I syfte att analysera de nyttoregler och informationsregler som tillämpats beskrivs hur aktörerna motiverar sitt deltagande. Vilket är det övergripande problem detta nätverksstyrningsinitiativ skall adressera? Energimyndighetens generaldirektör beskriver att under den fas som föregick programmets start kom programmets ut-formning att ändras. Den ursprungliga idén att genomföra en riktad insats till den kommunala nivån härstammar från generaldirektören själv. Hans idé var dock att man skulle skapa en ”demonstrationsanläggning” av en utvald svensk kommun där man skulle arbeta med att utifrån de lokala förutsättningarna skapa ett uthålligt energisystem (Intervju 35). Denna idé har senare utvecklats till att omfatta fem kommuner. I den förstudie som föregår genomförandefasen beskrivs de process-orienterade målsättningarna för programmet Uthållig kommun på följande sätt:
Målet är processorienterat, vilket betyder att Energimyndigheten fäster stor vikt vid effektiva samverkansprocesser. En bra process resulterar i att kommunen etablerar ett arbetssätt för framtiden (Statens energimyndighet 2002-09-09, s. 5).
Här framgår att det är de enskilda kommunernas organisering av samverkanspro-cesser som utgör ett av de policyproblem som skall adresseras. Till de risker som analyseras i rapporten hör att programmet skall pågå i fem år, vilket befaras kunna bidra till att Energimyndigheten tappar greppet om programmet. Av detta skäl
föreslås att den interna projektgrupp som bildas skall bestå av flera personer som kan ha god insikt i programmet. Projektgruppen skall dock hållas så liten som möjligt, men bestå av personer från olika avdelningar inom myndigheten (Statens energimyndighet 2002-09-09).
Givet Energimyndighetens uppdrag antas dess incitament, eller avsedda nytta med att starta detta nätverksstyrningsinitiativ ligga i en ambition att genomföra globala målsättningar och svenska energi- och miljöpolitiska mål. I de avsiktsförklaringar som upprättas med kommunerna beskriver Energimyndigheten sina målsättningar på följande sätt:
… programmet skall bidra till att öka takten i byg-gandet av det uthålliga samhället. Det skall fram-förallt ske genom att kunskap utvecklas om hur kommunala samverkansprocesser kan utvecklas, samspelet mellan nationell och lokal nivå kan ske på ett positivt sätt samt genom att erfarenheter och resultat ges en vidare spridning till övriga kommu-ner och aktörer (Statens ekommu-nergimyndighet Dnr 450-02-01489, Avsiktsförklaring).
Energimyndighetens målsättningar omfattar därmed inte exklusivt dessa fem kommuner, utan de erfarenheter arbetet leder till skall komma också andra till gagn. Också denna diskussion om Energimyndighetens interna organisering av programmets genomförande kan med andra ord analyseras inom ramen för teori-bildningen om nätverksstyrning.
I förstudien framhåller Energimyndigheten en risk att programkommunerna kommer att lägga ned för lite tid för att arbetet skall bli framgångsrikt. Här tolkas detta som om Energimyndigheten problematiserar vilka aggregeringsregler som de facto kommer att tillämpas. Kommer kommunerna att ta sitt ansvar vad avser resursmobilisering eller kommer en fripassagerarsituation att uppstå där myndig-heten får bära kostnaderna?
Här framhålls dock att: ”Blotta försöket bör emellertid vara positivt i sig, några i kommunen verksamma personer kommer att lära sig mer” (Statens
energimyn-dighet 2002-09-09, s. 8). Ett av de avsedda resultaten med programmet är alltså att enskilda individer i kommunerna skall tillägna sig kunskap som anses värdefull, vilket varit fallet i det tidigare nämnda Eko-energi kommunprogrammet.
Av vikt för programmets genomförande antas den lokala förankringen vara. I förs-tudien framhåller dock Energimyndighetens generaldirektör att programmet ford-rar en bred förankring inte bara hos kommunalråden utan också hos lokala eldsjä-lar med kännedom om hur ekonomiska resurser i kommunen kan mobiliseras. Här betonas också generaldirektörens ambition att all verksamhet i kommunerna skall involveras genom att nätverk skapas, och att myndighetens roll skall vara att vara
”dörröppnare” och tillföra ekonomiska resurser (Statens energimyndighet 2002-09-09, s. 10). Denna passage i förstudien utgör utifrån ett nätverksstyrningsteore-tiskt perspektiv en värdefull källa. Här betonas behovet av lokal förankring, såväl hos politiker som hos tjänstemän.
Just förankring hos politikern är, som tidigare nämnts, en av de indikatorer som kan användas för att problematisera nätverksstyrning ur ett demokratiperspektiv.
Den beskrivning Energimyndigheten gör av sin egen funktion i programmet har-monierar med nätverksstyrningens idéer om metastyraren som den möjliggörande aktören. Dessutom diskuteras myndighetens syn på aggregeringsregler. De skall tillföra ekonomiska resurser till processen. Här anges att dessa medel inte skall fördelas genom något ansökningsförfarande, vilket varit fallet i de tidigare nämn-da programmen LIP och KLIMP. Vad kommer dessa ekonomiska resurser att an-vändas till? Hur kommer aktörerna fram till det? Kommer det att ske genom för-handlingar mellan aktörerna? I figuren nedan beskrivs den organiseringsmodell Energimyndigheten konstruerat för genomförandet av programmet.
Figur 6.1 Energimyndighetens programgrupp (Modifierad efter Statens energimyndighet 2002-09-09, s. 13).
Det är från myndighetens högsta ledning, dvs. från generaldirektören, initiativet till programmet tas. Uthållig kommun är med andra ord förankrad i den absoluta toppen av energipolitikens genomförandestruktur på nationell nivå. Som figuren ovan visar är programmets projektägare Energimyndighetens generaldirektör. Ut-ifrån ett nätverksstyrningsperspektiv kan det tyckas märkligt att tala om vem som äger ett projekt. Denna skrivning i förstudien tolkas som en beskrivning av den interna administrativa organiseringen av arbetet inom myndigheten. Den grupp som förslogs för programmets genomförande består av personal från fyra av myn-dighetens avdelningar. Det bildades med andra ord ett nätverk internt på myndig-heten, tvärs över den reguljära administrativa uppdelningen.
I förstudierapporten föreslås att arbetet skall ledas av en särskild projektledare med stöd av en projektsekreterare. De fem kommunerna skall få en kontaktperson som ingår i Energimyndighetens projektgrupp. Denna kontaktperson skall fungera som länk mellan myndigheten och kommunen och: ”… kunna lyssna, identifiera behov, hjälpa och stötta, kalla in experthjälp m.m.” (Statens energimyndighet 2002-09-09, s. 13). Också här framställer myndigheten sin roll i programmet som
Projektgrupp
Borås
Solna
Ulricehamn
Vingåker
Ö-vik
Kontaktperson
Kontaktperson
Kontaktperson
Kontaktperson
Kontaktperson
Projektägare Generaldirektör
Extern referens-grupp
den möjliggörande metastyraren som kan bidra med att identifiera problem och mobilisera resurser.
Sammanlagt föreslås i förstudierapporten att åtta personer bör ingår i projektgrup-pen och under olika faser arbeta med programmets genomförande. Under de fem år programmet planeras fortgå bedöms ett behov av sammanlagt 11,8 heltidstjäns-ter eller 2,36 tjänst per år för genomförandet (Statens energimyndighet 2002-09-09). Programledaren skall förutom ett samordningsansvar också ha rollen som kontaktperson för en av programkommunerna. Från Energimyndighetens egen Analysavdelning bör också en person kopplas till gruppen för att bl.a. ge kommu-nerna stöd med statistik. Dessutom antas en person med användbara kunskaper om lokalt utvecklingsarbete behöva ingå i gruppen28.
Det framgår av den förstudie som görs att Uthållig kommun lanseras som lös-ningen på ett upplevt koordineringsproblem som antas finnas, dels mellan natio-nella och lokala offentliga aktörer men också mellan det offentliga och det privata näringslivet. Sett ur ett nätverksstyrningsperspektiv utgör Uthållig kommun ett intressant studieobjekt. En rad centrala teser ur nätverksstyrningens teori ges stöd i denna text. Energimyndigheten beskriver sin framtida roll i styrningsnätverket som den metaaktör som kan mobilisera resurser och öppna dörrar. Det handlar med andra ord om en indirekt styrning genom att stötta lokala processer på olika sätt dvs. att bidra till att organisera självorganiseringen. Förstudien ger också när-ing till diskussionen om nätverksstyrnnär-ing som en koordinernär-ingsmekanism som utövas i skuggan av hierarkier. Kan det vara så att Uthållig kommun har större chans att vara framgångsrikt till följd av generaldirektörens engagemang? Vilka strategier kommer att tillämpas för att upprätta och vidmakthålla en lokal förank-ring av programmet? I nästa avsnitt inleds en beskrivning av de fem program-kommunerna.
6.2 Programkommunerna
I syfte att kontextualisera programmets genomförande görs i detta avsnitt en jäm-förelse mellan de fem kommunerna avseende några centrala faktorer. Inlednings-vis beskrivs kommunernas beskrivs geografi befolkningsutveckling och närings-livsstruktur. Tidigare angavs att den nationella miljöpolitiken förverkligas genom
åtgärder som till exempel LIP och det efterföljande Klimp. Här beskrivs därför också de fem programkommunernas framgång med att erhålla bidrag från dessa program.