En reflektion är att programmets breda målbild, dvs. hållbar utveckling, uppvisar sådan vidd att arbetet med att göra prioriteringar genomfördes på ett sätt som inte tydligt fastställts innan arbetet startade. De avsiktsförklaringar som upprättats mellan Energimyndigheten och de enskilda kommunerna besvarar inte frågan om hur man skall komma fram till vad som skall göras, dvs. enligt vilka principer beslut skall fattas inom programmet.
Min tolkning är att detta ger stöd för den tes nätverksstyrningens teoretiker driver, att metastyrning utövas genom att en aktör förfogar över strategiska resurser, mer precist kapacitet att mobilisera resurser i form utbildningsinsatser och forsknings-projekt.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det på halvtidsseminariet framförs såväl mycket positiva och som återhållsamma reaktioner på de projekt som kommit att utgöra fokus för programmet och på det sätt dessa introducerats i programmet. I de enskilda projektens genomförande på operationell nivå har de lokala
program-grupperna samverkat med andra kommunala tjänstemän och detta har uppfattats som positivt. Projekten har vid denna tidpunkt lett till att nya kontakter inom de enskilda kommunerna etablerats. De gränsregler som tillämpas i arbetet på kom-munal nivå har därmed förändrats. I så måtto har organiserandet av problemlös-ningen på operationell nivå genomgått en institutionell förändring som av aktö-rerna själva upplevs som positiv.
Huruvida det mellan kommunerna kommer att uppstå kommunikation utanför den kollektiva nivån är tidigt att säga något om. En sådan utveckling torde dock vara gynnsamt för den fortsatta utvecklingen inom styrningsnätverket. Samtidigt är det på denna punkt avhandlingens tredje frågeställning aktualiseras, dvs. den utma-ning för den territoriellt organiserade problemlösutma-ningen med självstyrande kom-muner som de funktionellt organiserade styrningsnätverken utgör. Hur skall dessa två principer kunna förenas utan att demokrativärden går förlorade?
9.4 November 2005 - Ett besök i verktygslådan
Också vid 2005 års avslutande arbetsmöte som hålls på Sundbyholm är uppfölj-ning av arbetet en punkt på dagorduppfölj-ningen. Vid detta arbetsmöte deltar den dokto-rand ifrån Umeå som arbetar med det indikatorprojekt som ovan nämnts. Hon be-skriver hur hon i ett annat projekt studerat kommuners användning av indikatorer (Egna minnesanteckningar 19; Statens energimyndighet Minnesanteckningar 7).
Ett inslag som tillkommer på detta arbetsmötes dagordning är en analys av ge-nomförandeprocessen. Här kommer ett av de verktyg aktörerna tillämpat inom projektet med fysisk planering till gagn, den sk. SWOT-analysen. Detta inslag genomförs i två grupper, den ena utgörs av Energimyndighetens programgrupp, den andra av kommunerna. När så grupperna skrivit ned sina uppfattningar så återsamlades deltagarna och diskuterade resultatet. I figurerna nedan återges SWOT-analyserna. Vilka styrkor, svagheter, hot och möjligheter identifierar de två grupperna av aktörer? Då en av avhandlingens frågeställningar handlar om att fastställa huruvida organiseringen av programmet är framgångsrikt tas här möjlig-heten att ta del av aktörernas resonemang om hela programmet. Hur resonerar ak-törerna kring organiseringen av de fyra funktionerna; prioritering, resursmobili-sering, projektgenomförande och framtagande av en mall för uppföljning? Har organiseringen genomförts på ett sådant sätt att den går relationen mellan
aktörer-na ligger inom den nätverksstyrningsteoretiska idealtypens räckvidd? Och i vilken mån uppfattar aktörerna att processen är framgångsrik?
Styrkor
Miljöfrågorna lyfts Fokus på energi
Samverkan över gränserna Bra förankring lokalt – politiskt Trevliga möten
Kick att komma igång Stem har trevlig personal Kontakt med forskare Olikheter mellan kommunerna Ger legitimitet, t.ex. vid ansökan om andra projekt
Infospridning genom Stems hem-sida
Svagheter
Info mest på Stems hemsida Olika bilder i uppstarten – oklart För lite näringsliv (saknas) Konstruktiv kritik från deltagarna Kontaktpersoner – mer aktiv roll Personrelaterat – känsligt för personal-omsättningar
För kort framförhållning – projekten är kometer som dimper ner
Lång startsträcka Ej målfokusering
Möjligheter
Bygga på projekt lokalt Kontaktnäten lever kvar
Anpassa projekt på resp. kommun
Hot
Personalomsättning När projektet är slut….?
Förlorad legitimitet Kollegors inställning
Programledaren delegerar inte – kör slut på sig
Resursbrist – pengar och personal Dålig måluppfyllelse
Figur 9.1 Kommunernas SWOT-analys Källa: Statens energimyndighet Minnesanteckningar 7.
Figur 9.2 Energimyndighetens SWOT-analys Källa: Statens energimyn- dighet Minnesanteckningar 7).
Här uppstår med andra ord en möjlighet att analysera de två aktörsgruppernas uppfattning om hur programmet kommit att utformas. Vid kommunernas diskus-sion genomförs en direktobservation. Anteckningar från detta tillfälle och vid den gemensamma genomgången ligger till här grund för analysen nedan (Egna min-nesanteckningar 19).
Att styrningsnätverket till följd av hur gränsregler tillämpats består av kommuner som är mycket olika beskriver bägge grupper som en av programmets styrkor.
Olikheterna ger nya perspektiv. Denna olikhet upplevs också som en svaghet (Egna minnesanteckningar 19).
Den avsiktsförklaring som undertecknas anger att kommunerna skall avsätta re-surser för programmets genomförande, en formell nyttoregel finns således. I prak-tiken har det blivit så att arbetet bedrivs av ett fåtal personer vilket ökar sårbarhe-ten. Detta faktum gör att kommunerna upplever just resursmobiliseringen som ett hot. Är det så att den nyttoregel avsiktsförklaringen innehåller de facto inte till-lämpas på den kollektiva nivån? Inte bara i kommunerna utan också inom Ener-gimyndigheten finns en oro inför framtida interna prioriteringar (Egna minnesan-teckningar 19).
Det övergripande policyproblemet tycks de båda grupperna vara tillfreds med och eniga om, klimatproblematiken ställer energifrågor i fokus, och Uthållig kommun tas som ett steg i riktning mot en uthållig utveckling. Fragmenteringen av pro-blemlösningsprocesser beskrivs som ett problem. Såväl inom kommunerna som inom Energimyndigheten har detta så kallade ”stuprörsproblem” kunnat adresse-ras till följd av hur genomförandeprocessen organiserats. När det gäller att skapa kontakter upplever aktörerna att programmet hittills varit framgångsrikt. Det har uppstått ett samarbete över avdelningsgränser. Dock upplever såväl kommunerna som Energimyndigheten att relationen mellan de enskilda kommunerna och deras kontaktpersoner på myndigheten är en svaghet. Här har kontakterna inte varit enk-la att upprätthålenk-la (Egna minnesanteckningar 19).
Att omfångsreglerna möjliggör ett fem år långt program upplevs som en styrka.
Omfångsregler avgränsar också det policyproblem kring vilka styrningsnätverk formas. Det tycks vara så att omfångsregeln inledningsvis inte uteslöt någonting.