Borås ligger i Västra Götalands län och ingår tillsammans med Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo, och Ulricehamn i Sjuhäradsbygden. Kommunen genom-korsas av järnvägen som går mellan Göteborg och Alvesta samt riksvägarna 27, 40 och 41/42. Kommunen ligger på pendlingsavstånd från Göteborg. Borås består av tio kommundelar, av dessa har fem landsbygdskaraktär. Av kommuninvånarna bor 60 % i centralorten. Givet detta kan det antas att en del av de energirelaterade utmaningar kommunen har att arbeta med har anknytning till trafik- och transport-sektorn. Borås kommun har tillsammans med övriga kommuner i Sjuhäradsbyg-den sedan mitten av 1800-talet utgjort centrum för Sjuhäradsbyg-den svenska textilindustrin.
Under en 15-årsperiod, från slutet av 1960-talet och framåt, försvann 13 000 arbe-ten inom branschen. Sedan 1970-talet har ett mer mångsidigt näringsliv vuxit fram samtidigt som statliga institutioner lokaliserades till kommunen, t.ex. Statens Provnings- och Forskningsinstitut samt en Högskola med biblioteksutbildning. I Borås kommun finns idag ca. 8 800 företag som sysselsätter ungefär 45 000 per-soner. Av företagen har drygt 200 fler än 25 anställda. De tre största näringsgre-narna i kommunen under år 2004 är handel och kommunikation som sysselsätter ca. 23 % medan vård och omsorg sysselsätter ca. 18 % och tillverkning och utvin-ning ca 15 % av arbetskraften (SCB).
Solna ligger inom Storstockholmsregionen och gränsar i norr till Sundbyberg och Danderyds kommuner och i söder till Stockholms kommun. Solna utgör med en yta på 19 km² en av landets till ytan sett minsta kommuner. Bara två kommuner är mindre. Kommunen genomkorsas av E3, E4, E18 samt E20. Inte mindre än en halv miljon fordon passerar genom kommunen varje dag, vilket leder till att trafi-ken utgör det största miljöproblemet för ”Sveriges mest överkörda kommun”. Det geografiska läget har tillsammans med de goda kommunikationsmöjligheterna bidragit till att göra Solna till en attraktiv kommun. Det finns snabba kommunika-tioner till såväl Arlanda som Bromma flygplatser och med tunnelbana eller pen-deltåg tar det mindre än tio minuter från Stockholm central till Solna.
Med sammanlagt 59 000 arbetsplatser fördelade på bland annat 8 000 företag ut-gör Solna den mest företagstäta kommunen i landet. Näringslivet är starkt domi-nerat av tjänstesektorn med offentlig förvaltning och utbildning. I kommunen finns såväl Polishögskolan, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjuk-huset. Att Karolinska Institutet finns i Solna har bidragit till nyetableringar också av bioteknikföretag. I Solna finns en rad internationella företag representerade och i kommunen finns huvudkontor för en rad livsmedelskoncerner. De tre största när-ingsgrenarna i kommunen är, under år 2004, handel och kommunikation som sys-selsätter ca. 28 % av arbetskraften medan finansiell verksamhet och företagstjäns-ter sysselsätföretagstjäns-ter ca. 25 % och slutligen vård och omsorg ca. 18 % (SCB).
Ulricehamns kommun ligger precis som Borås i Västra Götalands län. Kommu-nen gränsar i öst till Jönköping, i norr till Falköping och Herrljunga, i söder till Tranemo samt i väst till just Borås. Ulricehamn genomkorsas av riksvägarna 40 och 46, kollektivtrafiken är dåligt utbyggd. Av den totala befolkningen bor 9 000, eller 40 % i centralorten och 5 500 i någon av kommunens övriga tätorter, medan resterande dryga 7 800 personer bor i omkringliggande byar eller på landsbygden.
Textilindustrin har sedan länge stor betydelse för Ulricehamns kommun. De tre största näringsgrenarna i kommunen är, under år 2004, tillverkning och utvinning som sysselsätter ca. 28 % av arbetskraften medan handel och kommunikation sys-selsätter ca. 17 % och slutligen vård och omsorg ca. 16 % (SCB).
Vingåkers kommun ligger i Södermanlands län och har en yta på 372 km². Ving-åker ligger vid Hjälmarens södra strand och gränsar till Eskilstuna, Katrineholm, Finspång och Örebro. Av kommunens drygt 9 000 invånare bor 2/3 i centralorten.
Vingåker genomkorsas av järnvägen mellan Stockholm och Göteborg samt riks-väg 52. Vingåker tillhör precis som Borås och Ulricehamn de kommuner som har lång tradition inom textilindustrin. De tre största näringsgrenarna i kommunen är, under år 2004, vård och omsorg som sysselsätter ca. 23 % av arbetskraften medan tillverkning och utvinning sysselsätter ca. 20 % och slutligen handel och kommu-nikation ca. 12 % (SCB).
Örnsköldsvik är den nordligaste av de fem programkommunerna. Kommunen lig-ger i Ånlig-germanland vid Bottenhavet och Höga kusten. I norr gränsar Örn-sköldsvik mot kommunerna Bjurholm, Nordmaling och Åsele och i söder mot
Sollefteå och Kramfors. Centralorten har hamn och 25 km norr om centralorten finns en inrikesflygplats, som är under utbyggnad. Kommunen genomkorsas av E4 och järnvägen mellan Mellansel och centralorten. En utbyggnad av Botniaba-nan planeras mellan Kramfors och Umeå och beräknas vara färdig för trafik 2008.
Botniabanans går genom Örnsköldsviks centrum varför ett resecentrum kommer att byggas. Till de positiva effekter Botniabanan förväntas ha är att göra kommu-nen mer attraktiv genom att förkorta restider och pendlingsavstånd till bland annat universitetsstaden Umeå.
Örnsköldsviks kommun har starka industritraditioner inom såväl skogs- som verk-stadsindustrin. Av den totala produktionen inom tillverkningsindustrin exporteras 75 %, detta gör att av Sveriges totala export kommer 3,5 % från Örnsköldsviks kommun. De tre största näringsgrenarna i kommunen under år 2004 är tillverk-ning och utvintillverk-ning som sysselsätter ca. 27 % av arbetskraften medan vård och omsorg sysselsätter ca. 17 % och slutligen handel och kommunikation ca. 16 % (SCB).
De fem programkommunerna, Borås, Solna, Ulricehamn, Vingåker och Örn-sköldsvik förväntas, var och en för sig, bidra till en förändring av den lokala ener-gianvändningen. Dock kan konstateras att kommunerna har olika egenskaper, med avseende på antal invånare, näringslivsstruktur, geografiskt läge, transportsyste-mens utformning etc., faktorer som alla är relevanta ur energi- och miljösynpunkt.
De gränsregler som tillämpats vid aktionsarenans formering har inneburit aktörer som dels ligger nära varandra geografiskt, som Borås och Ulricehamn, men också det relativt avlägset belägna Örnsköldsvik finns med. Hur ser de fem kommuner-nas befolkningsutveckling ut? Och hur tätbefolkade är de?
Tabell 6.1 Programkommunernas folkmängd, areal och befolkningstäthet
_______________________________________________________________________
1970 1980 1990 2000 2005 Yta i km² pers/km² Borås 102 329 95 389 94 156 96 883 99 325 915 108 Solna 55 578 50 441 51 841 56 605 61 575 19 3240 Ulricehamn 21 285 21 970 22 738 22 284 22 381 1 222 18 Vingåker 9 671 9 750 9 937 9 186 9 269 372 24 Örnsköldsvik 60 521 60 552 69 379 55 702 54 943 6 421 9 ______________________________________________________________________________
Källa: SCB
Det fem programkommunerna uppvisar avsevärda skillnader i befolkning och be-folkningstäthet. Ytterligheterna vad avser folkmängden utgörs av Borås och Vingåker. De kommuner som befolkningsmässigt är mest lika, dvs. Solna och Örnsköldsvik är däremot vad avser befolkningstäthet mest olika varandra. Den mest tätbefolkade kommunen utgörs av Solna med 3240 personer per km² och Örnsköldsvik den mest glesbefolkade med 9 personer per km². Tabellen visar att denna redan markanta skillnad mellan Solna och Örnsköldsvik tilltar under den belysta perioden. Till följd av kommunernas olika befolkningsutveckling växer Solna medan Örnsköldsvik drabbats av en befolkningsminskning.