Eventuella kommande modeller för kommuni- kation till konsumenter, ansågs behöva utvärderas av en bred grupp av konsumenter med varierande miljökunskaper.
5.1.4 Statlig uppmuntran
Vissa aktörer i rundabordssamtalen framförde åsikter om att vi varit och är dåliga i Sverige att genom statliga initiativ ekonomiskt stimulera företag som genom miljöled- ningssystem bedriver ett förbättringsinriktat miljöarbete. I Sverige har främst ekonomiskt stöd getts till deltagande i olika projekt (inom en bransch eller en region) där företag i samverkan infört miljöledningssystem. Diskussioner om minskade tillsynsavgifter har också förts, men det har hittills visat sig vara svårt att nå fram till en lösning. Dock finns vissa kommuner som redan idag väljer att minska tillsynsavgiften för företag med miljöledningssystem. Exempelvis har Sandvikens kommun minskat tillsynsavgiften med 30% för företag som infört ett certifierat miljöledningssystem. Även om detta inte handlar om stora summor för företagen (från några hundralappar för små företag till knappt
10 000 kronor för stora företag) anses det ändå som en positiv gest från tillsynsmyndighe- ten vilken är uppskattat.
Rundabordssamtalen har identifierat behov av att i ett mer samlat grepp utreda möjlig- heterna att i Sverige ge statlig uppmuntran, ekonomiskt stöd eller andra fördelar, till företag som arbetar proaktivt med miljöförbättrande åtgärder. Det bör dock noteras att Sverige redan har förhållandevis många certifierade företag. Incitament och statlig uppmuntran bör därför lämpligen fokuseras på att få miljöledningssystemen effektivare samt att få fler småföretag att arbeta strukturerat med miljöfrågor. Det finns risk för att stöd skapar fler system men att dessa inte nödvändigtvis är effektiva system. Detta är viktigt att beakta när olika typer av stöd analyseras.