5.3 Fokusera på ständig förbättring och kommunikation
5.3.2 Underlätta jämförelser
Ett företags miljöledningssystem syftar primärt till att stärka det egna företagets insatser på miljöområdet. Det är relativt sällsynt att företagen kommunicerar sina system i detalj till utomstående. Under rundabordssamtalen har önskemål framställts om tillgång till information om åtgärder som genomförts och som kan underlätta för certifierade företag att lära sig av andras miljöarbete och att jämföra sin miljöprestanda med andra liknande företag. Bakgrunden till önskemålet är att erfarenheter och förslag på förbättringsåtgärder som kan genomföras sprids, enligt de genomförda intervjuerna, relativt sparsamt mellan företag. En exempelsamling på åtgärder som kan vidtas inom olika områden kan underlätta för företag som har svårt att få idéer på nya förbättringsåtgärder.
Möjligheter att jämföra sin verksamhets miljöprestanda med liknande verksamheters miljöprestanda är också önskvärt. Olika initiativ har tagits och tas inom detta område. Ett exempel på insatser som redan gjorts är branschföreningen Teknikföretagens modell VISMUT, där företag erbjuds jämföra sin miljöprestanda med andra företag inom sin egen bransch.
En annan åtgärd som kan underlätta jämförelser är att ta fram branschvisa miljönyckel- tal. Branschvisa nyckeltal kan dels underlätta företagens egna jämförelser av miljöpres- tandan, dels möjliggöra en mer enhetlig spridning av information om miljöprestanda från olika branscher. Sådan branschvisa miljönyckeltal efterlystes i rundabordssamtalen.
5.3.3 Tydligare revisioner
Under rundabordssamtalen fanns det stor samstämmighet kring ett förbättringsförslag med innebörden att tydliggöra revisionens funktion med tydligare fokus på ständiga förbättringar, men även lagefterlevnad. Revisionen bör i större grad fokuseras på granskning av förbättring av miljöprestandan och inte bara hur systemet fungerar och är uppbyggt. Ökade krav bör vidare ställas på miljökunskap hos certifieringsorganens
miljörevisorer. Detta är viktigt för systemets trovärdighet och att de verkligen skall kunna föra en diskussion med företaget om de betydande miljöaspekterna och hur miljöprestan- dan kan förbättras över tiden. Likaså är det av stor vikt att produkten och produktutveck- lingsarbetet tydligare kommer in i miljöledningssystemet. För att revisorn skall kunna kontrollera detta på ett effektivt sätt är det troligt att revisorernas kompetens även kring produktutvecklingsarbete behöver stärkas.
5.3.4 Informationskälla om miljöledningssystem
En nationell samlad informationskälla om miljöledningssystem kan behöva utvecklas. Det finns redan idag ett antal olika informationskällor på Internet som innehåller information om miljöledningssystem, vilka kan utgöra delar i den nationella informa- tionskällan. Däremot saknas en nationell informationsplats som är nav för information om miljöledningssystem, oberoende av vilket system det gäller. Avsaknaden av en sådan informationssida gör att mindre företag delvis är utelämnade till konsulter för att få information om hur man kan få hjälp med miljöledningssystem.
Den nationella informationskällan skulle till exempel kunna omfatta: • information om miljöledningssystem;
• information om handböcker, verktyg mm (samt eventuellt recensioner av dessa); • goda exempel på miljöledningssystem i näringsliv och andra organisationer; • information om stödmöjligheter och extern hjälp;
• information om utbildningar och seminarier;
• informationsspridning från myndigheter kopplat till miljöledningssystem; • utbyte av erfarenheter mellan företag (regionalt, kommunalt, i branscher); • möjlighet att ställa frågor (öppet för svar från alla eller till anslutna experter); • nätverk av internrevisorer (”internrevisionspool”);
• länkar till anslutna aktörer;
På den nationella informationssidan skulle även företagens insatser för ständig förbättring kunna publiceras.
6 Slutsatser
Genom detta arbete har mycket information och kunskap om tillämpningen av miljöled- ningssystem i främst det svenska näringslivet inhämtats. Både positiva och negativa sidor har identifierats. Vår sammantagna bedömning är att miljöledningssystem har stora fördelar som verktyg eftersom de har en utformning som passar bra för näringslivets sätt att arbeta och redan tillämpas i stor omfattning. Den kraft till miljöförbättrande åtgärder som kan nås genom ett effektivt miljöledningsarbete i svenskt näringsliv nyttjas idag dock inte fullt ut och en potential till förbättring finns.
Ökningstakten i antalet utfärdade certifikat är stor. Det internationella miljöledningssy- stemet ISO 14001 har ett starkt varumärke genom att den internationella standardise- ringsorganisationen ISO är känd för flertalet företag. För att de certifierade miljöled- ningssystemens trovärdighet inte skall fläckas krävs att organisationer som idag tillämpar ett miljöledningssystem som inte håller rimliga kvalitetskrav i de fortsatta uppföljnings- revisionerna uppmärksammas på att förbättringar är nödvändiga för att certifikatet skall kunna behållas. Certifieringsorganen har här en viktig roll.
Miljöledningsstandarden ISO 14001 och den därtill kopplade vägledningen ISO 14004 ses för närvarande över inom ISO:s miljöledningskommitté (ISO/TC207/SC1) och beräknas vara klar under 2004. Vår bedömning är att det inte behövs några substantiella ändringar i texten till standarden ISO 14001 utöver de förändringar som redan har initierats, med undantag av att oklarheter om innebörden av begreppet ständig förbättring (förbättring av miljöprestanda vs system) bör klargöras. Det krävs dock en hel del förbättringar i tillämpningen som vi pekat på i rapporten. Viljan att ta tag i de identifiera- de bristerna och problemen bedömer vi efter arbetet med denna rapport vara stor hos de viktiga aktörerna. Åtgärder som exempelvis behöver vidtas är att:
• förstärka fokuseringen på ständig förbättring av miljöprestandan;
• tydliggöras produktperspektivet, bl.a. genom att inkludera produktutvecklingsproces- sen;
• stärka de affärsmässiga incitamenten för proaktivt miljöledningsarbete;
• underlätta miljöledningsarbetet för små- och medelstora företag, bl.a. genom att underlätta informationsinhämtning;
• hitta modeller för att kompetensutveckla viktiga aktörer; • få fram enhetligare kravnivåer vid certifieringsrevisioner; • stärka samverkan mellan aktörer.
För att genomföra och koordinera de förbättringar som diskuterats i rapporten finns behov av en stärkt samverkan. Det finns behov av och tydliga önskemål om att bilda ett
nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem i syfte att åtgärda de brister som beskrivits i denna rapport. Miljöledningsarbetet har hittills haft svag samordning på både nationell och internationell nivå och detta är en bidragande orsak, vid sidan av de
bristande ekonomiska drivkrafterna, till de brister och problem som beskrivits i denna rapport.
Denna rapport syftar till att utgöra underlag för fortsatta diskussioner om hur miljöled- ningssystemens användning och praxis skall utvecklas på företagsnivå och hur stödsy- stem och övrig hantering på nationell nivå ska utvecklas. Det bör dock konstateras att identifierade brister och problem med miljöledningssystem och de förbättringsåtgärder som föreslås i rapporten inte nödvändigtvis är de enda eller de korrekta, utan bara en ögonblicksbild av nuläget och således en grund för fortsättning på den process som vi kallar ständig förbättring. Att verka för ständig förbättring rör således inte enbart enskilda miljöledningssystem utan även system som hanterar dem.
Förhoppningen är att i rapporten identifierade områden och föreslagna åtgärder för förbättring ska tas omhand och utvecklas av de aktörer som är mest berörda. Ett sådant arbete är en process på längre sikt som behöver utföras i samarbeten mellan flera aktörer vilka delvis är identifierade eller har deltagit i arbetet med denna rapport och i runda- bordssamtalen. Intresse för ett sådant fortsatt arbete har indikerats. Många deltagande aktörer i projektet och rundabordssamtalen visade på intresse för en fortsättning på längre sikt. För att bli framgångsrikt behöver det genomföras ett sådant arbete i samarbete med många aktörer, inklusive näringslivet och berörda enskilda företag. För att ett fortsatt arbete skall bli möjligt krävs både planering och resurser. Finansiärerna till detta projekt avser att verka för en process där rapportens slutsatser tas omhand för fortsatt utveckling av miljöledningssystemens användning och praxis.
Referenser
Skriftliga referenser
Almgren, R. och Brorson, T. 2003. Miljörevision – Handbok för miljörevisorer och andra som är intresserade av miljöledning och miljörevision, Green Business AB.
Ammenberg, J. 2001. LiU-Tek-Lic-2001:44, Licentiate Thesis no. 907. How do standard- ised environmental management systems affect environmental performance and business? Institute of Technology, Linköpings Universitet.
Ammenberg, J., Wik, G. and Hjelm, O. 2001. Auditing External Environmental Auditors Investigating How ISO 14001 Is Interpreted And Applied In Reality. Eco-Management and Auditing. 8:183-192.
Ammenberg, J., Hjelm, O. 2002. The connection between environmental management systems and continual environmental performance improvements. Corporate Environ- mental Strategy. 9:183-192.
Ammenberg, J. & Sundin, E. 2003, Products in Environmental Management systems – the Role of Auditors, ännu ej publicerad.
Ammenberg, J. & Sundin, E. 2003:2, Products in Environmental Management systems - Drivers, Barriers and Experiences, ännu ej publicerad.
Andrews, R. Amaral, D. Rigling Gallagher, D. Darnall, N. Terrill Keiner, S. Feldman, E. & Mitchell, M. 1999. The National Database on Environmental Management Systems (NDEMS). The Effects of ISO 14001 Environmental Management Systems on the Environmental and Economic Performance of Organizations. University of North Carolina.
Antonsson, A. 2002. Hållbar tillväxt i små företag – omöjlig utmaning eller möjlig utveckling?, IVL Svenska Miljöinstitutet, IVL Rapport B1466.
Antonsson, A. 2002:2. Samordning av ledningssystem för arbetsmiljö, yttre miljö och kvalitet i småföretag, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetarskyddsnämnden ISBN 91- 722-675-8.
Berkhout, F, Hertin, J, Azzone, G., Carlens, J., Drunen, M., Jasch, C., Noci, G.,
Olsthoorn, X., Tyteca, D., Van Der Woerd, F., Wagner, M., Wehrmeyer, W. and Wolf, O. 2001 Measuring the Environmental Performance of Industry (MEPI). EC Environ- ment and Climate Research Programme: Research Theme 4. Human Dimensions of Environmental Change.
Birkenheim. J, Löfqvist. H, Arnfalk. P & Backman. M (999. Miljödiplomering i Sverige – en delrapport i projekt SMEMAS, The International Institute for Industrial Environ- mental Economics, Lunds Universitetet, IIIEE Communications 1999:1.
Brezet, H., Houtzager, B., Overbeeke, R., Rocha, C., Silvester, S.. 2000. Evaluation of 55 POEM subsidy projects. Product Environmental Management. Delft Technical Uni- versity, Internal report.
Bring Procopé, C 2003. Hur effektivt är miljöledningsarbetet inom svensk energisektor, IVL Svenska Miljöinstitutet, B 1515.
Bring Procopé, C, Axelsson, U. 2003:2: Förbättras miljöprestandan genom miljöled- ningssystem?, IVL Svenska Miljöinstitutet, B 1529.
British Standards Institution (BSI), BS 7750:1992. Environmental Management Systems, BSI, London.
British Standards Institution (BSI), BS 8555:2003 Environmental Management Systems - Guide to the phased implementation of an environmental management system (includ- ing the use of environmental performance evaluation), BSI, London.
Corbett, C.J., Luca, A.M. and Pan, J-N. 2003. Global perspectives on global standards – 15-economy survey of ISO 9000 and ISO 14000, ISO Management Systems, jan-feb 2003 sida 32-40.
Dalhammar, C. 2000, Implementation and Certification of Environmental Management Systems in Small Enterprises, IIIEE Report 2000:22, International Institute for Indus- trial Environmental Economics, Lunds Universitetet.
EMAS EG nr 761/2001, Europaparlamentets och rådets förordning av den 19 mars 2001. Emtairah, T,. Jacobsson, N., Kogg, B., Lissinger, J. och Mont, O. 2002. Av vem skapas
marknaden för miljöanpassade produkter?, International Institute for Industrial Environmental Economics, Lunds Universitetet.
Ettrup, B. och Bauer, B. 2002. Environmental Product Chain Management, PlanMiljø. EU 2002; EMAS Promotion Activities – Marketing and Incentives, ENV, 2002, 530611. Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.
Hall, J. 2000 Environmental supply dynamics. Journal of Cleaner Production, 8:455-471. ENAP-REMAS. 2003. Institute for European Environmental Policy. Draft Background
ISO 14001:1996. Miljöledningssystem – kravspecifikation med vägledning för använd- ning, Svenska standard, SIS.
ISO 14031: 2000. Miljöledning – Utvärdering av miljöprestanda, Svensk standard, SIS. ISO 9000:2000. Ledningssystem för kvalitet – Principer och terminologi, Svensk
standard, SIS.
ISO TR 14062:2002. Miljöledning – Integrering av miljöaspekter i produktutveckling, Teknisk rapport, SIS.
ISO 2002. Environmental Management –The ISO 14000 Family of International standards.
Kom(2003)302. Integrerad produktpolitik - miljöpåverkan ur livscykelperspektiv, Meddelande från kommissionen till Rådet och Europaparlamentet.
Lissinger, J. 2000. EMS as Part of Voluntary Agreements, The International Institute for Industrial Environmental Economics, Lunds universitetet, 2000.
Löfqvist, H., Birkenheim, J.,. Cook, K., Backman, M. 2000 Har små och medelstora företag konkurrensfördelar av miljöledningssystem?, The International Institute for Industrial Environmental Economics, Lunds universitetet.
Naturvårdsverket 2001. Egenkontroll – en fortlöpande process, Handbok 2001:3. Naturvårdsverket 2002. På väg mot miljöanpassade produkter, rapport 5225. NUTEK 2003. Miljöarbete i småföretag, - en ren vinst. B2003:2.
Miljöbalken 1998:808.
Miljöbalkskommittén 2002. Miljöbalken under utveckling - Ett principbetänkande. SOU 2002:50
Pojasek, R. B. 2001. How do you measure environmental performance? Environmental Quality Management, 10:79 – 88.
Regeringens skrivelse 1999/2000:114. En miljöorienterad produktpolitik.
Ries, G. Winkler, R. och Züst, R. 1999. Barriers for a successful integration of environ- mental aspects in product design. Proceedings of “Eco Design ‘99”. First international symposium on environmental conscious design and inverse manufacturing, February 1-3, 1999, Tokyo, Japan, pp 527-532.
Rocha, C. och. Brezet, H. 1999. Product-oriented environmental management systems: a case study, The Journal of Sustainable Product Design, July 1999
Rocha, C. och Silvester, S. 2001 Product-Oriented Environmental Management Systems (POEMS), From theory to practice – Experiences in europé. Extended abstract pub- lished at the 1st Life Cycle Management Conference, Copenhagen.
Rocha, C. och Brezet, H. (2001). Towards a model for product-oriented environmental management systems, Sustainable Solutions- Developing products and services for the future, Greenleaf Publishing.
SOU 2001:20, Tänk nytt, tänk hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling, Betänkande av Miljövårdsberedningen.
Svenskt Näringsliv. 2002. A toolbox for greening of products.
Thoresen, J. 1999. Environmental performance evaluation –a tool for industrial improvement. Journal of Cleaner production, 7:365-370.
van Berkel, R. van Kampen, M. and Kortman, J. 1999. Opportunities and constraints for product-oriented environmental management systems (P-EMS). Journal of cleaner production. 7:447-455.
Wedberg, C. 2002. Vilka är de miljömässiga och ekonomiska vinsterna med Göteborgs kommuns miljödiplomering?, Miljövetarprogrammet, Göteborgs Universitetet. Zackrisson, M., Enroth, M. & Widing, A. 1999. IRIS Miljö, Miljöledningsssystem –
papperstiger eller kraftfullt verktyg, Utvärdering av miljömässig och ekonomisk effektivitet av ISO 14001 och EMAS. En undersökning baserad på enkät och intervjuer med sammanlagt 200 svenska miljöcertifierade företag 1999. Stockholm, 1999. Zackrisson, M. 2002. Miljöaspekter – identifiering, bedömning, prioritering, IVF-skrift
02803, IVF Industriforskning och utveckling.
Internetkällor
ISO World, http://www.ecology.or.jp/isoworld/english/analy14k.htm, 2003-03-24 ISO/TC207, www.tc207.org/aboutTC207/aboutTC207_main.html, 2002-12-16. Länsstyrelsen i Dalarna, http://www.w.lst.se/org/rut/konsult.htm, 2003-06-24. Miljöstyrningsrådet, www.miljostyrning.se 2003-01-16.
Miljöstyrningsrådet, www.miljostyrning.se 2003-03-24, statistik över antal EMAS registrerade organisationer.
Muntliga referenser
Tillverkande företag
AB Blåkläder Tommy Hultkvist
AB Sandvik Steel Per Abenius
ABB Curt Henricson
Alcro-Beckers AB Margareta Vinell Bombardier Transportation Åsa Ander EFG European Furniture Group Arne Möller
Electrolux Henrik Sundström
Elektrotryck AB Hans Jälminger Falkenbergs Tryckeri AB Martin Lundahl Gustavsberg Vårgårda Armatur AB Matti Werneland Göinge Mekaniska AB Gunnar Jönsson Hagmans Kemi AB Katarina Wengkvist Hydro Sydplast AB Kent Lindgren International energy company Fausto Sini, Italien Jubo Mechatronics AB Kenneth Lauri
Kemibolaget Leif Löf
Lahega Kemi AB Eva Ulleryd Plåt & Mekano i Täby AB Anders Öman Ragn-Sells Elektronikåtervinning AB Per Frisell
Rexam Anders Linde
Ricoh Susumu Nakamaru, Japan
Saft AB Lars-Erik Johansson
SIA Glass AB Anita Skog
Tetra Pak Agneta Melin
Thorslunda Växthus AB Terje Eriksson Trelleborg AB Torbjörn Brorson
Ulinco AB Fredrik Olofsson
Volvo Lastvagnar AB Jan Gustavsson Zinkteknik AB Anna Lager-Larsson
Verkstadsföretag, S Utvecklingschef, konstruktionschef, marknadschef, miljöchef, kvalitets- chef
Verkstadsföretag, S VD, konstruktionschef, marknads- chef, miljöchef, kvalitetschef Möbeltillverkare, S VD, utvecklingschef, konstruk-
Elektronikföretag, S VD, utvecklingschef, konstruk- tionschef, marknadschef, miljöchef Mätutrustningstillverkare, S VD, utvecklingschef, marknads-
chef, miljöchef, kvalitetschef Armaturtillverkare, S VD, utvecklingschef, konstruk-
tionschef, marknadschef, kvalitets- chef
Metallföretag, S VD, marknadschef, miljöchef, kvalitetschef
Tillverkare av elprodukter, S VD, utvecklingschef, marknads- chef, miljöchef, kvalitetschef
Byggföretag Miljö- och kvalitetschef
Entreprenör Resultatansvarig Entreprenör Miljöledningsansvarig Entreprenör Regionchef
Fastighetsägare VD
Hotell/Konferens Miljöansvarig Hälsovård Miljö- och kvalitetschef
Konsultföretag Miljöansvarig Konsultföretag VD Konsultföretag Miljöchef Konsultföretag Miljöansvarig Konsultföretag Miljösamordnare Måleri Miljöansvarig
Sjukhus Miljökonsult (inhyrd)
Städföretag Miljöansvarig i regionen Tillverkningsföretag Miljö- och kvalitetschef
Tillverkningsföretag Miljöansvarig Tillverkningsföretag Miljöchef Tillverkningsföretag Miljösamordnare Tillverkningsföretag Miljöansvarig Tjänsteföretag Miljöchef Tjänsteföretag Personal- resp. kvalitetschef
Tjänsteföretag Miljöansvarig på enheten
Tjänsteföretag Miljösamordnare
Tjänsteföretag Konsult (inhyrd)
Tjänsteföretag Miljöansvarig Tjänsteförtag Miljö- och kvalitetschef
Transportföretag Chef Verkstadsföretag VD
Verkstadsföretag Miljöansvarig Verkstadsföretag Miljöansvariga
Intressentorganisationer
Enterprises pour l´Environnement Jacques Salamitou, Frankrike Islands industriförbund Oskar Mariusson, Island
Miljöstyrningsrådet Sven-Olof Ryding
SCCM (Stichting Coordinatie Certifcatie Milleuzorgsystemen)
Frans W. Stuyt, Nederländerna Svenskt Näringsliv Ingela Bendrot
TT, The Confederation of Finnish Industry and Employers
Benny Hasenson, Finland
WBCSD Björn Stigson
Verkstadsindustrierna Ellinor Kruse
Verkstadsindustrierna Gudrun Bågstam
Konsulter
2.-0 LCA Consultants Kim Christiansen, Danmark Det Naturliga Steget Lena Johansson
E2M Lynn Johannson, Kanada
Ecoplan Pernilla Alexandersson,
Ecoplan Maria Munther
EkoBalans Samhällsutveckling Erika Bustamante Forrest & Associates Denise Forrest, Jamaica
IMNC Leonardo Cardenas, Mexiko
Kemi och Miljö Ewa Otti
Meredith-EMC Connie Glover Ritzert, USA Scott Wilson Ruth Hillary, Storbritannien
SHEMSI Stan Rodgers, Malaysia
SINF Miljö och kvalitet AB Lennart Piper SINF Miljö och kvalitet AB Mikael Stenius Svensk Industridesign Christer Eriksson
Konsultföretag Horatio Martirena, Argentina
Revisorer
BMG TRADA Certifiering AB Leif Knopp Intégria Certifiering AB Hans Hallberg
NQA Andrew Briggs
QAS Gordon Ure, Australien
SEMKO-DEKRA Certification AB Mats Bergström SFK Certifiering AB Gunilla Winroth SP Certifiering AB Lennart Månsson
ÅF Tyff Nord AB Olof Carlsson
Standardiseringsorgan/ackrediteringsorgan
NEN Dick Hortensius, Nederländerna
SIS Kristina Sandberg
SWEDAC Leif Strand
Myndigheter
Europeiska Kommissionen, DG Environment
João Bolina
Energimyndigheten Ulrika Uggla
Finansdepartementet Lars Lundholm
Miljödepartementet C. Hägg
Miljödepartementet Pernilla Knutsson
Miljödepartementet Gunilla Blomkvist
Naturvårdsverket Bengt Davidsson
Naturvårdsverket Peter Sörngård
NUTEK Stefan Henningsson
NUTEK Stefan Nordin
Svenska ESF-Rådet Ingmar Paulsson Svenska ESF-Rådet Susanna Rockström
VROM (NL miljöministeriet) Henny van Rij, Janneke de Jong, Nederländerna
Miljöorganisationer
Naturskyddsföreningen Svante Axelsson
Forskare
International Institute for Industrial Environmental Economics
Carl Dalhammar IVL Svenska Miljöinstitutet Ann-Beth Antonsson IÖW, Institut für Ökologische Wirt-
schaftsforschung
D. Frieder Rubik Luleå University of Technology Elisabeth Schylander SupProNet-nätverket ENAP-REMAS seminarium
Detta projekt har även diskuterats med 13 forskare inom miljöledningsforskarnätverket (Linköping 2003-03-20). Följande personer deltog:
Annika Balgård, TEM, Lunds universitet. Bengt Davidsson, Naturvårdsverket
Cecilia Bring Procopé, IVL Svenska Miljöinstitutet
Dagmara Nawrocka, Internationella miljöinstitutet (IIEEE), Lunds universitet Elisabeth Schylander, Luleå tekniska universitet
Jim Nilsson, Stockholms universitet
Jonas Ammenberg, Industriell miljöteknik, Linköpings universitet
Mårten Karlsson, Internationella miljöinstitutet (IIEEE), Lunds universitet Olof Hjelm, Industriell miljöteknik, Linköpings universitet
Richard Almgren, Industriell miljöteknik, Linköpings universitet Sara Emilsson, Industriell miljöteknik, Linköpings universitet
Torbjörn Brorson, Internationella miljöinstitutet (IIEEE), Lunds universitet Ulrik Axelsson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Studiebesök
Företrädare för projektet har träffat företrädare för det nederländska miljöministeriet VROM och samordningsorganet för miljöledningssystem i Nederländerna, SCCM. Vidare har information inhämtats från två seminarier, dels SusProNet i Amsterdam den 5- 6 juni 2003, dels ENAP-REMAS seminarium i London den 12-13 juni 2003. Sistnämnda seminarium anordnades av de nederländska och brittiska miljöministerierna om två pågående projekt, ENAP (regulating industrial installations) i Nederländerna och REMAS (linking environmental management and performance) i Storbritannien.
Deltagare i rundabordssamtal
Bengt Davidsson, Naturvårdsverket Birgitta Timm, Naturvårdsverket Cecilia Ankarstig, NUTEK
Cecilia Bring Procopé, IVL Svenska Miljöinstitutet Ellinor Kruse, Teknikföretagen
Ewa Otti, Kemi & Miljö Hans Hallberg, SWETIC Ingmar Paulsson, ESF-rådet
Johanna Lissinger, Kemikalieinspektionen Krister Widell, Stockholm karosslack Kristina Sandberg, SIS
Lars Waldner, SWEDAC
Olof Hjelm, Linköpings universitet Per Forsberg, Bro Bygghandel
Richard Almgren, Linköpings universitet Roger Eklund, Stockholm Stad
Stefan Nordin, NUTEK Susanna Rockström, ESF-rådet
Sven-Olof Ryding, Miljöstyrningsrådet Tomas Gärdström, NUTEK
Torbjörn Brorson, Trelleborg AB
Effektivare
miljöledningssystem
– en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring
Miljöarbetet i det svenska näringslivet har under de senaste tio åren till stor del handlat om att införa och tillämpa miljöledningssystem. Allt fl er utfärdade certifi kat enligt ISO 14001 och EMAS visar på detta.
Denna rapport är en sammanfattande redovisning av fl era studier som genomförts i syfte