Aktuella utmaningar 2020 och pandemins effekter på

Frågan om såväl kortsiktig som långsiktig finansiering av verksamheten har följt de

regionala museerna sedan start och kvarstår. Många studier och

faktasamman-ställningar som belyser det har gjorts under årens lopp.

Det finansiella läget var innan 2020 och den extraordinära situationen med pandemin

svårt. Branschorganisationen Sveriges Museer tog vid årsskiftet 2019/2020 fram en

rapport som bygger på enkätsvar: Museer under press. Läget i landet enligt 96

museichefer. Representationen av regionmuseer framgår inte i rapporten, men vi

kan anta att merparten svarat och att de beskrivna trenderna även gäller dem. Det

generella ekonomiska läget sammanfattas enligt följande: ”50 procent av museerna

har ett sämre ekonomiskt läge än året innan. Även flera av de museichefer (46 procent)

som anger att det ekonomiska läget är likvärdigt jämfört med året innan

kommenterar att detta i realiteten innebär att basverksamhet behöver skäras ner då

kostnadsläget ökar. Flera museichefer vittnar om att nuvarande läge föregåtts av

åratal av ekonomisk urholkning. Flera ser också allvarliga konsekvenser på sikt. I

några extrema fall är själva museets existens hotad.”

121

År 2016 presenterades rapporten Länsmuseernas situation. En konsultrapport från

Kontigo på uppdrag av Riksutställningar. En betydande del av rapporten ägnas åt

den ekonomiska situationen. I sammanfattningen konstateras att länsmuseernas

ekonomiska utveckling är en avgörande utmaning för framtiden.

122

120 Söderkvist, 2018; Riksantikvarieämbetet, 2015, s. 32ff.

121 Sveriges Museer, 2020a.

Direkta effekter av pandemin

I Sveriges Museers rapport Museer på marginalen, som bygger på en undersökning

bland medlemmarna i maj 2020, tre månader in i pandemin, uppges att 83 procent

av museerna har en ansträngd ekonomi och att åtgärder vidtas för att minska

kostnaderna. Åtgärder som vidtagits är att extraanställd personal får sluta, befintlig

personal permitteras eller får byta arbetsuppgifter, verksamhet och öppethållande

krymps och satsningar ställs in eller skjuts på framtiden.

123

I rapporten kan inte

utläsas vilket huvudmannaskap museerna lyder under, men det kan förutsättas även

gälla regionmuseerna. Länsmuseernas samarbetsråd gör i en debattartikel i början

av hösten en prognos av det ekonomiska läget. ”För museer med hög grad av

egenfinansiering kan det innebära extremt allvarliga konsekvenser, såsom

nedläggning av delar av verksamheten, försäljning av egendom samt i värsta fall

försäljning av samlingar. Det finns en stor risk att det kommer ta lång tid att

återställa många museers verksamhet till en tidigare nivå”.

124

Pandemin och samhällets restriktioner vad gäller folksamlingar har lett till långt

färre besök vid landets museer. Det drabbar museerna olika ur ekonomisk

synvinkel. Intäkter via entréavgifter är ett exempel. Statliga museer med fri entré

påverkas inte ekonomiskt negativt. För statliga museer som Vasamuseet och

Skansen, som tar entréavgift och normalt har mycket stora besökstal, är läget

allvarligt då stor del av deras ekonomiska bas försvunnit.

Regionala, kommunala och ett flertal stiftelsedrivna museer omfattas inte av den

statliga reformen om fri entré. De flesta regionmuseer är inte är så beroende av

entréintäkter, med några viktiga undantag, även om det för alla är en inkomstkälla.

125

För många museer är intäkterna från restaurang- och kaféverksamheter viktiga.

Intäktskrav från t.ex. konferenser, lokaluthyrningar, visningar och arrangemang

som del av ordinarie budgetmodell är också sårbara faktorer.

Flera regionmuseer har en hög grad av externfinansiering. Beroende på karaktären

på de uppdrag som ska genomföras påverkas de i varierad grad. Projekt med

deltagande av många människor kan behöva ställa in eller skjutas fram,

kultur-miljöuppdrag inom byggnadsvård och arkeologi kan i många fall genomföras.

Museerna ingår dessutom i en struktur med andra verksamheter och är

uppdrags-givare till kulturutövare som formuppdrags-givare, utställningsproducenter, hantverkare,

konservatorer och andra yrkesgrupper. Även dessa påverkas därigenom av

pandemisituationen.

123 Sveriges Museer. 2020b, s. 3.

124 Citat från Lundberg & Hellberg, 2020.

125 Gotlands museum och Jamtli har viktiga intäkter från entréavgifterna. Andra museer har olika strategi kring inträde, från fritt för alla till avgift för vissa åldersgrupper.

Pandemin påverkar ekonomin för alla typer av museer. De allmänna museerna i

kommunal och regional regi har finansiering via anslag och det finns stor oro hos

dessa verksamheter för kommande år. Risker som presenteras är att kommuner och

regioner får sämre budget med ett lägre skatteunderlag i en redan ansträngd

ekonomi, där stora resurser måste prioriteras till sjukvård, äldrevård och skola, en

situation som kan förvärras beroende på samhällsekonomiska konsekvenser efter

pandemin.

Exempel på museer som är i en särskilt osäker ekonomisk situation är de med hög

grad av egenfinansiering och stort beroende av entréintäkter. Statistik från

Statistiska central byrån (SCB) visar att museernas omsättning minskat med

32 procent de första nio månaderna 2020.

126

Samtidigt kan konstateras att vissa

budgetposter i museernas planering sannolikt inte kommer att nyttjas. Det gäller

resor, fortbildning och annat som ställts in eller genomförs digitalt.

Krisstöden har betydelse

De krisstöd och extra medel till regionerna som regeringen tillsammans med

stödpartierna skjutit till i samband med pandemin, har haft betydelse för

regionmuseerna. De bedömer att de klarar sig 2020, men känner stor oro inför

kommande år.

I en genomgång som Länsmuseernas samarbetsråd genomförde i november 2020,

och där 22 av 24 regionmuseer svarade, uppges att närmare två tredjedelar av

museerna har fått ta del av det regionala krisstödet och att majoriteten av museerna

fått del av statligt stöd.

Svaren visar på sex uppsägningar av fast anställd personal, kraftigt minskat antal

timanställda och flera icke återbesatta tjänster. Krisstöden kombinerat med

museernas interna besparingar har gjort att varsel av personal skjuts på framtiden.

Det kan dock konstateras att personalförändringar sker vid museerna genom till

exempel omprioriterad inriktning av tjänster, bland annat inom den pedagogiska

verksamheten.

127

Proaktiva åtgärder och nyuppkomna frågor

Internationella museiorganisationer som Icom och Icomos rapporterar om det

allvarliga läget för museer runt om i världen, om allvarliga nedskärningar och även

risk för konkurs. Branschorganisationer som Länsmuseernas samarbetsråd och

Sveriges Museer varnar för konkurser, avveckling av museer och försäljning av

föremål även i Sverige.

126 SCB, 2020.

Pandemin gör att ekonomin fortsätter att vara en utmaning för museistyrelserna.

Museicheferna uppdras lägga resurser på att lösa finansieringen, vilket tar fokus

från själva museiuppdraget.

Pandemin sätter sökarljuset på museernas grundfinansiering. Verksamheten kräver,

oavsett driftform, stabil finansieringsmodell och tillgång till ekonomisk kompetens

i styrelser och ledning. Om stiftelser och aktiebolag exempelvis inventerat och

strategiskt diskuterat nivån på sina stiftelse- och aktiekapital för att kunna hantera

eventuell likviditetskris eller andra svåra situationer är inte känt. Det är inte heller

känt om den svåra frågan om möjligheten att avyttra fastigheter och annan

egendom för att frigöra medel har börjat diskuteras, eller beredskapen för en

fördjupad dialog med stiftelsebildarna kring finansiella frågor.

Diskussioner om avveckling av museiverksamhet förekommer, i något fall anges

pandemin, kombinerat med allmänna nedskärningar vara orsaken. Det sätter fokus

inte bara på frågan om hur samhällets strategi ser ut för att säkra museiverksamhet

utan också vad som händer om ett museum går i konkurs. Museerna i sina skilda

driftformer styrs av olika lagstiftningar. Frågor som väcks är vilken roll

konkurs-förvaltaren i så fall kommer att ha och om det offentliga kommer kunna påverka

processen vid skingrandet av samlingen? Det är frågor som tidigare inte varit

aktuella, men som pandemin 2020 satt ljuset på.

9.2 Förändring av ekonomiska förutsättningar i

In document Genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet (Page 81-84)