Borås beskriver sin vision för programmet på följande sätt. Människor skall känna stolthet över att leva och verka i kommunen. I samverkan mellan olika sektorer skall ett långsiktigt hållbart samhälle med god livskvalitet skapas. En del i detta innebär att energianvändningen effektiviseras och utgår från förnybara energikäl-lor. Kommunen skall förhålla sig öppen för nya energitekniska lösningar. Genom att sprida kunskap om goda exempel vill kommunen skapa förutsättningar för alla att aktivt ta ställning i energifrågan, såväl i hushållen som på arbetsplatserna. Ge-nom att delta i programmet Uthållig kommun avser Borås att fram till och med 2007 ha uppnått följande målsättningar.
x Ökat intresse för energifrågor.
x Förbättrade beslutsunderlag för privata och offentliga aktörer x Effektivare elanvändning
x Minskade utsläpp av växthusgaser x Minskad oljeanvändning
x Utsläppen av växthusgaser ska minska med 4 % från 1990 års nivå.
x Ökad användning av fordon som drivs med alternativa driv-medel (Statens energimyndighet ER 14:2004, s. 17).
I Borås har en särskild Styrgrupp det övergripande politiska ansvaret för arbetet med miljö- och energifrågor. Arbetet med Uthållig kommun drivs i en särskild Arbetsgrupp som består av tre personer. Dessa är Agenda21-samordnaren, energi-rådgivaren samt näringslivssekreteraren. En Intern referensgrupp har till uppgift att informera om aktuella energiprojekt i sina respektive verksamhetsområden.
Den Interna referensgruppen har också till uppgift att initiera projekt inom Uthål-lig kommun och lämna synpunkter på mål och handlingsplaner. Denna uppgift delar de med den Externa referensgruppen som har bildats och som skall fungera som en gemensam mötesplats för energi-, miljö- och näringslivsfrågor (Statens energimyndighet ER 14:2004, s. 11, se bilaga I).
Solna har i sin handlingsplan identifierat en rad strategiska områden; forskning och utveckling, företag och fastighetsägare, offentlig verksamhet och ett interna-tionellt engagemang, Att dessa områden framhålls motiveras med hänvisning till att Solna har många företag lokaliserade till orten och en omfattande trafik med väl utbyggd kollektivtrafik. Ett annat motiv är att de flesta medborgare bor i fler-familjshus samt att fjärrvärmen är väl utbyggd. Ambitionen är att kommunens medverkan i Uthållig kommun skall kombinera en företagsvänlig politik med en strävan efter en god lokal miljö. Detta skall nås genom en samverkan mellan kommunala aktörer, näringsliv, myndigheter och organisationer på orten – men också genom insatser i regionen och på nationell och internationell nivå (Statens energimyndighet 2004:14). Nedanstående citat visar den vision och de målsätt-ningar Solna formulerat för kommunens deltagande i programmet Uthållig kom-mun.
x Initiera forskningsprojekt x Arbeta med småföretag
x Etablera företagsringar
x Initiera projekt hos större arbetsplatser x Stärka samverkansprocesser
x Vidareutveckling av stadsekologiskt centrum Överjärva gård x Utveckla kommunens hemsida
x Utveckla serviceorganisation (Statens energimyndighet ER 14:2004, s.
11).
I Solna kommuns organisation för arbetet med programmet Uthållig kommun ut-görs programmets styrgrupp av kommunstyrelsens beredning. Miljökommunalrå-det och kommunstyrelsens ordförande utgör Solnas politiska kontaktpersoner.
Eventuella större förändringar i den handlingsplan som har antagits skall förank-ras i programmets styrgrupp. Förutom styrgruppen har en programgrupp bildats.
Programledare är kommunens Agenda21-samordnare och i programgruppen ingår även miljöchefen, miljösamordnare, medarbetare ifrån stadsdirektörens kansli, en internationell samordnare, näringslivschefen, Vd:n för det kommunala energibo-laget Norrenergi AB och avslutningsvis Vd:n för det stadsekologiska centret Överjärva Gård AB (Statens energimyndighet ER 14:2004, s. 24).
Ulricehamn presenterar förhoppningen att deras medverkan i programmet skall skapa förutsättningar för en uthållig tillväxt för det lokala näringslivet. En uthållig tillväxt skall gynna sysselsättningen på orten och därmed människors vardagsliv.
Också miljön förväntas gynnas av en uthållig tillväxt. I visionen anges att genom-förandet skall präglas av en öppen dialog mellan medverkande aktörer. De lång-siktiga målsättningar som med Ulricehamns deltagande i Uthållig kommun avser uppnå kopplas till den kommunala översiktsplanen lyder:
x Gott klimat för tillväxt och nya arbetstillfällen.
x Effektivare energianvändning och minskad miljöpåverkan.
x Reducera utsläppen av svavel, kväveoxid, koldioxid och kolväten.
x Öka tillgänglighet och möjlighet att resa miljövänligt och energisnålt
x Omställning till ett ekologiskt samhälle (Statens energimyn-dighet ER 14:2004, s. 12).
Den organiseringsform Ulricehamns kommun valt för att arbeta med programmet Uthållig kommun utgår ifrån redan befintlig kommunal organisation. Tre personer
som redan har etablerade nätverk utgör kommunens Arbetsgrupp, dessa är Agen-da21-samordnaren, näringslivssekreteraren samt kommunens miljöstrateg. Den uppgift Arbetsgruppen har är att skapa kontakter och mötesplatser för såväl det privata näringslivets aktörer som för kommunen. I Arbetsgruppens uppgifter ingår också att årligen uppdatera handlingsplanen för Uthållig kommun samt att utvär-dera projekt som genomförs inom ramen för programmet. Kopplat till arbetet är ett samverkansprojekt mellan fem utvalda kommuner som Vägverket Region Väst driver, miljö- och trafiksäkerhetsfrågor ur ett Agenda21-perspektiv, MöTs (Sta-tens energimyndighet ER 14:2004, s. 28).
Vingåker framhåller i sin handlingsplan att kommunens ambition är att alla skall kunna välja de energikällor som på sikt är bäst för samhället och miljön, oavsett om det handlar om uppvärmning, elanvändning eller transporter. För att nå detta fordras samverkan mellan det privata näringslivet, hushållen, myndigheter och andra aktörer. En sådan utveckling fordrar också att kommunens energisystem utvecklas. De mål som presenteras är att skapa ett förbättrat samarbete mellan samhällets alla sektorer, också med aktörer utanför den egna kommunen. En fråga som kommunen presenterar som angelägen är att tågen mellan Göteborg och Stockholm också framgent skall stanna i Vingåker. Sedan 2003 finns återigen möjlighet att åka tåg till Vingåker. De målsättningar Vingåker presenterar täcker ekonomiska, sociala samt ekologiska aspekter.
x Fler arbetstillfällen och öka bredden i näringslivet.
x Bred arbetsmarknad.
x Öppenhet och mångfald.
x Aktiva innevånare och god folkhälsa.
x Uthålligt energisystem.
x Öka tillgängligheten till natur och kulturvärden (Statens energimyndig-het ER 14:2004, s. 12).
Den organiseringsform Vingåker valt präglas av kommunens storlek – programle-daren är såväl energirådgivare som Agenda21-samordnare och utgör halva styr-gruppen. I styrgruppen ingår också en tjänsteman med ansvar för näringslivsfrå-gor. Till arbetet har en referensgrupp kopplats. Den består av representanter från det privata näringslivet, en från kommunfullmäktige, och en från kommunstyrel-sen. Också här ingår kommunens programledare inom programmet tillika
Agen21-samordnare och energirådgivare (Statens energimyndighet ER 14:2004, s. 28).
Örnsköldsviks handlingsplan beskriver att utgångspunkten för kommunens arbete är antagandet att ett hållbart samhälle förutsätter ett långsiktigt övervägande av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer. Processen med utarbetandet av handlingsplan för Örnsköldsviks kommun har involverat intressenter från det lo-kala näringslivet och andra intressenter. Områden som lyfts fram är näringslivs- och transportfrågor, energileveranser, samt information och utbildning om energi-konsumtion och energieffektivisering inom företag och fastigheter. I handlings-planen preciseras följande målsättningar som kommunen avser ha uppnått år 2007.
x Minskat de fossila koldioxidutsläppen x Minskad elförbrukning och effektivisering.
x Tillväxt genom satsning på produkter och tjänster med bäring på hållbar utveckling.
x Mer el, transporter och värme från bioråvara.
x Ökad kunskap kring energi kopplat till mat, klimat och fastig-hetsskötsel (Statens energimyndighet ER 14:2004, s. 11).
Programledare i Örnsköldsvik är kommunens näringslivsutvecklare. På kommu-nal nivå leds arbetet av en styrgrupp där representanter för den offentliga sektorn, det privata näringslivet samt politiska företrädare ingår. Den strategi som kom-munen utarbetat utgår ifrån temaområdena; näringsliv, transporter, energileveran-ser, övrig energiverksamhet samt utbildning. Som ansvariga för att vidta åtgärder inom dessa temaområden har fem arbetsgrupper formats. I de arbetsgrupper som formas ingår företrädare för det privata näringslivet samt kommunala aktörer med ansvar för planerings-, hälso-, och miljöfrågor. Kommunens Närings- och Plane-ringsutskott (NPU), som hanterar tillväxtfrågor som leds av kommunstyrelsens ordförande, kommer att få kontinuerlig information om hur programmet Uthållig kommun framskrider (Statens energimyndighet ER 14:2004, s. 40).
Kommunerna uttrycker önskemål om och förhoppningar på programmet som är väldigt omfattande. Ett tema som återkommer är att programmet borde bidra till ökad kunskap hos olika aktörer. Programmet skall också bidra till att utveckla kommunernas interna arbete samt det lokala näringslivet. Det finns skillnader och
likheter i kommunernas formuleringar kring sina målsättningar. En del har mycket konkreta effektmål om minskningar av el och energianvändning, andra är mer vagt uttryckta. Att aktörerna under årets sista arbetsmöte ägnar en del av tiden till ett resonemang åt uppföljningsarbetet torde kunna hänföras till just den vaghet med vilken del målsättningar uttrycks. Till de likheter handlingsplanerna uppvisar är den uppmärksamhet samverkan mellan aktörer ges. Också informationssprid-ning och utbildinformationssprid-ning skall förbättras gentemot medborgare, beslutsfattare och kon-sumenter.
7.4 Analys av första året
I detta avsnitt skall de regler som de facto tillämpats på kollektiv nivå under det första året diskuteras. Detta innebär att mycket av det arbete som de fem kommu-nernas programgrupper gör på operationell nivå lämnas utanför analysen. Tabel-len nedan summerar aktiviteterna på den kollektiva nivån (se fig. 4.1).
Tabell 7.1 Den kollektiva nivåns organisering 200329
_________________________________________________________________
Arbetsmöte Referensgruppsmöte GD:s politikermöte 12-13 februari Mariefred 15 maj Stockholm 3 december Eskilstuna 20-21 maj Lidingö 9 oktober Stockholm
8 oktober Stockholm 2-3 december Eskilstuna
_________________________________________________________________
I kursiv stil anges de tillfällen vid vilka direktobservationer gjorts under 2003
Här finns skäl att återkoppla till avhandlingens centrala frågeställning om nät-verksstyrning som en koordineringsmekanism. Kan teoribildningen om nätverks- och metastyrning kasta ljus över genomförandeprocessen? Kan med andra ord, den begreppsapparat teoribildningen omfattar användas vid en beskrivning av programmets första år? Den programteori eller arbetshypotes som kan sägas ligga bakom programmet är alltså att Uthållig kommun skall förbättra kommunernas kapacitet att lösa de policyproblem de identifierar. Detta ger stöd för den empiris-ka tes nätverksstyrningens teoretiker driver, att nätverksstyrning uppstår till följd av aktörers upplevda koordineringsproblem.
Tillvägagångssättet vid undertecknandet av och det faktiska innehållet i avsikts-förklaringen kan problematiseras ur ett nätverksstyrningsperspektiv. Valda
politi-ker har en möjlighet att delta i processen, vilket skapar en demokratisk förankring av styrningsnätverket och en möjlighet för politikerna att utöva metastyrning. Av-siktsförklaringen anger aktörernas åtaganden – det finns med andra ord acceptera-de nyttoregler. Bland annat förbinacceptera-der sig kommunerna att avsätta resurser i form av den lokala programledarens arbetstid till genomförandet. Den konstitution som upprättas omfattar också vilka informationsregler som skall gälla.