Törnrosa är huvudpersonen i serien. Hon borde vara seriens huvudkaraktär men uppfyller inte de krav som Sundstedt (2005) sätter upp för den figuren. Hon visar nämligen inte tecken på personlighetsutveckling eller lärdom och det grundar vi på att Törnrosa är densamma från anslag till sista bildrutan. Men eftersom inte någon annan karaktär passar henne bättre väljer vi att gå på vad vi tror att tidningen menar, och det är att Törnrosa är huvudkaraktären.
Mirabel är Törnrosas motståndare och alltså den drivande karaktären. Utan henne hade det inte funnits en historia att berätta då det är hon som skapar intrigen. Liksom Törnrosa har Mirabel också en prins vid sin sida. De båda prinsarna har karaktärsfunktionen skuggor, då de reagerar på samma vis, fast i bakgrunden, av prinsessorna. Hjälten som ska hjälpa
huvudkaraktären att utvecklas (vilket inte sker med Törnrosa, men hon vinner istället tävlingen) och kämpa mot den drivande karaktären utgörs i det här fallet av tre personer, nämligen feerna Magdalena, Flora och Fina.
Med i tävlingen finns också andra medtävlande, som får ses som statister, och domarna som får räknas som schabloner. Ingen av dem har någon replik.
- Vilka roller tilldelas kvinnor respektive män?
I Förtrollade skor är det tjejerna som tar plats. Törnrosa, Mirabel och feerna är de bärande karaktärerna i serien och killarna, det vill säga prinsarna, står utan egentlig funktion. De finns med för att stå vid tjejernas sida och stötta dem.
3. Vilka kvinnor respektive män är aktiva respektive passiva i tal och handling?
Alla killar i serien har passiva roller. Törnrosas prins och Mirabels prins har en replik var och ingen av prinsarna står bakom någon handling. Även Törnrosa är passiv i sin roll och trots att hon är huvudkaraktären har hon endast en replik och gör inget mer än dansar. Det är istället Mirabel och feerna som driver handlingen framåt.
Könsskillnaderna består i den här serien alltså av att kvinnorna är aktiva och männen passiva. Dock är inte huvudkaraktären, den läsaren oftast identifierar sig med (Sundstedt, 2005), aktiv.
Alla tjejer i serien gestaltas med fina klänningar, smycken, långt hår med frisyrer, hattar eller kronor. Bortsett från feerna är dessutom alla stora kvinnliga roller väldigt smala och långa. Till sättet är de dock alla olika. Törnrosa är snäll och försynt och hennes uppgift är att vara vacker. "Å nej, den är smutsig! Nu har jag inget fint att ta på mig!" är det enda hon säger i hela serien vilket indikerar att det är vad som är viktigt. För att understryka att utseendet är viktigt är det sen, när Törnrosa är vacker igen, som hon först bländar Mirabel och sen vinner danstävlingen.
(Prinsessan, 2008, nr 15, s 5)
Vi skulle beskriva Törnrosa som en svag person som inte står upp för sig själv. Feerna är de handlingskraftiga, de är hjältinnorna samtidigt som de inte är viktiga. De räddar Törnrosa från fiaskot med klänningen och från de förtrollade skorna, men de får inte någon uppskattning. Det verkar nästan som att feernas omhändertagande av Törnrosa tas för givet och kanske de till och med tjänar henne? De är allihop kortare och tjockare än vad Törnrosa är. Det är alltså lätt att tolka karaktärerna som att man ska vara lång, smal och vacker eller kort, överviktig och snäll.
Mirabel framställs liksom Törnrosa som vacker, men är också avundsjuk och elak. Hon gör allt för att sabotera för Törnrosa och beröva hennes lycka. Hennes avundsamhet och
handlingar straffas i slutet då hon får tillbaka med egna medel och blir utskrattad av de andra. Då har hon inte längre sin prins som stöd då han lämnade henne när Törnrosa började dansa.
Prinsarna har i den här serien till uppgift att stå bredvid sin prinsessa och se bra ut. De är stiliga och bär mantel och har tjusiga hattar. Alla prinsar är längre än sina respektive prinsessor, förutom ett par som är överviktigt.
Färgen på alla karaktärers kläder understryker delar av deras egenskaper. Törnrosa har en rosa klänning som symboliserar kvinnlighet medan Mirabels gröna klänning symboliserar hennes avundsjuka. Prinsen är klädd i blått som står för auktoritet (Edwards, 2004).
5. På vilket sätt använder serien språk, ordval och tilltal?
Språket koncentrerar sig på att beskriva vackra saker. "[...] förvandlade hundratals rosenblad till en fantastisk klänning." och "Nu har jag inget fint att ta på mej!" är två exempel. Tonen i berättartexten är mjuk men replikerna kan ibland vara hårdare. De hårdare kommentarerna riktas dock inte direkt till avsedd person.
6. Vad är historiens slutsats?
En av feerna säger "Skrattar bäst som skrattar sist" med ett leende ett slutet. Slutsatsen av historien är alltså att det straffar sig att vara elak och att det är bäst att vara tyst och snäll.
5.1.4 Bilar
Nummer 5, 2008, Egmont Kärnan.
Framsidan
1. Vad denoterar tidningens framsida?
(Bilar, 2008, nr 5, s 1)
Ovanför den bild som visas i här ovan sticker det upp en banner. Den tillhör ett blad som ligger i tidningen, men som ändå utgör en del av det som möter konsumenten i butiken. Bannern är gul och ovanpå den gula bakgrunden finns två rader med text i versaler. Den översta raden är skriven i röda bokstäver med vit kantlinje och grå skugga. Texten lyder ”häftiga samlarkort!”. Raden under är skriven i vita bokstäver med svart kantlinje och även denna rad har en grå skugga. Denna text lyder ”samla på dem och spela med dem”.
2. Vad konnoterar tidningens framsida ur ett genusperspektiv?
Framsidans frontfigur är en polisbil med "sheriff" skrivet på sidan. Vi tolkar det som att det är han som kommer att vara huvudperson i den här serien. Den röda bilen i bakgrunden kommer också att vara med i serien och vi tolkar det som att han finns med i bakgrunden för att han är populär bland läsare som konsumerar Bilar och tidningen vill inte riskera att tappa dem.
Vi tolkar det som att alla bilar på framsidan är av manligt kön. Det grundar på att ingen av bilarna har någon, enligt hur man läser serier, markering som till exempel färgade läppar eller ögonfransar.
Sheriffbilen tolkar vi som ordentlig eftersom det är han som har polisens roll. Den röda bilen har ett tufft och kompisaktigt utseende och vi konnoterar att det är den populäraste bilen bland läsarna. Bilen visar tänderna i ett käckt leende samtidigt som ögonen söker kontakt med läsaren. Hans däck, färg och form ger oss tolkningen att han kan köra riktigt fort, men eftersom han tillhör den goda sidan finns ingen plan på att göra så, i alla fall inte olagligt.
Bilarna längst ner på sidan har också olika personligheter som ytligt går att avläsa genom deras utseende. De har blivit tilldelade attribut som genom fördomar ger dem deras
personligheter. Ett exempel är den blå bilen med hög bakvinge och ett nummer på sidan, som får tolkas typiskt sportig.
3. Vad har tidningen valt att framhäva på framsidan för att locka eventuella konsumenter? Syns det att den riktar sig mot ett visst kön?
Tidningen har valt att framhäva polisbilen och genom den karaktären locka läsare. Den lockar även läsare genom att ha leksakspolisbilen som "gåva". Längst ner på sidan, alltså inte så prioriterat, berättar tidningen vad den innehåller. Den banner som syns ovanför tidningen om häftiga samlarkort lockar också köpare eftersom det är ytterligare en sak man får. Även ordvalen är av säljande karaktär. Två exempel är "häftiga" och "ny cool tidning!".
Vår uppfattning är att barns bilintresse finns övervägande hos pojkar. Om det stämmer riktar sig tidningens framsida mer mot ett speciellt kön. Dessutom finns det inga kvinnliga bilar på framsidan som skulle kunna intressera fler flickor. Genom orden "cool" och "häftig" sätts en prägel på tidningen som stämmer mer överens med andra tidningar som riktar sig till pojkar.
Manus: Alessandro Sisti.
Bild: Valentino Forlini, Michela Frare och Kawaii Creative Studio
1. Vad handlar serien om?
Vägens lag handlar om bilarna i staden Kylarköping. Några bilar klagar på att fartdårarna trakasserar dem. Polisbilen Sheriff får en plan och med hjälp av sina vänner genomför han en cup för att sätta dit fartdårarna.
2. Vilka aktörer är med och vilken typ av karaktär är de?
Sheriffen är historiens huvudkaraktär. Det grundar vi på att det är han som gör det stora resan. I slutet av serien har han lyckats fånga fartdårarna som blev hans uppdrag i början. För att Sheriff ska lyckas lura fartdårarna tar han hjälp av Mack (som i sin tur tar hjälp av Bärgarn) som då får funktionen hjälte eftersom Sheriff inte hade klarat att göra resan utan honom. Bärgarn får dock funktionen skugga eftersom han utvecklas åt samma håll i samma tempo som Mack. Fartdårarna som grupp står för huvudkaraktärens motståndare, det vill säga den drivande karaktären. Gamle Gule heter den karaktär som vi ger benämningen likare eftersom han visar de känslor som läsaren hade gjort. I det här fallet sin rädsla för fartdårarnas upptåg. Doc Hudson och Blixten har båda biroller i denna serie.
- Vilka roller tilldelas kvinnor respektive män?
Av texten framgår det att bilarna är killar, exempel på detta är "Glöm honom, Fräsarn!", "Nu gör vi livet surt för den där stora killen!" och "Honom kör vi lätt ifrån!". Men det framgår aldrig av bilarnas utseende att döma ifall de är kvinnor eller män. Men som vi har nämnt tidigare brukar serietecknarna, med hjälp av accessoarer som rosetter och ögonfransar markera när en tecknad figur är av kvinnligt kön. Däremot finns det inga speciella markeringar som fastställer att bilarna är män. Detta är ett exempel på det stereotypiska tänkandet om kvinnan som Yvonne Hirdman (2007) skriver om. I detta fall framställs mannen som norm och det normala, medan kvinnan indirekt framställs som olik mannen och måste förklaras tydligare (genom attribut).
3. Vilka kvinnor respektive män är aktiva respektive passiva i tal och handling?
De som är mest aktiva i handling i Vägens lag är fartdårarna, Sheriff, Mack och Gamle Gule (om än väldigt kort tid). Historiens handling bärs upp av dessa figurer och det är troligtvis med någon av dem som läsaren kommer att identifiera sig med. Resterande bilar (cirka tre
Tio bilar är synliga i serien Vägens lag och alla tio kommer till tals någon gång. Flest repliker och mest utrymme har dock Sheriff och en av fartdårarna. Samtliga medverkande är som tidigare nämnt av manligt kön och av en stor del av alla är aktiva någon gång under seriens gång.
4. Hur beskrivs kvinnor respektive mäns utseende och karaktärsdrag?
Det finns inget speciellt mönster i hur männen skildras utseendemässigt i denna serie. Dock används vald bilmodell för att skildra deras olika egenskaper. Vissa är tuffa, snabba och elaka (extra vingar och starka färger) medan andra är snälla och listiga (dämpade färger).
5. På vilket sätt använder serien språk, ordval och tilltal?
Vissa ord utmärker sig som svårare än vad de behöver vara. Vid ett tillfälle används till exempel "trakassera" istället för den enklare varianten "mobba". Uttrycket "min mobila brottsbekämpningsenhet" är också onödigt svårt för den tänkta åldersgruppen. Vi tolkar användandet av sådana ord som att tidningen tror att läsarna tycker att det är häftigt och strävar efter att utveckla sitt ordförråd inom den diskursen.
(Bilar, 2008, nr5, s 9)
Vi lägger även märke till att bilarna ofta kallar varandra påhittade namn som framkallar känslor hos mottagaren. Gamle Gule blir till exempel kallad "farfar" för att han ska känna sig långsam och gammal, och i ett annat exempel kallar Den Gamle Gule en fartdåre för
"förbaskade snorvalp" när han är arg på dem. De äldre och yngre visar alltså inte respekt för varandra och kallar varandra för sårande namn som anspelar på ålder. Tolkningen är
genomgående då till och med Sheriff väljer att kalla fartdårarna för "små vänner" när han fångar dem, så att de ska känna sig underlägsna.
6. Vad är historiens slutsats?
Serien säger att det straffar sig att vara elak. Det står inte uttalat i texten, men konsekvensen av fartdårarnas brott blev att de åkte fast. En slutsats kan också vara att det är de äldre (Sheriff och Gamle Gule) som bestämmer över yngre (fartdårarna).
5.1.5 Kick-it!
Nummer 6, 2008, Egmont Kärnan.
Framsidan
1. Vad denoterar tidningens framsida?
(Kick-it!, 2008, nr 6, s 1)
2. Vad konnoterar tidningens framsida ur ett genusperspektiv?
Mannen i mitten av framsidan spelar fotboll. Han heter Micro-Ice, detta vet man om man tidigare har läst eller sett serien Galactik football. Andra ledtrådar är också de samanlagt sjutton fotbollarna som syns på framsidan. Av de sex personerna som finns på framsidan är fem män och en är kvinna. Och hon har inte ens en egen fotboll. Fyra av männen har en fotboll eller misstänks ha en fotboll där bilden är beskuren. Den femte mannen har en vinstpokal. Vi fick dessutom titta en gång extra för att se att det fanns en kvinna med då hon har kortare hår samtidigt som två av killarna har långt hår.
Serien verkar "cool" eftersom den har ett engelskt namn, matchkläderna ser ut som rymdkläder och spelarna har en öronsnäcka med mikrofon i öronen. Mannen i den
fotografiska bilden är Fernando Torres. Han håller upp en trofé, vinsten står i fokus på denna bild. Flickor och pojkar kan vara lika tävlingsinriktade men vi tror att fler pojkar än flickor drömmer om att bli just fotbollsproffs.
3. Vad har tidningen valt att framhäva på framsidan för att locka eventuella