I detta avsnitt beskrivs hur aktörerna nämner ett antal faktorer som kan antas på-verka genomförandet. Dessa är stödet för programmet vid start, resurser som satts för genomförandet, samt hur förankringen av arbetet upprätthållits. I de av-siktsförklaringar som upprättats förband sig kommunerna att organisera arbetet i en modell som enkelt skulle kunna visualiseras och beskrivas. Alla kommuners handlingsplaner innehåller också sådana modeller. Frågan är dock om
kommuner-na nu när halva projekttiden gått står fast vid detta avtal om att upprätthålla en fungerande genomförandestruktur. I de avsiktsförklaringar som upprättats har kommunerna förbundit sig att ställa resurser till förfogande i sådan utsträckning att programledaren skall kunna ägna en väsentlig del av sin tid till programmets genomförande. Hur blev det med den saken i kommunerna, dvs. hur har de faktis-ka villkoren sett ut för kommunernas representanter?
Kommunernas beskrivningar av programmets organisering presenteras i bok-stavsordning. Därefter presenteras Energimyndighetens analys av samma fråge-ställningar. Har den konstitution aktörerna undertecknat varit koordinerande för hur de organiserat arbetet?
Borås beskriver vid halvtidsseminariet programgenomförandet på följande sätt (Borås 2005, Inför halvtidsmötet i Luleå). Programmet knyter bra an till pågående arbete med att ta fram Energiplan och strategidokumentet Miljömål för Borås. I Borås fanns därför en stark politisk vilja att delta i programmet, men några sär-skilda medel har inte avsatts. I Borås utgörs den centrala programgruppen av tre personer; Agenda21-samordnaren, energirådgivaren samt näringslivssekreteraren.
Praktiskt innebär det att genomförandet möjliggörs genom att programgruppen omprioriterar hur de använder sina resurser. De uppger att det är i princip omöjligt att fastställa hur mycket av sin arbetstid de ägnar åt just Uthållig kommun (Borås 2005, Inför halvtidsmötet i Luleå). Projektet med energianalyser uppges i Borås ha förbättrat relationerna mellan kommunen och det lokala näringslivet då det in-neburit att kommunen kunnat erbjuda näringslivet något väldigt konkret. Om framtida prioriteringar skriver Borås på följande sätt:
Vi tror att det är dags att mer inrikta arbetet inom Uthållig kommun på hur vi kommuner sedan själva ska kunna fortsätta programmets tankar även efter det att STEM försvunnit ur bilden. Det är också viktigt att vi mer inriktar oss på vår målbild och inte bara ”hoppar på” projekt som dyker upp (Borås 2005, Inför halvtidsmötet i Luleå).
Också detta citat, vill jag hävda, ger stöd för tesen att metastyrning utövas genom att metaaktörer förfogar över kritiska resurser. De erbjudanden om projekt som
Energimyndigheten kommit med har getts företräde framför lokalt initierade pro-blem.
Solna beskriver i sin analys att stödet för programmet, vid dess start, var starkare från politiskt håll än från den kommunala förvaltningens sida. Det faktum att kommunstyrelsens ordförande personligen undertecknat en avsiktsförklaring med Energimyndighetens generaldirektör upplevs i Solna ge programmet en särskild status.
Den programgrupp på åtta personer som under första året arbetat med framtag-ningen av en handlingsplan är unik. De medverkande har inte tidigare arbetat till-sammans i en så bred konstellation. Efter det första året har arbetet kommit att organiseras så att programgruppens medlemmar deltagit i projekt som ligger inom ramen för deras ordinarie sysslor (Solna 2005, Inför halvtidsmötet i Luleå). I Sol-na är stadens Agenda21-samordSol-nare programledare och den centrala personen i kommunens genomförandestruktur. De resurser som Solna kommun avsatt för programmets genomförande uppgår till 90 % av programledarens arbetstid. Dess-utom avsätter en tjänsteman från stadsledningsförvaltningen 5 % av sin arbetstid till programmet. Vid halvtidsanalysen är läget det att programledaren och en tjäns-temannen på stadsledningsförvaltningen planerar arbetet som två gånger per år presenteras för och förankras i kommunstyrelsen.
Arbetet med programmet har i Solna medfört att miljöarbetet kommit att inriktas på miljö- och energifrågor. Dessutom har samarbetet inneburit möten och dialog mellan olika förvaltningar, nätverk har således skapats. Externa kontakter har ska-pats, t.ex. med forskare vilket var ett önskemål som uttrycktes av kommunen i handlingsprogrammet. Också de personliga erfarenheterna som det innebär att ha tagit del av arbetet lyfts fram som väldigt positivt då det medfört att egna kunska-per fördjupats och utvecklats (Borås 2005, Inför halvtidsmötet i Luleå).
I Ulricehamn var stödet för programmet starkt såväl från den politiska ledningen som från förvaltningen. Dock råder under hösten 2005 en politisk turbulens i Ulri-cehamn vilket tar sig ett uttryck i att den dåvarande kommunstyrelseordföranden lämnat sin post. I den programgrupp som från början bildats hade inledningsvis en tjänsteman från näringslivskontoret, Agenda21-samordnaren samt kommunens
miljöstrateg centrala funktioner. I halvtid anger man att arbetet till följd personal-omsättningen stannat upp något. I Ulricehamn avsätts inga särskilda ekonomiska medel för programmets genomförande och kommunens representant på mötet framhåller att det är omöjligt att funktionellt avgränsa arbetet så att det görs tyd-ligt vad som faller inom ramen för just Uthållig kommun. Programmet har i Ulri-cehamn varit en naturlig plattform för att etablera en samverkan mellan energi-rådgivare och näringslivskontoret. Kommunens arbetsgrupp har fått fundera över de egna arbetsmetoderna och hur dessa kan utvecklas. Insikten om att framgång i projekt beror på enskilda personers engagemang har också ökat. En annan lärdom är att det är viktigt att projekt är förankrade i kommunens egna behov. En idé som framförs från Ulricehamn är att kommunernas programgrupper skall träffas och sinsemellan föra en dialog utan att Energimyndigheten finns representerad (Ulri-cehamns kommun).
I Vingåker fanns vid tiden för undertecknandet av avsiktsförklaringen från poli-tiskt håll ett visst motstånd mot programmet. Här har situationen hela tiden varit den att det praktiska genomförandet på operationell nivå i huvudsak utförs av en person, som i sitt arbete fungerar som både Agenda21-samordnare och energiråd-givare. Den programgrupp som skapades för att arbeta med den lokala handlings-planen var till sin sammansättning en ny konstellation av aktörer. Givet att det är en liten kommun där programledaren redan personligen ansvarar för de frågor som aktualiseras inom programmet så har genomförandet i praktiken inte innebu-rit att hans personliga nätverk inom kommunen utvecklats. Däremot har kontak-terna med exkontak-terna aktörer tillkommit. Att Vingåkers kommun deltar i Uthållig kommun har lett till att den kommunala programledarens egen legitimitet ökar och håller dörrar öppna i kommunen (Egna minnesanteckningar 17).
I Örnsköldsvik rådde vid programstart en viss skepsis mot programmet som ar-betsmodell, dock fanns ett starkt lokalt intresse för att arbeta med energifrågor. I kommunen består vid halvtidsseminariet kärnan i den genomförande strukturen av en person som är områdesansvarig för kommunens näringslivsutveckling. Under programmets första år deltog även en person från energikontoret i arbetet på kol-lektiv nivå. De resurser som avsätts för programmets genomförande är program-ledarens arbete som till nästan 100 % arbetar med frågor som på olika sätt kan relateras till programmet. Arbetet med programmet har i kommunen inneburit att
man såväl inom den kommunala organisationen arbetat på ett nytt sätt med energi- och transportfrågor som, externt mot det lokala näringslivet. Den analys av pro-grammet som görs i Örnsköldsvik framhåller att:
Hos oss är Uthållig kommun katalysator för att få igång olika hållbarhetsprojekt. Uthållig kommun finns oftast inte med när projekten förverkligas.
De som genomför och finansierar åtgärder blir projektägare och därmed kommer att synas utåt.
Uthållig kommun behöver inte i alla sammanhang ha en framträdande roll (Örnsköldsviks kommun 2005, kursivering i originaltexten).
Detta citat tydliggör svårigheten att avgränsa programmet funktionellt. Trots att en åtgärd kan vara initierad av och genomföras som ett resultat av arbetet på den kollektiva nivån finns inte någon garanti att genomförande strukturer på den ope-rationella nivån i kommunen är medvetna om projektets ursprung. I Örnsköldsvik anges att Uthållig kommun innebär ett nytt sätt att arbeta med energi- och trans-portsektorn.
Energimyndighetens programgrupp beskriver att programmet har en stark förank-ring på myndigheten, vilket delvis torde kunna förklaras med att generaldirektören initierat och hela tiden stöttat programmet. Organisatoriskt kom programmet in-ledningsvis att läggas direkt under generaldirektören, eller som en ”strimma” ge-nom myndighetens avdelningar. Inledningsvis utgjordes Energimyndighetens in-terna projektgrupp av handläggare från fyra av myndighetens avdelningar. Sam-mansättningen innebar att nya personkontakter skapades inom myndigheten. Se-dan programstart har programgruppens sammansättning och inbördes uppgifter ändrats. Någon utmaning mot kontinuiteten i arbetet upplevs inte dessa ändringar utgöra. De ekonomiska resurser som avsatts för programbudgeten är ca. 2 miljo-ner kronor per år medan forskningsbudgeten uppgår till ca. 2,8 miljomiljo-ner kronor per år (Statens energimyndighet Presentation vid halvtidsseminariet).
Att generaldirektören själv initierat och är delaktig i processen tillhör de faktorer som antas legitimera programmets arbetsformer som innebär att man inte på för-hand kan uppvisa ett facit som kan användas för att värdera programmet i
efter-hand. Till de strukturella faktorer som motiverar och stärker programmet framhål-ler Energimyndigheten också följande händelser och företeelser:
x Nytt energipolitiskt program 2003 – med ökat fokus på lokala och regionala initiativ
x Regeringsombildning med nytt departement – miljö och samhällsbyggnadsdep.
x Hållbarhetsrådet m.m.
x Utökat uppdrag för Energimyndigheten (2005) att kommersialisera energiforskning (Statens energimyn-dighet Presentation vid halvtidsseminariet).
Till de problem och frågeställningar som arbetet inom programmet kommit att inriktas på hör forskning som enligt Energimyndigheten inte fanns med från bör-jan. Forskningen kom så att säga in efter det att förstudien genomförts 2002, men från Energimyndigheten uppfattade man tidigt; ”… att det skulle kunna bli en vä-sentlig del i vår roll att ge kommunerna kunskap” (Statens energimyndighet Pre-sentation vid halvtidsseminariet). Precis som i programkommunerna har arbetet med programmet initialt inneburit att tjänstemän från olika avdelningar kommit att samarbeta i en för ändamålet konstruerad konstellation. Också inom Energi-myndigheten har det efterhand utkristalliserats en central kärna av medarbetare som i större utsträckning deltar i genomförandet.
Till de lärdomar som myndigheten presenterar vid halvtidseminariet är att den ambi-tion de hade att deras insats i kommunerna skulle kunna minska redan efter första året inte nåtts, genomförandet fordrar ännu efter halva tiden ett omfattande engage-mang från deras sida (Statens energimyndighet Presentation vid halvtidsseminariet)
Det faktum att detta arbetsmöte hålls i det nordligt belägna Luleå, vilket torde ha inneburit långa resor, kan eventuellt ha bidragit till den, givet temat, tämligen gle-sa uppslutningen. Genomförandet av halvtidsseminariet i september 2005 utgör en del av aktörernas arbete med att utvärdera processen på ett strukturerat sätt. Det är dock troligt att den varierande uppslutningen från kommunernas sida kan ha inne-burit att diskussionerna vid seminariet påverkats (Egna minnesanteckningar 17).