Under de båda rundabordssamtalen har det tydligt framkommit behov och önskemål om en tydligare samverkan mellan viktiga aktörer inom området för att på ett nationellt plan skapa en tydligare grund för företagens tillämpning av miljöledningssystem. De aktörer som äger frågan är många och de kan var och en för sig endast påverka en del i kedjan. En nationell samordning skulle innebära utökade möjligheter att effektivisera tillämp- ningen av miljöledningssystem i näringsliv och andra organisationer.
5.2.1 Nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem
Ett önskemål som delas av merparten deltagande aktörer i rundabordssamtalen är att ett nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem bör bildas. Vilka uppgifter och vilket ansvar ett nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem skulle få har dock inte diskuterats i detalj. Viktiga konstateranden som gjordes var att de deltagande i nätverket är aktiva och åtar sig att verka för förbättringsåtgärder. Vidare krävs ekonomis- ka resurser till den aktör som tar på sig ett huvudansvar för att driva nätverket. Utan resurser blir nätverket verkningslöst och åtgärder uteblir.
• Exempel på uppgifter och ansvar som nätverket skulle kunna tilldelas är att: • driva nätverket och vara sammanhållande länk för deltagande aktörer;
• samordna de åtgärdsförslag som aktörer tar fram (exempelvis utifrån nätverksanaly- ser);
• initiera och verka som sammanhållande kraft för kompetenshöjande aktiviteter ; • fortlöpande sammanställa och rapportera om information om utvecklingen av
miljöledningssystem i Sverige (antal certifikat, effektivitet utifrån olika undersök- ningar, etc.);
• vara sammanhållande kommunikationskälla för miljöledningssystem (vem gör vad, goda exempel, hjälpmedel, verktyg, informationsspridning, m.m.);
5.2.2 Samverkan mellan myndigheter, företag och certifieringsorgan
Vissa element i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll har stora likheter med motsvarande krav i ISO 14001. Ett förslag som diskuterades under
rundabordssamtalen var att samspelet mellan miljöledningssystem och egenkontrollen ytterligare bör tydliggöras. Exempelvis bör det förtydligas hur företag genom sitt frivilliga miljöledningssystem kan uppfylla egenkontrollens krav.
Ett ökat samarbete och förbättrad kommunikation mellan certifieringsorgan och tillsynsmyndigheter kan öka förståelsen hos båda parter för varandras roller och minskar risken för dubbelarbete. En åtgärd som skulle kunna öka samverkan är att certifieringsre- visorer och tillsynsmyndigheter följer med varandra på några företagsbesök för att lära sig av varandras roller, tillvägagångssätt och ansvar. Vissa kompetenshöjande insatser inom detta område har redan initierats av SWETIC. Även samspelet mellan andra element i den statliga styrningen och miljöledningssystem och hur styrningen kan effektiviseras bör undersökas.
5.2.3 Förstärkt tolkning
Som tidigare belysts i rapporten finns problem förknippade med hur standarden ISO 14001 bör tolkas och tillämpas. Det finns ett tydligt behov av åtgärder för att förtydliga hur företag och andra organisationer kan få hjälp med tolkning av standardens krav. Svaret i dessa tolkningsärenden kan med fördel publiceras på Internet av det nationella nätverket.
Inom SWETIC finns erfarenhetsdokument framtagna som beskriver hur certifierings- organ anslutna till SWETIC ser på kraven i standarden ISO 14001 och hur dessa skall tolkas. Det är lämpligt att även dessa erferenhetsdokument publiceras samt att ett krav införs att certifieringsorgan tydligt verkar för att erfarenhetsdokumenten skall följas.
5.2.4 Kompetenshöjning
Idag föreligger behov av kompetenshöjande åtgärder inom flera olika områden och av flera olika aktörer. Exempel på kompetenshöjande åtgärder som identifierats och som behöver vidtas är bl.a. följande:
• kunskapsspridning om strukturerat miljöarbete, som med fördel genomförs via branschföreningar;
• kunskapsspridning om arbete med ständiga förbättringar till företag, revisorer, konsulter;
• kunskapsspridning om produktfokus i miljöledningssystem;
• kunskapsspridning om miljöledningssystem till myndigheter, politiker och allmänhet; • kunskapsspridning om strukturerat miljöarbete för inköpare både i offentliga
organisationer och privata företag. kunskapsspridning till denna målgrupp anses av flertalet deltagare i rundabordssamtalen som extra angelägen;
Olika former för kompetensutveckling framfördes under rundabordssamtalen. Det konstaterades att utvecklingsinsatserna måste anpassas till de skilda förutsättningar olika företag har, inte minst måste de mindre företagen uppmärksammas särskilt. En väg, som tilltalade flertalet, var att i ökad grad genomföra kompetenshöjande insatser av gruppe- ringar av intressenter i syfte att få till en mer strategisk påverkan i syfte att få tillämp- ningen av miljöledningssystem att bli mer effektiv. Det nationella nätverket för effektiva- re miljöledningssystem kan lämpligen verka sammanhållande för olika kompetenshöjan- de insatser som genomförs.
5.2.5 Förenklade system
Trots att miljöledningssystem enligt ISO 14001 är framtagna för att passa alla typer av organisationer och storlekar på företag upplevs de fortfarande vara storföretagsanpassade. De enklare system som finns på marknaden fyller uppenbarligen också ett behov, inte minst därför att de skapar en brygga mot de etablerade systemen ISO 14001 och EMAS. Det viktigaste är inte vilket system man arbetar med, utan istället vilka miljöförbättringar som systemet medför.
De förenklade systemen är i regel inte lika kostnadskrävande som de etablerade systemen ISO 14001 och EMAS och samverkan med den lokala kommunen eller en branschorganisation kan ge fördelar även på andra plan. Det är dock viktigt att de förenklade miljöledningssystemen är kompatibla med bl.a. ISO 14001, så att företag som vill ”ta ett steg till” på ett enkelt sätt kan göra detta.
Åtgärder för att underlätta för mindre företag som inte besitter någon egen miljökun- skap eller har vana att arbeta med standardiserande ledningssystem efterfrågas frekvent.